Förslag till nya 3:12-regler – så kan du påverkas

För två år sedan tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag att arbeta fram ett förslag på nya skatteregler för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna.

Reglerna, som berör cirka 400 000 fåmansbolag – och ännu fler delägare – har ända sedan de infördes betraktats som komplexa och svårtillämpade. I våras beskrev jag dem i Talk-artikeln Enkelt om 3:12-reglerna, läs den gärna för att lättare förstå vad ändringsförslagen innebär.

Den 3 juni 2024 släppte utredningen sitt betänkande och enligt kommitténs förslag ska de nya reglerna träda i kraft den 1 januari 2026. På de nästan 800 sidorna ryms en hel del förslag på regeländringar som vi affärsjurister på Private Banking tagit del av och analyserat.

Viktigt att ha i åtanke är att förslaget från utredningskommittén är just ett förslag – vi befinner oss i ett mycket tidigt skede i lagstiftningsprocessen. Nu ska betänkandet först ut på remiss, efter det ska först lagrådet säga sitt och därefter riksdagen. Mycket kan alltså hända på vägen innan vi har några konkreta lagändringar.  

Utredningens huvudförslag i korthet

• Enklare beräkningsregler: Dagens förenklingsregel och huvudregel ersätts av en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare.
• Grundbeloppet för beräkning av gränsbeloppet höjs från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp, fördelat på ägda andelar i företaget. Grundbeloppet ska fördelas mellan företag om delägaren har andelar i flera företag.
• Dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav, den så kallade fyraprocentspärren, slopas och ersätts av ett schablonmässigt löneavdrag på 8 inkomstbasbelopp. Reglerna om ett maxbelopp för det lönebaserade utrymmet om 50 gånger den egna lönen kvarstår.
• Dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort.
• Ett gemensamt takbelopp om 90 inkomstbasbelopp införs som anger hur stor del av utdelning och kapitalvinst som maximalt ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Idag finns två olika takbelopp.
• Närståendebegreppet görs snävare. Varken syskon, syskons make eller barn ska betraktas som närstående och påverka en delägares beskattning.
• Karenstiden ”trädan” och tidsgränser för utomståenderegeln, och samma eller likartad verksamhet, förkortas från fem till fyra år.
• Fåmansföretagen måste lämna kontrolluppgifter årligen om delägares ägda andelar i företaget och eventuella förändringar av innehavet.

Vad innebär ändringarna i praktiken?

Betänkandet innehåller både fördelar och nackdelar, beroende på hur företagen och dess ägares situation ser ut. Men jag tycker ändå att utredningens förslag överlag verkar lovande. Här ingår flera förenklingar och förbättringar, som en enda beräkningsregel istället för två, ett högre schablonbelopp, borttaget lönekrav och kortare karenstid.

Det borttagna lönekravet gör att allt fler sannolikt kommer att kunna nyttja löneunderlag för beräkning av gränsbelopp. Samtidigt kan förslaget om löneavdrag missgynna företag med ett fåtal delägare och anställda.

Att dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år slopas ses som negativt för delägare med ett stort sparat utdelningsutrymme, men kanske ändå kan kompenseras av förslaget med det högre grundbeloppet.

Förslaget om en snävare definition av närståendebegreppet, där syskonkretsen inte längre räknas som närstående, ska öka förutsebarheten. Det kan i sin tur generera färre komplexa bedömningar och underlätta vissa generationsskiften.

Något som saknas eller som bör beaktas?

Önskvärt hade varit om kommittén kommit med några konkreta förslag kring förenklingar eller förbättringar av utomståenderegeln liksom bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet – två regler som genom praxis blivit alltmer svårtillämpade och oförutsägbara. En förklaring kan vara oron över att en förändring av regelverket gör det svårt att förutse hur eventuella ändringar i sin tur ska tolkas och påverka redan befintlig praxis. 

En del av förbättringsförslagen innebär en utökad skyldighet för fåmansföretag att lämna kontrolluppgifter för delägare, vilket möjliggör en automatiserad skatteberäkning och bättre kontrollmöjligheter för Skatteverket. Detta kan ge upphov till en del integritetsfrågor, som kommer att behöva beaktas.

Vi affärsjurister ser fram emot att följa utvecklingen av utredningens förslag och vi kommer att hålla Private Bankings kunder och rådgivare uppdaterade. Har du frågor eller funderingar är du välkommen att via din rådgivare kontakta någon av oss.

Text: Sandra Gottfarb Foto: Henric Uhrbom

Publicerat 26.06.2024