Innovation

Svävar fritt i rymden

Bilden är hisnande, skrämmande och inspirerande: Bruce McCandless rymdpromenad utan säkerhetslinor, den första i sitt slag. Den sjunde februari är det exakt fyrtio år sedan den togs. Sedan dess har det varit tunnsått med svindlande rymdbedrifter – men snart är det kanske dags igen.

Bruce McCandless
Den första rymdpromenaden utan säkerhetslinor: svindlande, fascinerande och lite otäckt. Men Bruce McCandless verkade lugn.

”One small step for man, one giant leap for mankind” sa Neil Armstrong när han satte foten på månen den 20 juli 1969. Under åren som följde översköljdes världen av rymdbedrifter, rymdrekord, rymdtragedier och rymdfoton. Det ena mer svårbegripligt än det andra: människor som var i rymden oavbrutet i flera år. Rymdstationer som dockade. Astronauter som lekte med tyngdlösa föremål. Och så till sist: Bruce McCandless som svävar helt ensam i den oändliga, kalla, svarta rymden. Den första rymdpromenaden utan säkerhetslinor. Han förlitade sig bara på styrmekanismen, som drevs med nitroglycerin, för att navigera. Ett mekaniskt fel eller ett misstag från hans sida och han hade försvunnit ut i oändligheten.

Diptyk: Uppskjutningen 1984 och Bruce McCandless
Bruce McCandless gjorde en gedigen och ärofylld karriär inom NASA. Han värvades till rymdprogrammet 1966.

Bruce McCandless

Född: 1937, död 2017.

Utbildning: Tog examen på United States Naval Academy 1958. Han utbildade sig även till elektroingenjör på Stanford.

Yrke: Astronaut. Blev handplockad till NASA 1966. Under månlandningen 1969 satt han i kontrollrummet.

Nätverk: En av hans kurskamrater var den framtida presidentkandidaten John McCain.

Promenaden: Hans första rymdpromenad utan säkerhetslina varade i över sex timmar.

Han var som längst cirka 100 meter från rymdfärjan.

Bilden togs den 7 februari 1984 och kom att bli en av de sista riktigt spektakulära bilderna från den klassiska NASA-eran. Bara två år senare inträffade Challenger-olyckan, där sex astronauter dog kort efter start. Därefter krymptes anslagen till NASA:s rymdprogram och rymdfärderna blev färre och färre.

Men de senaste åren är rymden åter på dagordningen. Några av planetens rikaste människor, Elon Musk och Jeff Bezos, pumpar in pengar i sina egna rymdprogram. Stater som tidigare knappast har förknippats med rymdfärjor, rymdstationer och astronauter har slagit USA och Ryssland. I augusti förra året landade till exempel en indisk sond på månens yta. Dessförinnan har även Kina lyckats med det. Snart ska även en japansk sond försöka landa på månen.

Men månen är bara ett delmål. Det stora målet för rymdprogrammen – både de privata och statsfinansierade – är tydligt: Att landsätta människor på Mars. I september 2026 vill USA att två av deras astronauter ska landa på månen. Kina planerar också att skjuta upp sina ”taikonauter” till månen.

Med andra ord: det kommer med all sannolikhet nya, minst lika spektakulära bilder som den på Bruce McCandless.

Bruce McCandless i rymden

Bruce McCandless om sin rymdpromenad:

”Jag var bara ivrig att komma ut och flyga. Jag kände mig väldigt bekväm. Det blev så kallt att mina tänder gnisslade och jag skakade […] Jag hade hört talas om det tysta vakuum man upplever i rymden, men med tre radiolänkar som sa: ’Hur är det med syret?’, ’Håll dig borta från motorerna!’ och ’När är det min tur?’, var det inte fullt så fridfullt. Men det var en underbar känsla, en blandning av personlig upprymdhet och yrkesstolthet: det hade tagit många år att komma till den här punkten.”


Foto: NASA

Publicerat 19.01.2024