Dubbel valuta­dramatik

Dollarn har länge varit en lots i oroliga tider. Men den rollen är i gungning.

– Under de senaste tolv månaderna har vi haft en dubbel dramatik med både en kraftig försvagning av dollarn och en stärkt krona, säger Johan Trocmé, strategisk partner hos Nordea Business Banking.

Hade dollarn inte stått för nästan hälften av alla internationella betalningar hade det kanske inte varit så farligt. Eller om den inte hade funnits i nästan 60 procent av centralbankernas valutareserver.

Men nu pratar vi ju inte om vilken valuta som helst. Det globala finansiella systemet är i praktiken byggt runt dollarn. Från råvaruhandeln till bankers egen finansiering eller globala investeringar i amerikanska obligationer. Allt kretsar runt dollarn.

– Nu har den tappat omkring tio procent mot en handelsviktad korg och närmare tjugo procent mot kronan på tolv månader. Samtidigt kan vi inte bara anta att det kommer att gå tillbaka till det vi har vant oss vid, säger Johan Trocmé.

Hur kommer USA agera

Det som händer just nu går inte att vifta bort som en konjunktursvacka. Historiskt har valutamarknaden till stor del drivits av räntor och konjunkturcykler, men nu anar vi något annat.

– Det vi ser nu är inte ett vanligt konjunkturförlopp. Det är amerikansk policy, det som kallas ”America first”, som kommer in och påverkar synen på dollarn. Dollarn har haft en status som hörnpelare i de globala systemen ända sedan andra världskriget.

Det gör valuta till en strategisk fråga för företag. Trumps USA-centrerade politik omförhandlar villkoren i handel, tullar och krav på motparter. Med det kommer en osäkerhet kring hur USA kommer att använda sin särställning i det finansiella systemet. För närvarande finns en oro för att USA vill försvaga dollarn och samtidigt få sina handelspartners att fortsätta finansiera den stora amerikanska statsskulden till räntor som är attraktiva för USA. Det påverkar i sin tur dollarn och därmed bolag med valutaexponering.

– Det absolut viktigaste att titta på är vad man har för exponeringar. Det har varit nedprioriterat när valutarörelserna har varit mer begränsade och räntorna ganska låga. Men nu är det viktigt att börja skydda sig om det skulle uppstå stora rörelser.

Nästa steg är hur rörelserna ska hanteras. En vanlig strategi är att föra över kostnaderna på kunderna. Den vägen står dock inte alltid öppen, påpekar Johan Trocmé. Exempelvis inte för den som är exportör på en marknad där konkurrenterna inte behöver justera för valutan.

– Det gäller att se över vad konsekvenserna kan bli för verksamheten och det finns inget universalsvar för hur man bäst hanterar eller begränsar sina valutarisker.

Stora, globala exportföretag arbetar förstås redan med detta. Men medelstora bolag har inte nödvändigtvis superkoll, varken på sina exponeringar eller vad de kan göra och där försöker Nordea att hjälpa till. Det gäller att börja i affären och identifiera sina risker. Om man exempelvis har hela sin kostnadsbas i Sverige och säljer till 80 procent i dollar, så behöver man se över sin valutarisk, och hur den kan påverka bolaget finansiellt.

Det är inte bara rapporterad vinst och lönsamhet som kan påverkas av valutarörelser. Värdet på tillgångar och skulder i dollar kan också ändras. Det kan i sin tur påverka nyckeltal för skuldsättning och därmed hur långivare och obligationsinvesterare ser på företagets finansiella hälsa.

– Dollarns ankrande roll i det globala finansiella systemet upphör inte över en natt, men den kommer heller inte att ses som självklar. För svenska företag är slutsatsen tydlig: ta dollarn på allvar – och räkna på den. För det är kanske dags att överväga extra skydd mot plågsamma valutarörelser.

Vill du veta mer?

I ett nyinspelat webbinarium berättar Johan Trocmé mer om dollarutveckling, marknadsläge och valutariskhantering. Lyssna här.

Text: Sofia Hallström

Publicerad 26.02.2026