”Det finns inga inhemska skäl till att inte sänka styrräntan”

Hur ser det ut för Sverige just nu konjunkturmässigt?

Svensk ekonomi har utvecklats svagt, inte minst den inhemska ekonomin som är beroende av hushållen. Ett högt kostnadsläge samt räntor som känns gör att hushållen har tryckt hårt på bromsen. Konsumtionen föll mycket kraftigt förra året och risken är stor att hushållen fortsätter att vara försiktiga i år. Arbetsmarknaden försvagas, vilket ytterligare kan begränsa hushållens konsumtionsviljan. Utöver svag konsumtion, föll även investeringarna kraftigt förra året. Även de förväntas utvecklas fortsatt svagt och såväl hushåll som investeringsviljan behöver stimuleras av lägre räntor framöver.

Hur ser du på kommande räntesänkningar framöver?

Nordea räknar med att Riksbanken sänker styrräntan i maj och därefter ner till 2,50 procent till årsskiftet. Dagens styrränta på 4 procent är en åtstramande ränta, vilken inte är anpassad till den lågkonjunktur vi nu befinner oss i. Det samtidigt som Nordea räknar med att inflationen varaktigt ligger under målet från i sommar. Det finns därmed inga inhemska skäl till att inte sänka styrräntan påtagligt.

En styrränta på 2,50 är dock fortsatt högre än nollräntan som gällde före Riksbanken inledde sina räntehöjningar i början av 2022.

Hur ser du på svenskt företagsklimat, inflationen och arbetslösheten?  

Svensk export har utvecklats förvånansvärt starkt och ökade trots att världshandeln föll förra året. Den gynnsamma utvecklingen lär bli svår att vidmakthålla då svensk export normalt följer världshandeln. Det finns därmed en risk att vi får det omvända mönstret innevarande år där exporten inte bidrar till BNP. Inledningen av året styrker den bilden.

Många företag som är beroende av inhemsk efterfrågan har trampat vatten en längre tid. De behöver högre efterfrågan, lägre räntor eller helst både ock för att inte behöva varsla eller ännu värre gå i konkurs. Många företag som har hushållen som slutkund har små eller obefintliga balansräkningar.

Arbetslösheten fortsätter därmed upp några månader till. Svensk arbetsmarknad var dock påtagligt överhettad före Riksbankens räntehöjningar och den konjunkturella arbetslösheten var i stort obefintlig under de goda åren. Arbetsmarknaden lider dock fortsatt av en strukturell arbetslöshet där det behövs andra åtgärder än konjunkturstimulanser för att få bukt med dessa problem.

Vilka farhågor har du för svensk ekonomi?

Svensk ekonomi är en liten öppen ekonomi och vi är mycket beroende av omvärlden samt av frihandel. Det finns tendenser till att allt fler länder använder sig av statliga företagsstöd, vilket är bekymmersamt ur ett svenskt perspektiv då vi inte kan delta i den sortens kapplöpning.

För den inhemska ekonomin handlar det om att styrräntan inte sänks i närtid då till exempel en svag krona kan få Riksbanken att avstå. Nordeas bedömning är att styrräntan behöver sänkas betydligt mer än vad Riksbanken signalerar i sitt huvudscenario för att inte lågkonjunkturen ska fördjupas.

Finns det några ljuspunkter att se fram emot?

Svensk ekonomi är för tillfället i en lågkonjunktur, men lågkonjunkturer har vi hanterat förr och det kan vi klara även denna gång. I övrigt är svensk ekonomi i betydligt bättre skick än vad som allmänt beskrivs. Svenska företag är mycket konkurrenskraftiga, vi ligger i framkant i omställningen till ett mer hållbart samhälle och vi har dessutom kommit längre i omställningen till en mer tjänstebaserad ekonomi, vilket är framtiden. Till det kan läggas att sysselsättningsgraden är hög samt att de offentliga finanserna är mycket goda och skapar förutsättningar för att möta de utmaningar vi står inför.

I många avseenden ligger svensk ekonomi i topp i ett längre internationellt perspektiv. Den svenska och nordiska modellen är väl värda att värna, även om det finns saker som kan bli bättre. Inte minst behöver såväl hushåll som företag långsiktiga spelregler för att kunna agera så klokt som möjligt.

Publicerat 03.05.2024