Kultur

”Vi måste våga prata om ekonomisk ojämlikhet”

Blir världen mer eller mindre jämlik i en ekonomisk kontext? Är det bra eller dåligt att det finns skillnader mellan rika och fattiga? Jesper Roine, forskare och professor i nationalekonomi, har tagit sig an ett minst sagt explosivt ämne. Vi ringde upp författaren av Därför är ojämlikheten viktig.

Fascinerad av ekonomisk ojämlikhet. Ekonomiprofessorn och forskaren Jesper Roine har forskat kring ekonomisk ojämlikhet i många år.

Hej Jesper, din nya bok har en ganska provocerande titel – förklara vad du menar?

– Jo, de flesta ekonomer är överens om att en viss grad av ojämlikhet måste tillåtas och tolereras. Ojämlikhet är det mest grundläggande incitamentet att göra en sak framför en annan, en drivkraft som gör att vi kan använda ekonomi som styrmedel. De flesta tycker exempelvis att det är självklart att man får bättre betalt om man är utbildad eller att det finns en premie om man satsar på ett riskfullt projekt. Men det finns många missuppfattningar, incitamentsinsikterna betyder inte att alla ojämlikheter i samhället är försvarbara eller ens ekonomiskt effektiva.

– Den provocerande titeln är medveten. Många uppfattar ojämlikhet som något som är enbart dåligt, men så måste det inte vara. Okunskap gör debatten problematisk, det är det jag försöker råda bot på.

Så för att vara tydlig, det är ekonomisk ojämlikhet vi talar om – inte ojämställdhet mellan könen.

– Nej, men jag berör även ekonomisk ojämlikhet mellan könen i boken i form av löneskillnader mellan män och kvinnor. Sett till lön för samma typ av jobb per timme har skillnaderna minskat ganska drastiskt i Sverige. Men tittar man på inkomsterna totalt är utvecklingen en annan. Detta eftersom kvinnor oftare jobbar deltid, är mer föräldralediga, vabbar oftare och generellt tar större ansvar för hushållen.

Jesper Roine
Laddade ord. Jesper Roine har skrivit boken Därför är ojämlikheten viktig. Till vardags är han professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm samt verksam vid forskningsinstitutet Site. Han är också medgrundare till ekonomibloggen Ekonomistas och ledamot av Finanspolitiska rådet.

Jesper Roine

Gör: Professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm samt verksam vid forskningsinstitutet Site (Stockholm Institute of Transition Economics). Ekonomibloggare och ledamot av Finanspolitiska rådet.

Familj: Fru och två tonårsbarn.

Karriär: Doktorerade i nationalekonomi på Stockholms universitet, gästforskade på Northwestern University i Chicago och gjorde en postdok på London School of Economics. Verksam på Handelshögskolan sedan 2005 och vice chef för Site sedan 2014.

Förebild: Alla som gör sin grej dedikerat och passionerat och vill fortsätta att utveckla det de håller på med.

Dold talang: ”Jag är svår att cykla ifrån. Och jag är bra på att hitta svamp.”

Fritid: Umgås med familjen, klättrar med vänner, cyklar, springer eller bara är ute i naturen.

Motto: Varför välja? (”Ett inte alltid lyckat motto eftersom jag samtidigt vill göra allt helhjärtat…”)

Vad är det största problemet när ekonomisk ojämlikhet diskuteras i dag?

– Att frågan är så politiserad och skapar så många associationer. Om någon säger att ojämlikhet är ett problem anses den personen ofta ha sina politiska sympatier till vänster och vice versa.

Vad vore en mer korrekt slutsats att dra?

– Man kan börja med att försöka förstå nyanserna. Till exempel är det bra att skilja på ojämlikhet beroende på var den kommer ifrån. De flesta tycker att det är okej att man tjänar mer om man jobbar mycket eller har utbildat sig länge. Men många blir skeptiska om någon når en position för att hen har kontakter eller föräldrar som grundat ett bolag eller för att han eller hon kommer från en viss samhällsgrupp.

Så då anses det vara orättvist med fördelar?

– Ja, för många är det viktigt att vi har samma förutsättningar från grunden, då är det också enklare att acceptera viss ekonomisk ojämlikhet. Och i ett samhälle som vårt har man redan accepterat en viss omfördelning, den som sker med hjälp av skatter och som många tycker skapar rättvisa. Det räcker att backa bandet några hundra år så var tillgång till exempelvis utbildning och sjukvård helt knutet till familjebakgrund och rikedom.

Vad händer då om den ekonomiska ojämlikheten blir väldigt stor?

– Konsekvenserna är så klart inte alltid bra. När det blir väldigt stora skillnader kan det resultera i att de som är i underläge känner att det inte spelar någon roll vad de gör, att de ändå inte kan förbättra sin situation. Det kan leda till att de röstar på extrempartier, populism är ofta relaterad till en känsla av att ojämlikheten växer.

– De flesta ekonomer gillar globalisering, det brukar leda till att förtjänsterna blir större totalt sett. Men om vinsterna faller ut koncentrerat till vissa grupper i samhället kan många uppleva att orättvisorna växer, att de inte ser några uppsidor av globaliseringen. Om man tittar på vilka stater i USA som vände från att rösta demokratiskt till att stödja Donald Trump i valet 2016 så var det i oproportionerligt hög grad sådana som upplevde konkurrens från Kina.

Vad gör man åt en sådan utveckling?

– Jag har inget uppenbart svar, men det är viktigt att diskutera frågan mer. Det går inte ju inte att säga att ekonomisk ojämlikhet är enbart bra eller dålig, önskvärd eller icke önskvärd.

Jesper Roine
Utbildare. Ekonomiprofessorn Jesper Roine, som skrivit boken Därför är ojämlikheten viktig, önskar att alla i världen hade bättre grundkunskap om ekonomisk ojämlikhet, dess möjligheter och konsekvenser.

Så hur står det till med den ekonomiska ojämlikheten i världen. Ökar eller minskar den?

– Om man betraktar världen som om ett enda land där alla bor så minskar inkomstskillnaderna. Det beror mest på att intäkterna hos personer som globalt sett är väldigt fattiga ökar – mer än hos oss i västvärlden. Men parallellt ökar de ekonomiska ojämlikheterna i vissa länder i väst, som i Sverige och USA.

Om du fick vara världspresident en dag, vad skulle du göra? 

– Tvinga alla att delta i en studiecirkel kring de här frågorna. Jag skulle hålla en global föreläsning och försöka förklara.

 Hur var din skrivandeprocess?

– Lång. Jag har fått enorm respekt för tiden det tar att skriva en bok. Jag har skrivit i intensiva perioder hemma och på landet under en femårsperiod. När jag gjorde de första utkasten 2018 trodde jag att jag skulle göra klart texten på några helger, men det gick ju inte.

Vad gör du när inte skriver eller jobbar?

– Umgås med min fru och våra två tonårsbarn. Och så hänger jag med kompisar klättrar, cyklar och konditionsidrottar. Jag gillar att springa och rensa huvudet.

Fotnot: Boken Därför är ojämlikheten viktig ges ut av Volante.
Foto: Peter Cederling

Publicerat 28.08.2023