Synbio - hetast i Silicon valley

Biohacking. Något som bara labstjärnor inom syntetisk biologi ägnar sig åt, eller skumma forskare som mixtrar med våra tomater? Nej, det växande behovet av hållbara drivmedel, miljövänliga material och föda som varken göder en utsläppsintensiv djurindustri eller dödar florans mångfald, har gjort syntetisk biologi till den nya favoriten i Silicon Valley. Det kanske mest kända exemplet är den malariamedicin av genmodifierade jästceller som redan lanserats på marknaden.

Och nu går det fort. Bara under 2018 investerades 35 miljarder i industriell syntetisk biologi – eller synbio som fenomenet brukar förkortas. 

Så rent tekniskt, hur går det till?

Synbio innebär helt enkelt att man programmerar om arvsmassa för att skapa konstgjorda biologiska system som inte finns i naturen. Intresset är enormt. Nya start up-bolag dyker ständigt upp – och många förvärvas kvickt av multinationella bolagsjättar.

Burger King har gjort stor succé med sin vegoburgare som genom syntetiska hemoglobinmolekyler gör att den smakar precis som kött, men det var lilla Impossible Foods som gjorde den möjlig. Snart kanske du lägger en majskolv på grillen som tyska Bayer, läkemedelsgiganten, genom modifierade mikrober fått att gödsla sig själv. Eller att du sätter dig i ett flygplan med tanken fylld av bränsle utvecklat av en blandning av koldioxid och metangas som forskare vid ExxonMobil och Synthetic Genomics fått fram genom att genmodifiera en mikroalg. Eller att du drar en tröja över huvudet gjord av syntetiskt spindelväv, som forskarna fått fram genom att föra in DNA från spindlar i jäst. 

Vi har bara sett början på utvecklingen.

Publicerat 27.10.2019