Annika Winsth kommenterar ränte­­­höjningen

Du är kritisk mot Riksbankens höjning av styrräntan med 50 punkter till 3,5 procent. Berätta!

– Riksbanken har redan höjt räntan mycket kraftigt på kort tid. Svensk ekonomi bromsar nu in på bred front samtidigt som råvarupriser och företagens prisplaner faller. Det talar för att inflationen faller framöver och att ekonomin inte tål så mycket högre ränta utan att det får större skadliga effekter än vad inflationen har.

Hur skulle man ha agerat i stället?

– Jag har länge varit kritisk till att Riksbanken har fört en alltför expansiv politik under goda konjunkturår. Det har bidragit till såväl överhettning som stor räntekänslighet, inte minst hos skuldsatta hushåll. Om räntan varit mindre expansiv under dessa år, så hade skulder och räntekänslighet varit mindre. Samtidigt som Riksbanken inte hade behövt ta i lika mycket med snabba räntehöjningar på kort tid. De tvära kasten blir svåra att hantera för såväl hushåll, företag som kommuner och regioner.

Tror du vi har nått smärtgränsen nu?

– Nej, det finns en risk att Riksbanken höjer en gång till. Sannolikt i juni, det är vad Riksbanken själva indikerar. Jag befarar att det kan betyda något fler konkurser, högre arbetslöshet och en sämre ekonomisk utveckling.

När kan vi hoppas på en vändning i ekonomin som smittar av sig på styrräntan?

– När räntan kommer ner gör den det för att ekonomin är svag och arbetslösheten stiger, det är inget önskescenario. I den bästa av världar hade Riksbanken höjt tidigare och toppräntan hade då kunnat vara lägre för att sedan ligga kvar på den nivån en tid. Nordeas bedömning är att ekonomin bromsar in så kraftigt att Riksbanken tvingas sänka räntan redan i början av nästa år. Det kan kännas bra för högt skuldsatta hushåll och företag, men om det sker på grund av stigande arbetslöshet och ökande konkurser är det ett högt pris. Så länge hushållen har ett arbete är det betydligt lättare att bära de kostnadsökningar som hög inflation och ränta innebär.

Publicerat 02.05.2023