En halv miljard för en bit datakod – intresset för digital konst exploderar

Vad ger en sedel dess värde? Ja, inte är det papperet eller ens det avancerade trycket. Istället är det en garanti från en centralbank som gör att den fladdriga papperslappen representerar en viss köpkraft.

Samma sak är det på sätt och vis med ett konstverk. Det är inte duken eller färgen som ger en målning dess värde, lika lite som betongen eller marmorn i en staty avgör om det är skrot eller kultur.

Att vissa tavlor hamnar i containern för brännbart vid återvinningscentralen och andra i bankfack beror uteslutande på hur verket bedöms konstnärligt. Således en subjektiv uppfattning som kan förändras från ena dagen till den andra. Men en sak är säker: den som köper konstverket har det fysiskt i sin ägo – att njuta av eller sälja vidare. Till ett pris som någon är beredd att betala.

Hur blir det då med digitala konstverk, som kan mångfaldigas obegränsat? Vem skulle vara knasig nog att betala höga summor för något som inte är unikt?

Frågan har hamnat i blixtbelysning på sistone, då flera digitala konstverk uppnått rekordbelopp på auktioner. Det mest omtalade ”Everydays – The First 5 000 Days” som nyligen såldes av auktionsfirman Christie’s för drygt 69 miljoner dollar.

Den amerikanske konstnären Beeple, pseudonym för Mike Winkelmann (född 1981), började 2007 att varje dag knåpa ihop ett litet digitalt konstverk. Från början rätt skissartade illustrationer som med tiden utvecklades till mer avancerade kreationer, ofta som kommentar till någon dagsaktuell händelse i samhället.

Det är dessa 5 000 små verk som fogats samman till ett kollage och som sedan hamnade hos Christie’s med ett utropspris på 100 dollar. Och det vinnande budet blev alltså – vi tar det en gång till – nästan 590 miljoner kronor. För ett verk som inte existerar i sinnevärlden utan bara kan ses på en skärm. Och som kan dupliceras med en knapptryckning.

Vad har möjliggjort detta? Jo, förkortningen NFT. Den ska utläsas ”non fungible token”, ett slags digitalt sigill som registreras i en likaledes digital liggare. NFT bygger på samma typ av teknik med krypterade blockkedjor som kryptovalutor, exempelvis bitcoin.

Det man i praktiken köper är den krypterade registreringen av ägarskapet av en unik NFT. Konstnären säljer en NFT men kan ändå behålla upphovsrätten och skapa fler unika NFT för samma konstverk. Köparen får alltså inte tillgång till originalet i form av den digitala fil utgör själva konstverket.

Flera marknadsplatser för NFT-handel har uppstått (Zora, SuperRare och Nifty Gateway till exempel) och diskussionen går i skrivande stund het om det är en spekulationsbubbla som kommer att spricka. Under pandemin har intresset för digital konst – såväl ”målningar” som musik – ökat snabbt och med NFT-tekniken har den fått en slags förankring i det traditionella ekonomiska systemet.

På senare tid har även debatten om kryptovalutornas miljöpåverkan tagit fart. Att framställa bitcoin eller motsvarande kräver enorma mängder elektricitet till datorerna som räknar fram nya block.

Enligt beräkningar från Centre for Alternative Finance vid universitetet i Cambridge förbrukar framställningen av bitcoin varje år nästan 130 terawattimmar, vilket är nästan lika mycket som hela Sveriges årsförbrukning (134 tWh 2020). Dessutom finns datorerna ofta i länder med låg eltaxa och smutsig elproduktion.

Det innebär att även de digitala konstverken förbrukar elektricitet när de kopplas till NFT, som också kräver kraftfulla beräkningar.

Att ett klassiskt auktionshus som Christie’s tagit sig an den nya metoden att köpa och sälja konst visar ändå att det inte bara är hajp bland ett gäng tekniknördar.

Så vad gör köparen med sitt konstverk? Det går förstås att visa en digital kopia på en skärm, precis som vilken tavla som helst. Men kanske handlar det främst om att kunna berätta för omgivningen att man äger rättigheten och därmed har stöttat konstnären.

Den känslan kan vara värd en hel del.

Miljonrullning & digital konst

• Den kanadensiska musikern och konstnären Grimes, för övrigt sambo med Teslas vd Elon Musk, sålde digital konst via Nifty Gateway för drygt 5 miljoner dollar i slutet av februari 2021. Det dyraste enskilda konstverket såldes för nästan 389 000 dollar. Två andra verk såldes i tusentals kopior för 7 500 dollar styck.
• Konstnären Beeple, som nyligen slog rekord för digital NFT-konst vid en auktion på Christie’s, sålde redan 2020 digital konst för cirka 3,5 miljoner dollar.
• NFT-tekniken innebär att konstnären kan få del även av framtida försäljningar.
• Internetfenomenet ”Nyan Cat”, som är en animerad, springande katt med en regnbåge bakom sig, skapades 2011 och har sedan bland annat använts i en musikvideo som kan ses på YouTube. I slutet av februari 2021 sålde skaparen av Nyan Cat, Chris Torres, en digital kopia av gif-filen för 590 000 dollar.

Text: Eric Lund

Källor: Christie’s, The Verge, Svenska Dagbladet, Wikipedia.

Publicerat 25.03.2021