Företagare och långvarigt sjuk – vad händer med bolaget?

Våren står för dörren och medan snön smälter bort längtar nog många av oss efter ljusare tider. Oavsett årstid och kanske som en viktig lärdom av pandemin kan det vara bra för dig som driver bolag, helägt eller tillsammans med andra, att se över vilket skydd som finns för dig och bolaget om du drabbas av långvarig sjukdom. Här kommer sex praktiska råd att börja med!

1. Säkerställ vem som kan fatta beslut å bolagets vägnar
 
För att bolagets verksamhet ska kunna fortgå på bästa sätt om du blir sjuk krävs att det finns någon som är behörig att fatta nödvändiga beslut när du själv inte kan. VD har rätt att företräda bolaget och teckna dess firma när det handlar om den löpande förvaltningen. Därutöver är det styrelsen som har huvudansvaret för detta.

Om du är ensam styrelseledamot i ditt bolag måste det finnas en suppleant som kan träda in i ditt ställe. Styrelsesuppleanten bör vara någon som du känner dig trygg med och som har kunskap och förståelse för verksamheten.

Utöver en suppleant kan du dessutom sedan tidigare ha utsett en särskild firmatecknare som tecknar bolagets firma. Denna person företräder bolaget och kan skriva under avtal och annat på samma sätt som styrelseledamoten.

Tänk på att informationen hos Bolagsverket avseende bolagets företrädare och firmateckning alltid måste vara uppdaterad och korrekt, då det är detta som anses vara allmänt känt och gällande.

Om ni är flera som sitter i styrelsen så kan oftast övriga styrelsemedlemmar fortsätta verksamheten tills vidare. Det kan dock bli problem om ni exempelvis är två delägare tillika styrelseledamöter som har registrerat hos Bolagetsverket att ni alltid ska teckna styrelsen gemensamt. Här kan det vara bra att prata ihop sig om vad ni behöver göra för att förhindra att verksamheten stannar av ifall en av er inte finns på plats.

Även om styrelsemedlemmar kan fatta beslut behövs oftast fullmakter som komplement. Bankfullmakt är till exempel vanligt förekommande och av stor praktisk vikt. En sådan bör omfatta både bolagets löpande bankaffärer men även dess sparande och investeringar.

2. Se till att någon kan företräda dig på bolagsstämman

Har du funderat över hur du som ägare påverkas om du inte kan tillvarata dina intressen på ägarnivå, det vill säga på bolagsstämman? Vårt råd är att du utfärdar en särskild fullmakt som ger en annan person rätt att delta vid bolagsstämman och utöva din rösträtt om du själv är frånvarande. Enligt reglerna i aktiebolagslagen ska en sådan fullmakt utformas på visst sätt och den gäller högst ett år från utfärdandet. Fullmakten ska alltså uppdateras årligen för att du ska ha ett stående skydd vid akut eller långvarig sjukdom.

Du kanske även har upprättat en så kallad framtidsfullmakt som kan omfatta såväl ekonomiska som privata angelägenheter, till exempel sköta bankaffärer, sälja en fastighet eller bostadsrätt, samt under vissa förutsättningar även möjliggöra att någon annan kan rösta för dig på bolagsstämma.  
Framtidsfullmakten innebär att man som fullmaktsgivare utser någon som kan träda in i ens ställe om man drabbas av en sjukdom eller olycka som gör att man blir oförmögen att fatta beslut. En sådan fullmakt börjar gälla den dag du själv inte kan ta hand om dina åtaganden, och det är fullmaktshavaren som bedömer och beslutar när den dagen inträtt, inte du själv. En framtidsfullmakt kan dock aldrig användas för att fatta beslut i styrelsen.

3. Gå igenom ditt försäkringsskydd

Vilken eller vilka typer av försäkringar du behöver beror givetvis på hur din ekonomiska situation ser ut. En sjukförsäkring är vanligt förekommande som komplement till Försäkringskassans regler avseende sjukpenning (där ersättningen skiljer sig åt) för dig som är aktivt verksam i bolaget. En sjukvårdsförsäkring kan också vara praktisk, för att få snabbare vård så att du snart kan vara tillbaka i arbete igen.  

4. Läs igenom befintligt aktieägaravtal

Är ni flera delägare i bolaget finns det oftast ett aktieägaravtal i grunden som många gånger berör möjligheten till inlösen av aktier vid sjukdom. En sådan klausul kan vara allmänt skriven och ange något i stil med att ”om delägaren ifråga är förhindrad att delta i bolagets angelägenheter på grund av långvarig sjukdom ska övriga delägare ha rätt att lösa in sådan delägares aktier”.

I de bästa av världar är klausulen redan från början försedd med tydliga villkor för att undvika meningsskiljaktigheter längre fram. Det kan exempelvis anges att delägarens arbetsförmåga ska vara nedsatt med minst X procent enligt beslut från Försäkringskassan samt att arbetsoförmågan ska bestå under en sammanhängande period om X månader (generellt inte lägre än 6 till 12 månader). Det är helt upp till delägarna själva att bestämma vilka villkor ni anser rimliga – det viktigaste är att ta ställning medan ni är överens och har kapacitet att fatta denna typ av beslut.

5. Om din sjukdom tar över mer och mer…

För det fall din sjukdom består efter en längre tid, och du kommer till en punkt där du känner att du inte längre kan driva bolaget vidare, kan du behöva hjälp att antingen sälja eller avveckla bolaget samt dela ut de tillgångar och kapital som finns. En sådan övning är dock inte helt enkel och om du anses vara beslutsoförmögen blir det ännu svårare.

I en framtidsfullmakt kan man under vissa förutsättningar ge fullmaktshavaren behörighet att avyttra eller avveckla bolaget. Ett annat alternativ är att ansöka om en god man som då har att ta ställning till om eller hur bolaget ska säljas alternativt avvecklas.

6. Planera för kunskapsöverföring och generationsskifte

Vid långvarig sjukdom finns det alltid en risk att bolaget tappar mycket av den kunskap och kännedom om rutiner och processer du som ägare och/eller styrelseledamot har byggt upp under många år. Om glappet är stort mellan den kompetens du besitter, jämfört med den som finns hos exempelvis ledningsgruppen och övriga anställda, kommer det givetvis att påverka bolaget i stor utsträckning.

Känner ledningsgruppen till hur du som ägare vill att bolaget ska hanteras om du blir långvarigt sjuk, och finns det rutiner på plats som motiverar en löpande kunskapsöverföring? Om svaret är nej kan det vara bra att lyfta dessa frågor internt. Våga prata om det och sätt upp en plan tillsammans.

Finns det intresse från nästa generation att ta över verksamheten i företaget är det bra att starta dessa diskussioner inom familjen så tidigt som möjligt, även om själva skiftet kanske ligger flera år fram i tiden. En idé kan vara att ta in barnen till en mindre ägarandel och knyta alla ägare till ett aktieägaravtal där många viktiga scenarier regleras.

Fler goda råd kring denna fråga finns i artikeln Så gör du ett bra generationsskifte i familjeföretaget.

Text: Sandra Svanström och Catharina von Harten

Publicerat 03.03.2022