3 Nordea­experter: Tecken på ljusare tider

Hur påverkas svensk ekonomi av att hushållen fortfarande håller igen?

Hushållen är en viktig motor för svensk ekonomi framöver. De är fortfarande osäkra på det globala ekonomiska läget, men konsumerar sedan en tid alltmer. Konsumtionen bottnade förra sommaren och detaljhandeln har utvecklats väl en längre tid. Hushållen har ett högt historiskt sparande, sett över sina skulder samtidigt som inflationen är mycket låg och ränteläget har kommit ned. Förutsättningarna finns för en gynnsam utveckling och vi räknar med att efterfrågan ökar när osäkerheten skingras. 

Vilken ekonomisk signal tycker du att marknaden misstolkar mest just nu?

Det används mycket starka ord från svenska politiska ledare om de globala riskerna. Än så länge är påverkan på svensk ekonomi begränsad. Det är klokt att vara ödmjuk, men huvudscenariot är fortfarande att Hormuzsundet öppnas i närtid och att effekterna förblir små på svensk ekonomi. Regeringens senaste prognos för BNP är en tillväxt över det historiska snittet i år. Vi delar den bilden.

Vilken är den största möjligheten för svensk ekonomi under det kommande året?

Välutbildad befolkning, konkurrenskraftiga företag och starka statsfinanser är tre ess i rockärmen. Sverige har bättre förutsättningar än många andra länder att hantera turbulensen och därmed skapa god tillväxt. Hushållen står i startgroparna för att konsumera och investeringsbehoven är stora och många, vilket ligger bakom en förväntan om en god utveckling.

Annika Winsth, chefekonom Nordea

Vad tror du om de globala marknaderna för resten av året, är det någon man bör hålla ögonen lite extra på?

Vår syn är att de globala marknaderna har förutsättningar att utvecklas positivt under resten av året, även om vägen dit sannolikt blir volatil. Tillväxten är fortfarande relativt robust och vinstutsikterna för bolagen är starka, vilket historiskt har varit en viktig drivkraft bakom fortsatt börsuppgång. Basscenariot pekar mot positiv avkastning för globala aktier, samtidigt som marknaden i allt högre grad ser igenom geopolitisk oro när den inte leder till tydligt försämrade tillväxtutsikter. Samtidigt finns tydliga risker att bevaka, inte minst kopplade till energimarknaden och utvecklingen i Mellanöstern, då dessa kan påverka inflationen och därmed centralbankernas agerande. I termer av positionering framstår tillväxtmarknader, liksom sektorer som IT och finans, som särskilt intressanta, medan Europa riskerar att halka efter till följd av högre energipriser och svagare konjunkturimpuls.

Hur kommer det sig att USA går så starkt, trots osäkerheten med alla krigshot och olika politiska utspel som kommer därifrån?

Att USA fortsätter att gå starkt trots geopolitisk och politisk osäkerhet hänger i stor utsträckning samman med fundamenta. Det mest centrala är att vinstutvecklingen är fortsatt robust, med tydliga upprevideringar och en bredare tillväxtbas än tidigare år, även om tech-sektorn står för en stor del av tillväxten. Samtidigt gynnas USA i högre grad än andra regioner av den strukturella uppgången inom teknik och AI-relaterade investeringar, vilket driver både vinster och investerarsentiment.  Marknaden har dessutom visat en förmåga att relativt snabbt skifta fokus från geopolitik till bolagsresultat, särskilt när risken för eskalering minskar, vilket har bidragit till att lyfta börserna till nya toppnivåer.

Om du fick nämna en ekonomisk trend som kommer definiera resten av decenniet, vilken skulle det vara?

Om man lyfter blicken bortom den kortsiktiga marknadsutvecklingen framstår AI‑drivna investeringar som den enskilt viktigaste trenden för resten av decenniet. Denna utveckling driver en ny investeringscykel som påverkar allt från halvledare och infrastruktur till bredare produktivitetsförbättringar i ekonomin. Den stärker vinsttillväxten, särskilt inom tekniksektorn, men får också spridningseffekter till andra sektorer och regioner, inte minst tillväxtmarknader som gynnas av ökad efterfrågan och investeringar. Tillsammans med geopolitik och ökade försvarssatsningar bidrar detta till att forma en mer investeringsdriven global ekonomi, där strukturell tillväxt får en större betydelse än konjunkturcykeln på kort sikt.

Karl Larsson, seniorstrateg, Nordea

Vad tror du att (aktie)marknaden underskattar mest just nu – risken för recession eller möjligheten till en stark återhämtning?

Det positiva börssentimentet fick sig en rejäl törn i och med konflikten i Mellanöstern. I takt med att situationen inte fortsatt att eskalera har globala börser återhämtat sig och i flera fall nått nya toppnivåer.  Samtidigt som marknaden valt att se igenom den kortsiktiga osäkerheten, och spekulerat i en förhandlingslösning under sommaren, har många bolag visat god motståndskraft både avseende efterfrågan och vinst. 

Trots den komplicerade bilden har vinstprognoserna skruvats upp vilket gör att värderingen på den globala aktiemarknaden inte blivit märkbart dyrare. Prognoserna pekar på en stark vinsttillväxt med stöd av en fortsatt god global tillväxt samtidigt som bolagen ser ut att hantera inflationsmotvindar på ett effektivt sätt.

De samlade tillväxt- och vinstprognoserna implicerar därmed ett scenario utan recession, vilket innebär att en mer påtaglig konjunkturförsvagning fortsatt utgör en risk. Min uppfattning är dock att recessionsrisken bör ses som begränsad i nuläget, även om den kan tillta vid en mer långvarig geopolitisk oro eller ytterligare uppgång i energipriser. 

Den underliggande fundamentala bilden, med stigande vinster och fortsatt hög investeringsaktivitet, talar snarare för att möjligheterna till en bredare återhämtning underskattas. I takt med att osäkerheten avtar framstår därmed sannolikheten som högre för upprevideringar av tillväxtförväntningar och därmed även en fortsatt positiv utveckling för aktiemarknaden.

Vilka sektorer tror du är bäst positionerade om Europa faktiskt går in i en ny investerings- och industricykel?

Europa har påbörjat en osäker konjunkturåterhämtning som riskerar att störas av energiprisuppgången. Stöd till återhämtningen väntas snarare få stöd av reformer och infrastruktur- och försvarssatsningar. Om Europa går in i en ny investerings- och industricykel är det framför allt de sektorer som har direkt exponering mot ökad CAPEX som är bäst positionerade. Den tydligaste vinnaren är industrisektorn, där bolag inom automation, elektrifiering och energieffektivisering får direkt hävstång när investeringarna ökar. Råvarusektorn är nästa lager i kedjan, då ökad industriell aktivitet och infrastruktursatsningar driver efterfrågan på metaller och insatsvaror, något som förstärks av teman som energiomställning och vatteninfrastruktur. 

Även bygg och infrastruktur gynnas, särskilt i ett scenario med ökade offentliga satsningar, återuppbyggnad och stärkt europeisk självförsörjning. Parallellt utgör energiomställningen en flerårig potential, där investeringar i elnät, lagring och effektivitet får starkt politiskt stöd. Försvarssektorn sticker dessutom ut som en mer strukturell vinnare, drivet av geopolitik och ökade budgetar. Utöver detta gynnas banker indirekt genom ökad kreditefterfrågan och starkare ekonomisk aktivitet.

Vi ser enorma investeringar i AI-bolag just nu – tycker du att marknaden bygger långsiktigt värde eller börjar vi närma oss en bubbla?

De omfattande investeringarna i AI talar för att vi befinner oss i en strukturellt viktig teknologisk omställning där betydande långsiktigt värde faktiskt byggs. Till skillnad från många tidigare teknikcykler går en stor del av kapitalet till konkret infrastruktur i form av datacenter, halvledare och nätverk, vilket ger en mer robust grund för framtida intäktsgenerering. Därtill är efterfrågan bred, med tillämpningar inom såväl industri som finans och mjukvara, vilket stärker tesen om AI som en generell produktivitetsdrivare snarare än en nischtrend.

Samtidigt finns tecken på att delar av marknaden börjar uppvisa bubbelkaraktär. Investeringsnivåerna i kapacitet är exceptionellt höga och det finns alltid en risk att det leder till överutbud. Kapitalflödena drivs i vissa fall av en rädsla att missa nästa stora teknikskifte, vilket historiskt ofta har lett till felallokeringar. Dessutom är det fortfarande relativt få aktörer som genererar merparten av dagens intäkter, medan många andra bolag värderas på framtida potential snarare än bevisad lönsamhet.

Jag tycker därför att det går att argumentera för att AI‑investeringarna är fundamentalt motiverade, men att marknaden i vissa segment ligger före i sin diskontering. Det handlar mindre om en generell bubbla i själva teknologin och mer om att värderingarna i delar av ekosystemet har dragits upp till nivåer som förutsätter mycket optimistiska framtidsscenarier.

Martin Björsell, aktiemarknadsanalytiker Nordea Private Banking

Publicerad 29.05.2026