”Vi behöver en ny syn på åldrande”

Om någon frågar Maria Borelius vad hon arbetar med, svarar hon vetenskapsjournalist. Tittar man på hennes cv kan man möjligen få för sig något annat.

Hon är kolumnist i Dagens Industri, driver podden Hälsorevolutionen och har arbetat som kommunikationsstrateg för företag och vetenskapliga institutioner. Men oavsett vad hon gör finns en röd tråd. 

– Jag utgår alltid från vetenskapsjournalistiken. Det är min bakgrund, min utbildning och det som förenar allt jag gör.

De senaste åren har hennes fokus legat på hälsa och åldrande. Nu är hon aktuell med boken Långlevnadsrevolutionen, där utforskar hon världens blå zoner, alltså platser där människor blir ovanligt gamla. Sardinien, Okinawa, Ikaria, Loma Linda och Nicoyahalvön har alla en hög andel hundraåringar.

Vilken är deras hemlighet? 

Maria Borelius har i sju år rest mellan dessa platser för att förstå vad som gör att människor där lever ett längre och friskare liv. Hon säger att det finns flera gemensamma faktorer. 

– Kosten är näringsrik men varierad. De äter mycket grönsaker, fibrer, bra fetter och olika sorters plantor. De rör på sig hela tiden – men utan att stressa. Och de har starka sociala band.

Men om det finns en enda nyckel som förvånar henne, så är det synen på livet och hur vi ser på åldrandet.

– Studier visar att en positiv attityd till att bli äldre kan förlänga livet med i snitt 7,5 år.

Det är en insikt som hon menar att vi i Sverige borde ta till oss. 

– Vi har ganska tuffa attityder till åldrande här. Idealåldern för en arbetssökande lär vara 32 år. Efter 55 år anses man i princip vara ointressant på arbetsmarknaden. Det är inte bara inhumant – det kan också vara biologiskt skadligt.

Hon refererar till en forskningsstudie i Ohio som startade på 1970-talet.

Ett forskarteam från Yale följde 660 personer under många år. Forskarna mätte deras attityder till åldrandet tillsammans med en mängd andra faktorer som vikt, rökning, blodtryck, och alla möjliga upptänkliga parametrar.

– Man kunde se att de som hade en negativ attityd till åldrande dog tidigare än andra. De som hade mer positiva attityder levde i snitt 7,5 år längre. När man rensar för alla andra faktorer – kroppsvikt, BMI, rökning, blodtryck… alltså de vanliga faktorer vi brukar säga är viktiga för hälsan, då stod attityderna till åldrande ut som de enskilt viktigaste. Det är det jag menar med att attityder påverkar oss biologiskt.

Manipulerad mat och digital stress 

En annan utmaning är vår moderna livsstil. Vi stressar mer än vi mår bra av och äter mat som är långt ifrån den naturliga kost vi utvecklats för. 

– Ta ett Pringlechips. Det börjar som en potatis, men genom industriella processer där man tillsätter salt, fett och socker förvandlas det till något som snarare triggar vårt dopaminsystem i all oändlighet, än ger mättnad. Vi måste vara på vår vakt. 

Även den moderna digitala tekniken påverkar oss

– Vi lever i en tid där techindustrin utvecklar verktyg för att hålla oss fastklistrade vid skärmarna. Vi får aldrig riktig återhämtning.

Samtidigt vill hon inte vara domedagsprofet eller vifta med pekpinnar. 

– Jag har svårt för folk som står och predikar för andra hur de ska leva. Jag vill inte bli behandlad så själv och jag antar att andra människor inte heller vill bli behandlade så. Ett balanserat hälsobudskap tar hänsyn till människan. Det handlar om kost, motion och återhämtning men också om att vi har behov av att leva med andra människor. Ha mysigt och kul. Och ibland måste vi få göra små utsvävningar och njuta av det. För att må bra i själen kanske vi behöver den där kvällen med kompisarna när vi dricker några glas för mycket.

Men en sak värjer sig Maria mot, och det är flummigt tyckande om hälsa, för henne baseras det på kunskaper som utgår från forskning och beprövad empiri.

– Vi lever i den sämsta men också i den bästa av tider. Vi aldrig haft så bra sjukvård. Vi löser medicinska gåtor. Vi kan inte bara bota många cancerformer, utan också hjälpa många som har svår cancer att leva längre. Vi ser många som lyfter sig ur fattigdom och spädbarnsdödligheten är låg. Det är en otroligt stark tid för mänskligheten. Samtidigt står vi inför enorma utmaningar. Mängden arter minskar snabbt på jorden. Många växter som innehåller substanser som hjälper människor håller på att försvinna. Och så har vi stora politiska spänningar, som stressar oss människor.

Vad vill du att läsaren av Långlevnadsrevolutionen ska ta med sig?

– Jag hoppas att läsaren ska hitta något som kan skapa värde. Det kan handla om kosten, rörelsen, hjärnan, affirmationer… ett sätt att tänka. Jag hoppas att det ska skapa inspiration.  Vad man vill ta tag i och kanske även vilka vanor man vill ändra, det är ju upp till varje läsare. Vi har olika behov.

Hur gammal vill du själv bli? 

– Jag tänker inte så. Jag hoppas att jag får många friska år framför mig där jag känner att jag är frisk och glad. Jag har en stor familj, fyra barn, två barnbarn. Jag vill finnas för dem, göra grejer med min man och våra vänner och släkt. Jag tänker jobba så länge jag kan. Jag älskar mitt jobb. Min farfar var professor i Lund. När jag besökte honom på hans dödsbädd skrev han på en bok i sin säng. Han var 86 år. Han ville inte alls prata med mig om sin cancer utan bara om boken han skrev. Att få brinna för saker utanför sig själv, det är livskvalitet för mig.

Och kanske är det just där, i kombinationen av vetenskap och livsglädje, som hemligheten bakom ett långt och rikt liv ligger.

Text: Tommy Jeppsson Bilder: Maria Borelius (bilderna är tagna ur boken Långlevnadsrevolutionen)

Publicerat 19.02.2025