Innovation

Stoppa åldrandet!

Techmiljardärer rekryterar några av världens främsta forskare för att lösa gåtan som kan göra oss yngre – och på sikt skapa den 300-åriga människan. Det handlar om att programmera om fyra proteiner…

Hur gamla kan vi människor bli? Forskare har i experiment med djur lyckats föryngra celler och vävnader.

Inför döden är vi alla lika, sägs det. Ett påstående som förvisso aldrig varit sant. Vissa människor exponeras av olika skäl för dödliga risker i högre utsträckning än andra, utan att själva vara det minsta riskbenägna. Det ingår i det grymma lotteri som det innebär att födas till denna värld.

Men hittills har vi i alla fall varit lika i så måtto att det finns en bortre gräns för hur lång vår vandring kan bli. Mer än 120 år verkar det svårt att överleva ens för dem som har tagit storslam i genuppsättningen.

Tänk om den barriären kunde brytas, så att vi friska och pigga kan bli både 200 och 300 år gamla innan locket slår igen – vore inte det en dröm?

För somliga är det mer än en blommig fantasi. Det forskas som aldrig förr på teknik som ska kunna skjuta upp åldrande och död. Bland de förhoppningsfulla finns flera så kallade tech-miljardärer, som investerar stora summor i utvecklingen av mediciner och behandlingar.

Jeff Bezos

Jeff Bezos

En av dem är grundaren av Amazon, Jeff Bezos, som köpt in sig i Altos Labs, en amerikansk-brittisk startup som enligt uppgift utvecklar teknik för biologisk omprogrammering. I klartext att föryngra celler. En av förgrundsgestalterna i Altos Labs är Yuri Milner, med rysk härkomst och gott om pengar från Facebooks tidiga år.

Flera namnkunniga forskare från olika universitet har knutits till företaget. Bland andra processor Steve Horvath från UCLA som har utvecklat en ”biologisk klocka” som kan mäta åldrande. Shinya Yamanaka, som delade på Nobelpriset 2012 för sina upptäcker inom ”omprogrammering”, kommer att deltaga som obetald seniorforskare och även vara ordförande i firmans vetenskapliga råd.

Målet är att förstå föryngring

Yamanakas banbrytande forskning visade att med tillskott av endast fyra proteiner kan cellerna instrueras att återgå till ett primitivt tillstånd, med egenskaper som hos embryonala stamceller. Tidiga tester på möss resulterade dock i tumörbildningar, även om vävnaderna faktiskt föryngrades. Shinya Yamanaka menar att potentialen är stor, men att det finns många och stora hinder att överkomma.

Altos Labs har inte gjort några officiella uttalanden ännu, men enligt uppgift har företaget tagit in 270 miljoner dollar (cirka 2,4 miljarder kronor). Målet sägs inte vara omedelbara resultat eller höga vinster. En spansk forskare vid institutet för biomedicinsk forskning i Barcelona, Manuel Serrano, berättar att han kommer att tjäna tio gånger mer hos Altos än vid sitt nuvarande arbete.

”Filosofin bakom Altos Labs är att bedriva forskning med nyfikenhet som utgångspunkt”, säger Manuel Serrano till MIT Technology Review. ”Målet är att förstå föryngring, och inte att nå kortsiktiga vinster.”

Shinya Yamanaka, som delade på Nobelpriset 2012, är en av många forskare som arbetar med hur vi ska stoppa åldrandet.

En övergripande fråga är om det går att föryngra djurceller utan att döda dem och om processen kan göras med mediciner snarare än via genetisk ingenjörskonst. Många forskare är skeptiska till att omprogrammeringsteknik över huvud taget ska kunna förvandlas till mediciner inom överskådlig framtid. Kanske är det en hajp.

– Det är riskabelt och långt ifrån att bli något vi kan göra på människor, säger Alejandro Ocampo, professor vid universitetet i Lausanne. Ett problem är att omprogrammering inte bara gör att cellerna agerar som om de vore yngre utan även skiftar deras identitet. Exempelvis en hudcell som förvandlas till en stamcell. Därför är den här tekniken alldeles för farlig att testa på människor ännu.

Samtidigt är omprogrammering av celler de facto nyckelprocessen när ett befruktat ägg utvecklas till ett embryo och nio månader senare resulterar i en baby. På något vis har då DNA:t från föräldrarna putsats, förnyats och omstartats. Alejandro Ocampo konstaterar att ”omprogrammering är ett av de experiment som har reproducerats flest gånger”.

Gräddfil för de rika?

Jeff Bezos har tidigare investerat i andra företag inom samma nisch och han är inte ensam om att visa stort intresse för genren. Den brittiske miljardären Jim Mellon driver livsförlängningsföretaget Juvenescence, där även Mike Cannon-Brookes (medgrundare till mjukvaruföretaget Atlassian) och grundaren av NEX Group, Michael Spencer, har investerat.

Bland de mer kända teknikmiljardärerna som satsar pengar i olika företag som ska hindra åldrande och förlänga livet finns även Larry Page (Alphabet/Google), Larry Ellison (Oracle) samt Peter Thiel (tidigare PayPal, numera Palantir).

”Kommer det att bli klasskamp tagen till sin spets om och när extremt rika personer kan köpa dyra behandlingar som gör att de kan leva i 300 år, medan majoriteten av jordens befolkning fortsätter att bocka upp tofflorna i 80-årsåldern eller ännu tidigare?”

Innebär detta att de nervöst försöker hejda att deras egna liv skyndar fram i samma takt som för oss andra? Och kommer det att bli klasskamp tagen till sin spets om och när extremt rika personer kan köpa dyra behandlingar som gör att de kan leva i 300 år, medan majoriteten av jordens befolkning fortsätter att bocka upp tofflorna i 80-årsåldern eller ännu tidigare?

Som så ofta finns en risk – eller möjlighet – att det blir välbeställda som först kan dra fördel när de stora, medicinska framstegen realiseras. Men det finns också en stor chans att tekniken sedan snabbt sipprar ut till breda folklager.

Saken är bara den att det här är framtidsforskning i ordets mest konkreta betydelse, knappast något som dagens techmiljardärer själva kommer att hinna dra nytta av. Det är således liten risk att vi andra som just nu traskar runt i medelålderns jämmerdal kommer att bli frånåkta av några jämnåriga kamrater. Däremot kanske våra barn eller barnbarn kommer att få glädjen att planera sina 200- och 300-årskalas.

Text: Eric Lund Illustration: Valero Doval Foto: Shutterstock

Källor: CNBC och MIT Technology Review

Publicerat 30.11.2021