Visst blir man lyckligare av pengar!

Flera akademiska studier har kartlagt hur människor upplever lycka i förhållande till sin inkomst. En av de mest kända har gjorts av David Kahneman – som fått Nobelpriset för sitt arbete om psykologisk ekonomi – och Angus Deaton, bägge verksamma vid Princetons universitet.

I sitt arbete delade de in lycka in i två kategorier:

1. Lycka du upplever i stunden (Experienced Well-being).

2. Hur lycklig du är när du tänker efter (Life Satisfaction).

Totalt 450 000 telefonintervjuer genomfördes och det visade sig att pengar helt klart hade en stor inverkan, åtminstone upp till en viss nivå.

År 2010, när studien gjordes, var platån en årslön på 75 000 dollar, vilket motsvarar cirka 90 000 dollar i dag. Översatt till svenska förhållanden innebär det en månadslön på cirka 65 000 kronor. Högre lön än så påverkade inte lyckokoefficienten nämnvärt i stunden. Däremot ökade ”Life Satisfaction”, det vill säga lyckan du känner om du tillåter dig att reflektera över tillvaron och ditt liv.

I en studie vid Berkeley University som publicerades i år fick Matt Killingsworth liknande resultat, dock utan att fastställa någon platå då lönen slutar påverkar lyckokoefficienten. Han studerade 1,7 miljoner inrapporterade utvärderingar från över 33 000 arbetande amerikaner.  

Slutsatsen för båda dessa studier är att en löneökning har en större lyckoeffekt för en låginkomsttagare än för en höginkomsttagare. Det visar också att en krona mer i pension sannolikt ger en större effekt på upplevd lycka än en krona mindre i dag. Det kan alltså vara klokt att allokera pengar för framtiden för att optimera lycka över tid i sitt liv.

Hur får du ut det bästa av pengarna?   

Mycket av det vi väljer att göra är för att skapa minnen. Daniel Kahneman beskrev ett tankeexperiment.

Föreställ dig att du åker på en semester som skräddarsytts precis efter dina önskemål. Problemet är att i slutet av semestern kommer du att få ett piller som gör att du inte kommer minnas någonting, och du får inte heller ta några bilder. Skulle du åka på den semestern?

I ett sådant fiktivt val säger de flesta som tillfrågas att de skulle avstå från att resa – utan minnen tappar nämligen resan i värde.

Så hur kan vi använda våra pengar för att skapa lycka, såväl på kort som på lång sikt? Utifrån forskningen och mina egna studier har jag kommit fram till tre förslag.

1. Spendera på erfarenheter

Det finns i huvudsak två skäl till att erfarenheter ger oss större lycka än saker. För det första anpassar vi oss snabbt till prylarna och vänjer oss snart vid det vi har. Det som nyss var nytt blir snart vardag. Så snart vi vant oss vid en sak så minskar dess förmåga att ge oss starka känslor. Nyhetens behag klingar av.  

För det andra så har vi människor en snudd på betingad reflex att jämföra allting som går att jämföras. Jämförelse av saker förtar en del av glädjen eftersom det alltid kommer finnas någon som har en snabbare bil, större hus, snyggare klocka. Dessutom, när vi köpt något så får vi helt nya referensramar. Vi kanske har en målbild som vi tror kommer göra oss lyckliga, men när vi når det målet uppstår nya mål på helt andra nivåer och vi blir på nytt missnöjda. ”Tacksam men inte nöjd” är ett gammalt talesätt som ringar in den känslan.

Men med erfarenheter och upplevelser är det en helt annan sak. De kräver oftast ett större engagemang från oss själva, och blir därmed mer värdebeständiga över tid jämfört med fysiska ting. Dessutom är det svårt att jämföra sina egna erfarenheter med andras, vilket minskar risken för avundsjuka och konsumtionsstress. Den som äger sina egna minnen sitter bokstavligen på en skatt att ösa ur.

2. Spendera på andra hellre än på dig själv

I en studie från 2008 fick deltagarna en bestämd summa pengar. Deltagarna delades upp i två grupper varpå den ena gruppen fick spendera pengarna på sig själva medan den andra gruppen bara fick spendera pengarna på andra människor.

Innan experimentet fick deltagarna frågan om vad de trodde att de skulle bli gladast av. De flesta trodde de skulle bli gladare av att spendera pengarna på sig själva. (Intressant att notera är att redan själva tanken på pengar gör oss mer själviska och minskar vår villighet att spendera pengar på andra.)

Resultaten visade dock att de som spenderade pengarna på andra blev mycket gladare än de som spenderade dem på sig själva.

Vidare studier påvisar att du inte bara blir glad av att ge till en tacksam mottagare, du blir även nöjd   när du ger till någon som inte alls vet att gåvan kommer från dig. Det kan höra samman med att belöningscentrat i hjärnan som påverkas när du får en gåva, också påverkas när du ger en gåva.

3. Spendera inte direkt, tillåt dig att längta

Att se fram emot någonting är en källa till gratis lycka. Om du får det du önskar i samma stund som du önskar det går du miste om en del av den potentiella glädjen.

En stor poäng med till exempel julafton är att det inte bara är en dag som kommer och sedan är över. Det är en hel del förväntan och längtan inbyggd i högtiden. Vi gör önskelistor, förberedelser och ser fram emot och längta till någonting som blir speciellt, just för att vi fått längta.

Samma princip gäller när du bokar en rolig resa. En stor del av behållningen ligger i att få planera, önska och längta.

Eftersom det vi väntar på kommer att ske i framtiden så finns det en grad av osäkerhet, vilket i sin tur kräver lite mer av vårt fokus och vår uppmärksamhet. Detta sammantaget stärker vår förmåga att minnas och ger oss goda minnen för livet.

Slutsats

Ett ögonblick varar i ungefär 3–5 sekunder. Det innebär att du upplever cirka 600 000 ögonblick i månaden. Hur många ögonblick minns du från senaste månaden? Hur mycket av ditt liv har du fått behålla?

Om du vill ha ett rikt och lyckligt liv, spendera pengar på det som kräver ditt fokus och din uppmärksamhet och som kan ge dig minnen för livet. Gläd även dig själv genom att spendera på andra. Och kom ihåg – tillåta dig själv att längta, då ökar sannolikheten att dina minnen ger dig tillfredställelse och glädje.

Text: Anders Stenkrona Illustrationer: Maja Norrby Foto: Henric Uhrbom  

Publicerat 07.08.2021