”Kasta inte bort en nyttig kris”

Konflikten i Iran har lett till en ny global energikris, bara fyra år efter att Rysslands invasion i Ukraina drev upp priser på gas, olja och livsmedel. År 2022 fick vi en ökning av inflationen, som ledde till högre räntor. Inflationen föll sedan efter räntehöjningar och normaliserade energipriser efter att Europa hade ersatt nästan hela sin import av rysk gas och olja med leveranser från USA och Mellanöstern.

Nu har priset på olja och gas drivits upp av ett nytt problem. Israel och USA har bombat Iran, som bland annat svarat med att blockera Hormuzsundet i Persiska viken. Det är en snäv passage – farleden där fartyg kan passera är bara 3,7 kilometer bred. Fartygen är därmed mycket sårbara för angrepp med drönare, missiler och minor i vattnet. Rederierna vill inte försöka passera när det finns risk att förlora såväl båtar som besättningar. Det är också svårt eller omöjligt att försäkra transporterna.

Känsligt område för världsproduktionen

Innan konflikten startade passerade cirka 20 procent av världens råolja och flytande nedkyld naturgas (så kallad LNG, Liquid Natural Gas, som kan transporteras med fartyg) genom sundet. Den trafiken har nästan helt avstannat.

Dessutom har iranska drönarangrepp skadat olje- och gasinfrastruktur runt Persiska viken, bland annat anläggningen Ras Laffan i Qatar, som producerar 20 procent av världens LNG och fem procent av all naturgas. Det finns bara begränsad kapacitet i regionen att transportera olja och gas i pipelines på land istället för genom Hormuzsundet, så när en så stor del av världens oljeproduktion inte är tillgänglig uppstår brist på världsmarknaden, som driver upp priser på både olja och gas.

Sårbarheten för transporter genom Hormuzsundet har blivit ett uppvaknande, som kommer leda till att pipelinekapacitet byggs ut, transportrutter för sjöfart läggs om, och nya alternativa källor för olja och gas börjar exploateras. Men allt detta tar lång tid. Medan konflikten pågår kommer det minskade utbudet att höja priserna på olja och gas.

Energipriset har stor påverkan

Vad spelar konflikten för roll för inflationen? Tyvärr påverkar energipriser inflationen i hög grad. Vi mäter inflation som KPI, konsumentprisindex, vilket är en viktad sammanvägning av prisförändringar för en korg av varor och tjänster som representerar hur en typisk konsument spenderar sina pengar.

I Sverige representerar direkta energikostnader drygt sex procent av KPI-korgen. Utöver detta driver energipriser ytterligare 12–18 procent av KPI, som indirekt effekt, som har en fördröjning på upp till tre år. Energipriser kan alltså driva upp till nästan en fjärdedel av KPI, gradvis över tid.

Som en illustration för indirekt påverkan från energi kan vi nämna livsmedel. Det kan verka märkligt, men mat är i dag väldigt beroende av olja och gas. Konstgödsel framställs från olje- och gasbaserade insatsvaror. Lägg till detta alla transporter, logistik, förpackningar, hjälpämnen och förvaring, och det blir tydligt hur höga energipriser också driver upp matpriserna.

Hur mycket de höga energipriserna driver upp inflationen beror helt på hur länge de förblir höga. Här är problemet hur den rådande konflikten ska kunna avslutas på ett sätt som ger stabilitet i regionen och öppnar upp trafiken genom Hormuzsundet.

Israel och USA kan ha hoppats på regimförändring i Iran. Detta har ännu inte hänt, och det är inte säkert att det är möjligt genom fortsatta angrepp från luften. Har den iranska regimen incitament att ingå något fredsavtal? Och vad säger i så fall att ingångna avtal kommer hållas av endera parten? Det finns inga tydliga, enkla lösningar.

Vad behöver våra kunder tänka på?

Vi tycker att man som företag eller investerare bör ha beredskap för att vi får en längre period med högre priser på olja och gas. Detta kommer i så fall leda till högre inflation, och därmed högst sannolikt till höjda räntor av centralbanker.

Som företagare behöver man fråga sig ifall det går att föra vidare högre energikostnader på sina kunder genom högre priser. Det är också viktigt att vara medveten om sina ränterisker och refinansieringsrisker. Har företaget en tillräcklig likviditet liksom en lämplig nivå av skuldsättning och förfalloprofil för en marknadsmiljö där vi kan behöva leva med högre energipriser under en längre tid? Om inte, bör man se över verktyg och lösningar för att hantera och begränsa sina risker.

Nya lösningar kan komma

Till sist – misströsta inte. Världshandeln och världsekonomin kommer, liksom tidigare, att anpassa sig efter de nya förhållandena. Det kan ta tid och kosta i form av effektivitet och investeringar. Men det kommer att finnas områden som får kraftig stimulans i den nya miljön.

Det kanske tydligaste exemplet är förnybar energi. Om såväl Ryssland som Mellanöstern och USA är osäkra energileverantörer av olika skäl, måste Europa minska sitt beroende av import från dem. Med begränsad egen olja och gas – och av hållbarhetsskäl – leder detta högst troligt till mer investeringar i sol- och vindkraft, elfordon, kraftnät, batterier och utrustning och lösningar för högre energieffektivitet.

Låt aldrig en nyttig kris bli bortkastad!

Text: Johan Trocmé  Foto: Henric Uhrbom

Publicerad 23.04.2026