Ekonomi

Dagens familjerätt funkar inte för alla

Regnbågsfamiljer, stjärnfamiljer, sambor och gifta – även om familjer kan se ut på många sätt speglas inte lagstiftningen av hur vi lever i dag, vilket kan få stora konsekvenser om något händer, säger Private Bankings familjerättsjurist Caroline Törnquist.

Caroline Törnquist
Lagstiftningen har inte hängt med samhällsutvecklingen med nya familjekonstellationer, skriver Caroline Törnquist, familjerättsjurist på Private Banking. Foto: Henric Uhrbom

Många av lagarna som styr familjejuridiken i vårt land är skrivna långt innan ord som prideparad och bonusfamilj blev naturliga i svenskan. Lagen utgår i mångt och mycket från att man lever i en kärnfamilj, två makar med gemensamma barn. Och visst finns det mängder av kärnfamiljer men också många regnbågsfamiljer, stjärnfamiljer, samboförhållanden och gifta med både gemensamma barn och särkullbarn, och här har lagstiftningen dessvärre inte hängt med.

För att värna och skydda varandra är det därför viktigt att skaffa sig koll på familjejuridiken alldeles oavsett i vilken konstellation man lever. 

  • Vad händer om någon vill dra sig ur konstellationen? 
  • Vad händer när någon dör? 

Om man inte skaffar sig kunskapen om vad som gäller – och agerar därefter – kan följderna bli helt annorlunda än vad man själv önskar. Så vill du försäkra dig om att ha kontroll på arv, bodelning och gåvor och allt annat som omfattas av familjerätten måste du agera – och med agera menas oftast att reglera i avtal.

Sambor invaggas ofta i falsk trygghet

Sambolagen har funnits i många år men tyvärr upplever jag fortfarande att denna lag ger upphov till missförstånd. Många är inte medvetna om hur oskyddade de är när de lever i ett samboförhållande. En ganska vanlig missuppfattning är att man som sambo alltid har rätt till den gemensamma bostaden, en annan är att det inte är någon skillnad på att vara sambo eller gift, särskilt om man har gemensamma barn. Detta är tyvärr helt fel.

I korta ordalag innebär sambolagen att om en bostad har införskaffats för permanentboende av två sambor så ska, enligt huvudregeln, nettovärdet av bostaden och lösöret (möbler, husgeråd och så vidare) i bostaden hälftendelas vid en eventuell separation eller vid dödsfall.

Lagen tar inte hänsyn till om man äger olika andelar i bostaden, om man har gått in med olika ekonomiska insatser eller om endast en av parterna har betalat hela bostaden. Tycker man att lagen är ”orättvis”, ja då måste man avtala bort sambolagens bodelningsregler med ett samboavtal.

Viktigt att notera är också att sambolagen endast avser två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Men så ser inte alla samboförhållanden ut! Idag är det inte ovanligt att både tre och fyra personer lever tillsammans i ett samboförhållande och i dessa fall är det viktigt att förstå att sambolagen inte gäller. I en sådan samlevnadsform finns ingen samboegendom och följaktligen gäller inte sambolagens bodelningsregler.

Som sambo har man ingen arvsrätt och inte heller någon försörjningsplikt för varandra. Vill man som sambor ärva varandra måste man skriva testamente.

Blir allt enklare om man gifter sig?

Till skillnad från sambor har makar försörjningsplikt för varandra enligt lag. Om man skiljer sig eller om en make går bort delas enligt huvudregeln makarnas nettotillgångar med hälften, den så kallade giftorätten. Har man enskild egendom som man har ärvt, fått i gåva eller genom ett förmånstagarförordnande ur en försäkring med sådant villkor, så omfattas inte den egendomen av hälftendelningen.

Makar kan också med ett äktenskapsförord reglera ägandet av sina respektive tillgångar. Ett äktenskapsförord registreras hos Skatteverket för att vara giltigt och båda makarna måste vara överens om dess innehåll.

Äktenskapsbalken gör ingen skillnad på samkönade och tvåkönade äktenskap.

Caroline Törnquist
Sambolagen ger ofta upphov till missuppfattningar. Många förstår inte hur oskyddade de är, menar Caroline Törnquist. Foto: Karl Nordlund.

Vilka barn ärver vad?   

Viktigt att känna till som makar är barns legala arvsrätt. Har man gemensamma barn ärver makarna varandra före de gemensamma barnen – som alltså får vänta på att få ut sitt arv tills båda föräldrarna avlidit. Detta gäller även om man har enskild egendom.

Har man särkullbarn, det vill säga barn som ena eller båda makarna har från tidigare förhållande, är det barnen som ärver sin förälder direkt, vilket kan ställa till stora ekonomiska problem för den kvarvarande maken. Eller sambon för den delen, för som jag tidigare nämnde ärver inte sambor varandra. När en sambo avlider är det barnen som ärver, även om de är gemensamma.

Det kan också vara så att man älskar ett eller flera barn som man dessutom vill ta ekonomiskt ansvar för, även om man inte är juridisk eller biologisk förälder. Det kan till exempel handla om två homosexuella par där en man och en kvinna har biologiska barn som alla fyra är föräldrar till.

Eller så kanske den ena partnern har barn sedan tidigare, som man nu tar hand om tillsammans i en ny familjebildning. Här upplever jag att många känner ett stort socialt föräldraskap, men trots det ärver inte barnet den nya ”föräldern” per automatik. Endast bröstarvingar ärver, det vill säga egna biologiska eller adopterade barn. För att andra barn i familjen ska ärva måste man skriva testamente.  

När vi talar om arv kommer ofta orden arvslott och laglott upp, och det är viktigt att förstå skillnaden. Arvslotten är det du ärver. Laglott utgörs av hälften av det du ärver. Det är endast egna barn som kan kräva laglott, varken maka, syskon eller andra släktingar har någon rätt till laglott. Så här räknar man: Om du, sedan bodelning skett med din make, efterlämnar en kvarlåtenskap på 1 000 000 kronor och du har två barn, så är respektive barns arvslott 500 000 kronor. Laglotten uppgår här till 250 000 kronor per barn.

Egna barn kan alltså kräva sin laglott – men som förälder kan man bestämma i testamente om någon annan ska få del av vad som annars hade ingått i barnens arvslott.

Vem får försäkringspengarna?  

Man ska inte heller glömma bort att se över sina pensions- och kapitalförsäkringar då dessa inte styrs av den legala arvsordningen eller ett testamente. Utbetalning från en försäkring går till den som är förmånstagare. Ofta är det standardförordnanden, det vill säga make/sambo i första hand, barn i andra och för kapitalförsäkringar även arvingar i tredje hand. Det är inte alltid så man vill att det ska vara, så återigen – gör aktiva val även här.

En kapitalförsäkring behöver för övrigt inte styras till en familjemedlem, utan du som tecknar en försäkring bestämmer själv vem eller vilka som ska vara förmånstagare.

En handling av omsorg och kärlek

Att vara aktiv och se till att skriva de handlingar som krävs för just din familjesituation är en av de bästa sakerna du kan göra. Det är verkligen både att visa omsorg och ansvar för nära och kära. Detta är viktigt oavsett vad du lever i för familjekonstellation.

Även om du inte har en familj är det viktigt att ha koll på familjejuridiken, eftersom de allra flesta berörs av den på ett eller annat sätt. 

Ett gott råd: Tveka inte att ta professionell hjälp av en familjerättsjurist så att det blir rätt från början.

Text: Caroline Törnquist

Publicerat 26.06.2023