Sambo på nytt – men hur blir bostaden gemensam?
När par som träffas mitt i livet vill leva tillsammans flyttar man kanske ihop i den ena partnerns bostad. Behändigt i verkligheten, men komplicerat rent juridiskt. Private Bankings familjerättsjurist Daniel Nätt belyser ämnet i en krönika.
Våren står för dörren och de tidigaste flyttfåglarna har kommit åter. Utanför mitt fönster rustar de sina bon inför häckningsperioden. På gården är barnen upptagna av sina lekar och en koja tar form.
Det är inte bara fåglarna och barnen som ser över sina bon på vårkanten, även vi vuxna kan ha funderingar kring våra bostäder. Av olika anledningar kan man exempelvis vilja överföra en andel av sin bostad till sin livskamrat. Kanske vill man jämna ut ägandet, kunna nyttja två rotavdrag eller göra en gemensam renovering av en bostad som den ena parten äger själv.
Jag fick nyligen ett samtal från en mycket trevlig man som för några år sedan blivit sambo. Mannen var änkeman och hade två barn sedan tidigare. Sambon hade också egna barn som hunnit bli stora. Sambon ägde den bostadsrätt som de bodde i och mannen ägde själv ett sommarhus. Mannen berättade att de nu ville äga hälften var av bostadsrätten och hälften var av sommarhuset. De ville så enkelt som möjligt flytta ägandet mellan sig. Det borde väl inte vara några problem?
Jag bad om lite tålamod från den trevliga mannen och började förklara vad de behövde tänka på innan de flyttar ägandet mellan sig.
Om två sambor byter en halv bostadsrätt mot ett halvt sommarhus ser Skatteverket det som att den halva bostad som ges bort blir betalning för den halva bostad som tas emot. Mannen får alltså en halv bostadsrätt i ersättning för ett halvt sommarhus och vice versa.
Bytet ses av Skatteverket som en överlåtelse av en halv bostadsrätt och en halv fastighet. Vad gäller bostadsrätten kan överlåtelsen vara en gåva eller ett köp – eller en blandning av båda. Det sistnämnda kallas för ett ”blandat fång”. För fastigheter gäller lite speciella regler och där kan en överlåtelse endast vara antingen en gåva eller ett köp.
I just det här fallet var värdet på bostadsrätten och sommarhuset väldigt lika och Skatteverket kommer då sannolikt att se det som ett köp mellan samborna. För mannens del innebär detta att han ska deklarera försäljningen av sommarhuset och betala vinstskatt på försäljningen. Mannens sambo kommer att behöva betala stämpelskatt när ansökan om lagfart sker för fastigheten hos Lantmäteriet.
Vidare kommer mannen behöva betala en överlåtelseavgift till bostadsrättsföreningen och sambon ska deklarera försäljningen av halva bostadsrätten och betala vinstskatt. Under vårt samtal visade det sig att mannens sambo hade ett uppskov på bostadsrätten. Vid en överlåtelse av halva bostadsrätten till mannen kommer sambon därför även behöva betala av hälften av skatten på uppskovet.
Mannen berättade att de var för sig hade bolån och tänkte dela bolånen mellan sig. Jag förklarade för mannen att om man blir medlåntagare till varandras lån ses det som en betalning av det som var och en av dem tar emot från den andra. Att de blir medlåntagare till varandras bolån måste alltså tas med i beräkningen av vad de lämnar för ersättning till varandra.
Komplicerat byte
Vid det här laget hade mannens entusiasm kring bostadsbytet dämpats något och tillsammans drog vi slutsatsen att det inte är helt enkelt för sambos att ändra ägandet av två bostäder mellan sig. Eftersom bytet inte medför att någon av samborna får mer pengar i sin plånbok får kostnader för skatt och lagfart tas från sparade medel.
Mannen frågade om jag hade något annat förslag eller i vart fall kunde summera det som vi hade talat om. Jag upprepade att sambos generellt har två alternativ för att överlåta en bostad mellan sig. Antingen kan de göra en ren gåva eller ett rent köp. Båda alternativen har för- och nackdelar.
Vid en ren gåva är det en nackdel att givaren inte får någon ersättning och vid ett köp uppstår ofta skatteeffekter och lagfartskostnader.
Det är ofta svårare för sambor än för makar att hitta en bra form för att överlåta en bostad mellan sig. Makar kan i en bodelning under äktenskapet överlåta en bostad mellan sig och lämna ersättning till varandra utan att det som huvudregel uppstår några skatteeffekter. De betalar inte heller någon stämpelskatt hos Lantmäteriet vid ansökan om lagfart. Sambor saknar möjlighet att göra en bodelning under samboskapet.
Som tidigare sagts berättade mannen att han var änkeman och att han hade två barn med sin avlidna hustru. Mannen hade ärvt sin hustru och en andel av hans ekonomi var barnens morsarv. Han ville därför inte alltför lättvindigt ge bort hälften av sitt sommarhus till sin sambo eftersom huset ju var en del i barnens morsarv. Han ville inte heller riskera att kränka sina barns laglotter.
Mannen var också medveten om att sambor inte har någon arvsrätt efter varandra, men ville gärna ha mer information om hur de kunde skydda varandra genom ett testamente. Det skulle dock kräva ett extra möte.
Vi tackade varandra för ett gott samtal och mannen bad att få återkomma till mig efter det att han pratat med sin sambo och då boka en tid för en ny genomgång tillsammans.
Väckte den här krönikan frågor hos dig som läsare? Jag tycker att samtalet på ett bra sätt illustrerar de svårigheter som sambor står inför när de vill överlåta en bostad till varandra.
Välkommen att boka tid hos en familjerättsjurist om du vill diskutera er egen situation.
Text: Daniel Nätt Foto: Anders Bergstedt
Lästips
Bra information för både sambor och gifta finns i Catharina von Hartens artikel ”Amortera på gemensamt bolån? Tänk på detta”.
Ytterligare ett tips är att läsa Veronica Porkos artikel ”Tänk på detta när ni flyttar ihop”.
Publicerat 01.04.2024