”Vi måste våga prata om pengar”
Som 15-åring klev Andra Farhad in i en värld där få såg ut som hon. Sedan dess har hon ägnat sin karriär åt att göra sparande begripligt för fler. Nu lämnar hon egna företaget Börshajen bakom sig och kliver in som sparekonom på Nordea – för att driva förändring med större muskler.
Det har bara gått en månad sedan Andra Farhad började på Nordea, men själv känner hon sig redan varm i kläderna.
– Det har verkligen varit en rivstart. Jag är ny i organisationen, men inte i rollen. Det här har jag arbetat med i över tio år. Jag har redan hunnit med livesändningar, webbinarier och att moderera samtal på slottet.
Att göra ekonomi, sparande och investeringar begripliga för fler har varit den röda tråden genom hennes yrkesliv. Drivkraften kommer från den egna erfarenheten av att försöka förstå en värld som länge framstod som sluten och exkluderande.
– Jag har inte fått ärva min ekonomiska kunskap hemifrån på det sätt som många andra har, utan fått lära mig mycket på egen hand. Om jag kunde lära mig att ta kontroll över min ekonomi tänkte jag att vem som helst kan göra det.
Andra började intressera sig för investeringar som 15-åring och gick med i Unga Aktiesparare. Det var 17 år sedan och det finansiella landskapet såg annorlunda ut.
– Ekonomisk kunskap var inte lika tillgänglig som i dag. Nu kan du lära dig genom Youtube, sociala medier, poddar och böcker. Då fanns inte lika mycket information, och den som fanns var ofta skriven på ett svårt finansspråk.
Andra Farhad
Bor: Norra Tornen i Hagastaden
Familj: Hunden Nomi
Ålder: 33 år
Yrke: Sparekonom på Nordea
Dold talang: Hitta perfekta avokado. ”Har aldrig någonsin köpt en dålig avokado.”
Motto: ”Allt är svårt tills man lärt sig det.”
Hon var dessutom nästan alltid ensam tjej på utbildningarna.
– Jag var tydligt i minoritet. Samtidigt kände jag att jag hade fötts in i ett visst liv, men att det inte behövde vara mitt liv för alltid. Jag kunde faktiskt påverka det. Den insikten drev mig att börja översätta finansspråket till vanlig svenska.
Lätt att hamna utanför
När Andra försökte få tidningar att skriva om pengar möttes hon av ett medieklimat där unga kvinnors ekonomi sällan betraktades som en självklar fråga.
– Tjejtidningarna skrev om hur man fick platt mage på sju veckor eller bättre hy. Jag hörde av mig och sa: Hallå, det finns viktigare saker än det här. Varför skriver ni inte om ekonomi?
Mycket har förändrats sedan dess. Det talas mer öppet om pengar och den digitala världen har gjort ekonomisk kunskap mer tillgänglig. Ändå står många fortfarande utanför börsen och det långsiktiga sparandet.
– Alla som inte får ärva ekonomisk kunskap hemifrån står mer eller mindre utanför. Det handlar ofta om unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Trots all information som finns i dag är kunskapsbristen fortfarande stor.
Den blir inte minst synlig i många parrelationer, menar hon. Ekonomin kan uppfattas som jämställd eftersom båda bidrar till hushållet – samtidigt som pengarna används på helt olika sätt.
– Jag har många tjejkompisar som säger att de lever i en jämställd relation. Men när man tittar närmare kanske mannen betalar huset, lånen och bilen, medan kvinnan betalar blöjor, mat och förbrukningsvaror. Är det verkligen jämställt? Många saknar också kontroll över familjens ekonomi eftersom mannen sköter lånen och investeringarna.
”Det är svårt tills man lärt sig”
Att överlåta ansvaret kan kännas bekvämt, men är riskabelt.
– En del tycker att det är skönt att slippa, men det är ingenting man bör vara bekväm med. Det kan bli farligt den dag man separerar.
Vår relation till pengar formas långt före den första löneutbetalningen. Andra beskriver det som att barn förstår pengar i magen långt innan de förstår siffrorna i huvudet.
– Växer du upp i ett hem där pengar är tabu eller där föräldrarna suckar när räkningarna kommer, blir pengar lätt någonting negativt och ångestladdat. Då kan du få en ekonomisk autopilot som säger att pengar är jobbigt och något du ska vara rädd för.
För ett barn som växer upp med samtal om pengar och kanske får ett fondsparande tidigt blir utgångspunkten en annan.
– Det barnet lär sig att vara nyfiket på pengar och att den egna ekonomin faktiskt går att påverka. Därför behöver vi lära oss mer om ekonomi i skolan – om investeringar, räkningar och pension. Pengar är så mycket mer än att göra en matbudget.
Den ekonomiska autopiloten är också en förklaring till att många aldrig kommer i gång med sitt sparande, trots att de vet att de borde.
– Många gör det svårt genom att säga att det är svårt. Det är lite som att cykla: det är svårt tills man har lärt sig. Man tror kanske att man måste bli expert, förstå allt och välja enskilda aktier. Men du kanske bara vill att pengarna ska växa utan att lägga särskilt mycket tid på det.
Den egna relationen till pengar är inte permanent, understryker hon.
– Om autopiloten är inställd på ”jag kan inte,”, kan du fortfarande programmera om den och ställa in den på ett nytt mål.
En kultur med snabba klipp
Själv växte Andra upp i en företagarfamilj med assyriska föräldrar från Irak. Föräldrarna drev restaurang och lärde henne tidigt vikten av att spara. Hemma hade hon en gammal kryddburk, förstärkt med silvertejp, som sparbössa för guldtior.
– Filosofin hemma var enkel: man sparar i solsken för dagar av regn. Jag såg mina föräldrar gå igenom perioder när företaget gick väldigt bra, men också tider när det var tufft och man behövde hålla igen. Därför har jag aldrig tänkt att man gör av med pengarna bara för att tiderna är goda.
Sociala medier har gjort det lättare att prata öppet om löner och sparande. Samtidigt ser Andra risker med kulturen kring snabba klipp.
– Vi ser unga personer visa upp ett lyxliv i Dubai, köra dyra bilar och bo i lyxhus – och sedan sälja kurser i hur man gör snabba pengar på börsen. Sociala medier kan användas som inspiration, men inte som underlag för ekonomiska beslut.
Hon varnar också för att okritiskt använda AI-tjänster för investeringsråd.
– En chatbot vet inte hur din ekonomi ser ut, hur mycket risk du kan ta eller vilka mål du har. Frågar du vilka aktier du ska köpa får du ett generiskt svar. Det finns en risk att du fattar beslut som inte passar dig.
Det vanligaste missförståndet om långsiktigt sparande är föreställningen att det ska gå fort.
– Många tänker att hög risk automatiskt ger hög avkastning. Men en stor möjlig uppsida innebär också en stor nedsida. Man blir lätt förblindad av hur mycket man kan tjäna och glömmer att fråga sig hur mycket man kan förlora.
Ett sunt sparande får gärna vara odramatiskt.
– Det ska vara roligt, men inte så adrenalinfyllt att hjärtat pumpar i halsgropen. Då har du tagit alldeles för hög risk.
I över ett decennium har Andra varit starkt förknippad med Börshajen. Nu beskriver hon den delen av karriären som avslutad.
– Jag tror att jag har vuxit ur Börshajen. Det var den första fasen i mitt arbete: ett sätt att springa snabbt, få fler att intressera sig för sparande och utmana branschen att börja prata om pengar på ett annat sätt.
För att fortsätta förändra behövde hon ett större lag.
– Det finns ett uttryck om att den som vill komma fram snabbt ska springa ensam, men den som vill komma långt ska springa tillsammans. Jag visste inte hur mycket mer jag kunde göra på egen hand. Jag behövde större muskler.
Brinner för finansiell hälsa
Att valet föll på Nordea handlade också om tajming. Hon hade tidigare varit i kontakt med andra banker, men inte känt sig färdig med sitt eget arbete.
– Nu var jag redo. Nordea är Nordens största bank, med många kunder och stora muskler. Men det är som i vilken relation som helst: båda måste vara mottagliga. Jag var mottaglig för Nordea, och Nordea var mottagligt för mig.
Samtidigt är hon tydlig med att den nya rollen inte får förändra hennes tilltal eller uppdrag.
– Jag vill inte komma in i en bank och bli bankifierad. Min utgångspunkt kommer alltid att vara spararens. Jag har inte gått över till en bank för att sälja bankprodukter, utan för att fortsätta prata om finansiell hälsa och få fler att tycka att sparande är roligt.
Ambitionen är att Nordea ska gå i bräschen för hur finansbranschen kommunicerar med unga – i deras egna kanaler och på ett språk de känner igen.
– Jag hoppas att kunderna kommer att möta Nordea i nya sammanhang och på sätt som de inte har sett tidigare. Jag vill att vi ska kommunicera mer på spararnas villkor. Det är det jag själv saknade när jag försökte lära mig allt det här.
Och vad sparar sparekonomen själv till? Efter många år utan något särskilt mål har hon fått en ny dröm.
– Just nu sparar jag till ett hus i Italien, helst på Capri. Jag älskar Italien och är där ett par gånger om året. Sicilien, Florens eller Comosjön skulle också fungera – jag hade inte tackat nej.
Sparandet bakom drömmen är mindre äventyrligt än resmålet.
– Jag är väldigt tråkig i mitt sparande. Det är superlångsiktigt, med breda fonder och stora industribolag. Tidigare hade jag också en liten högriskportfölj, men den finns inte längre. Det kapitalet ligger numera i Italienportföljen.
Text: Elin af Klintberg Foto: Karl Nordlund
Publicerad 02.10.2026
