Skogsägare – så gör du det bästa generationsskiftet

Majoriteten av alla skogsägare i Sverige är privatpersoner.Många har ett långsiktigt perspektiv på sitt ägande och frågor om hur man ska överlåta sin skog till nästa generation kommer ofta upp i samtalen med kunder i Private Banking.

Ett generationsskifte innehåller många delar, önskemål, viljor och överväganden som behöver beaktas. Hur ser familjen ut? Vilka övriga tillgångar kan bli en del i skiftet? Finns ett verkligt intresse hos barnen att ta över eller är det mer föräldrarnas önskan? Allt detta påverkar hur resultatet blir och att ”inget generationsskifte är det andra likt” är en mycket bra utgångspunkt!

Gör en marknadsvärdering

Det är viktigt att börja med en genomlysning av fastigheten, i syfte att nå en opartisk värdering som alla godkänner och känner sig bekväma med. Rent krasst kan man ställa sig frågan hur det skulle ha blivit om fastigheten sålts externt och pengarna delats mellan barnen.

Vid värderingen behöver man ta hjälp av experter. Ofta utgör marknadsvärderingen en del av ett PM med bakgrundsinformation om skogsfastigheten och en sondering av olika alternativ. Att alla berörda sedan får informationen vid samma tillfälle är värdefullt, så se till att ni har god tid på er.  

När man väl bestämt väg upprättas juridiska handlingar som gåvobrev, köpekontrakt, testamenten, skuldebrev eller andra avtal – detta är i många fall den enkla biten. Det som kräver mest arbete är oftast förarbetet; ett generationsskifte är absolut inget som ska jäktas fram.

Utifrån marknadsvärdet räknar man ut fastighetens nettovärde efter skatt. Med detta menas fastighetens värde efter en tänkt försäljning då latenta skatter, mäklararvode och andra försäljningsomkostnader dragits av. Latenta skatter när det gäller skog är bland annat kapitalvinstskatt och återföring av skogsavdrag. Om det ingår en gård med byggnader och åkermark ska till exempel värdeminskningsavdrag på byggnader och täckdiken återläggas. Finns bostad på fastigheten blir beräkningen än mer komplicerad.

Olika sätt att generationsskifta

Överlåtelsen kan ske på olika sätt, antingen som köp eller gåva, med eller utan vederlag. Det går också att göra en kombination. Ibland sker skiftet i två steg för att få med fördelarna från båda metoderna – inledningsvis ett köp av större delen av fastigheten och i senare skede en gåva av resterande del.

Skattemässigt finns en klar gräns mellan köp och gåva. Betalar mottagaren över taxeringsvärdet är det ett köp och är vederlaget under taxeringsvärdet ses det som en gåva.

Notera dock att 85 procent av taxeringsvärdet är en kritisk gräns för stämpelskatt. Man får heller inte missa att det är olika års taxeringsvärden som ligger till grund för stämpelskatt respektive gränsen mellan gåva och köp skattemässigt.  

Alternativ Köp

Vill man genomföra ett skatterättsligt köp inom familjen kanske man av olika skäl bestämmer en köpeskilling som är lägre än den marknadsvärderingen visar. Ett skäl till att välja en låg köpeskilling (men ändå över taxeringsvärdet) kan vara att minska kapitalvinstskatten. Köpeskillingen bör dock läggas på en nivå så att köpesumman räcker till att betala skatt, ge kompensation till exempelvis syskon och täcka föräldrarnas framtida kapitalbehov.

En annan anledning att sänka köpeskillingen kan vara att fastigheten annars inte kommer att stanna inom familjen. Den yngre generationen har kanske inte ekonomiska förutsättningar att överta på helt marknadsmässiga villkor. Detta alternativ fungerar troligen bäst om hela familjen är överens och förenklas om det finns andra tillgångar som kan användas vid eventuell kompensation.

Köp inom familjen får skattemässiga konsekvenser, precis som vid en extern försäljning. Kapitalvinstbeskattning sker med 27 procent. Köparen får utgå från köpeskillingen som ett nytt anskaffningsvärde att använda vid en framtida försäljning. Med nytt anskaffningsvärde kan nya ägaren göra nya skogsavdrag.

Alternativ Gåva

Om överlåtelsen däremot ses som en gåva utlöses ingen skatt. Givaren behöver inte betala kapitalvinstskatt och vi har inte heller gåvoskatt i Sverige.

Mottagaren övertar i stort givarens skattemässiga situation – ett eventuellt lämnat vederlag i gåvosituationen ses alltså inte som anskaffningsvärde vid en framtida försäljning. Samtidigt uppstår inte heller något nytt utrymme för skogsavdrag, utan man tar över tidigare gjorda skogsavdrag och givarens eventuella kvarvarande utrymme.

En annan nackdel vid gåva är att mottagaren övertar givarens ofta låga fastighetsvärde som används vid beräkning av kapitalunderlag för räntefördelningen, medan lån till ett eventuellt vederlag tas upp till verkliga värdet. Följden blir då att mottagaren inte kan skapa ”egen” ny positiv räntefördelning, utan kan få en generellt sett högre beskattning framöver.

Positivt är att skogskonton och sparad räntefördelning kan tas över av mottagaren vid gåva. Expansionsfond och periodiseringsfonder kan också överlåtas vid gåva vilket inte är fallet vid köp. Vid köp börjar ju allt på ”ny kula” med nya underlag för avdrag med mera.

Vi får inte heller glömma bort att många skiften sker i samband med dödsfall. De skatterättsliga konsekvenserna vid arv följer i stort de som gäller vid gåva. Sker överlåtelsen direkt via arv är det värt att notera att möjligheten till köp försvinner. 

När är gåva att föredra framför köp?

Rent skatterättsligt skulle man kunna ge sig på en tumregel. Förväntas fastigheten i närtid generera låga inkomster – det vill säga att det är lång tid kvar till ett överskott i näringsverksamheten – då talar mer för att överlåta skogen som gåva. Detta gäller om fastigheten domineras av kalmark, plantskog och röjningsskog.

Om fastigheten däremot har mer slutavverkningsmogen skog, med stora inkomster i närtid, talar detta mer för köp. Anledningen är att man då köper sig en bättre skattesits med bland annat nya ingångsvärden, nytt skogsavdragsutrymme och bättre möjlighet att bygga ny positiv räntefördelning.

Att tänka på kring gåva och förskott på arv

Mycket av det vi tagit upp här rör skatt, men man får inte glömma familjejuridiken. En gåva till barn ses ju som förskott på arv om inget annat framkommer. Förskottet värderas vid gåvotillfället och inte vid föräldrarnas framtida bortgång eller när ett arvskifte sker.

Vid gåva är det därför särskilt viktigt att räkna fram ett korrekt nettovärde vid tillfället för gåvan. Detta för att ha ett underlag för hur övriga bröstarvingar ska kompenseras. Av denna anledning kan det vara enklare att en eventuell kompensation om möjligt sker vid samma tillfälle som överlåtelsen av fastigheten. Syskon får då också möjlighet att få avkastning på sin del, vilket kan öka chanserna för ett lyckat generationsskifte.

Något ytterligare ni vill skicka med vid generationsskiftesfunderingar?

Det är ofrånkomligt så att den nuvarande ägaren bestämmer vad som ska hända med den egna skogsfastigheten och på vilket sätt den ska övergå. Kanske än mer viktigt är att övertagaren får tid på sig att verkligen analysera den framtida innebörden av skiftet, inte minst vad gäller skattesituationen.

Ta hjälp av experter! De som har full koll på de snåriga reglerna för skogsägare växer inte på träd så välj med omsorg.

Vill du inledningsvis bolla dina funderingar är du välkommen att kontakta din rådgivare, som kan boka tid med en jurist i Private Banking och en skogsexpert på Nordea Jord & Skog.

Text: Anna Sandén och Anders Karlsson     Foto: Olof Lindblom och Henric Uhrbom

Lästips
Läs även Anna Sandéns och Anders Karlssons artikel ”Att äga skog – grönt guld eller skattebekymmer?”

Är du skogsägare och har frågor, men är inte kund i Nordea Private Banking? Välkommen att kontakta oss!

Publicerad 21.04.2026