Vågmästaren

Redan på håll förstår man att i den här villan i Stocksund i norra Stockholm bor någon med hjärtat i mekaniken. Här står två Jaguarer, och där en Mitsubishi muskelmodell. 

– Och det här är min leksak, säger Jan Skjoldhammer och pekar liksom med värme mot en McLaren sportbil.

Kanske berättar ens garageuppfart vem man är. Jan Skjoldhammer, ursprungligen norrman men har bott i Sverige i två decennier, har i alla fall haft motorer, fordon, konstruktioner, på mycket nära håll under hela sitt liv. Det har varit motorcyklar, bilar och båtar, men framför allt har det varit flygplan. Han var pilot och flygkapten i 25 år, varav 22 på SAS. Och förutom trafikplan i alla möjliga storlekar och motortyper, och till alla möjliga destinationer, har han också flugit amerikanska stridsflygplan över Atlanten och på uppvisningar. Bland mycket annat. 

Jan Gard Skjoldhammer

Född: 23 december 1959, i Sandvika utanför Oslo.

Bor: Stocksund utanför Stockholm.

Familj: Två barn: Andreas 20, och ensam vårdnad om Isabel åtta år.

Gör: ägare, vd och utvecklingschef Novige AB, som utvecklar fyra olika storlekar (effekttal från 500 kW till 7 MW) vågkraftverk Novi Ocean. Startar med minsta modellen.

Bakgrund: Norska flygvapnet, Wideroe, Scandinavian Airlines.

Men det är inte hans livshistoria med höga farter och mullrande motorer som har fört oss hem till honom, utan en helt annan typ av maskin. Och den är minst lika fascinerande: Hans egenutvecklade, potentiellt revolutionerande vågkraftverk Novi Ocean.

– Som alla andra nåddes jag av larmrapporter om klimatet, berättar Jan Skjoldhammer. Det står ju klart nu att ökade energitillgångar från sol- och vindkraft äts upp av ett ökat energibehov i stort – vi bränner alltså mer fossila bränslen för varje år, inte mindre. Vindkraft och solkraft räcker inte till.

– Det var motivet till att jag tog upp en gammal idé och började rita. Och efter 10 000 arbetstimmar, 2 000 timmar inköpta konsulttjänster och två globala patent så är det nära nu – i höst börjar vi testa i havet. Sedan händer det grejer, fortsätter Jan Skjoldhammer.

Vi måste förstås försöka förklara. Det som syns på ytan av Novi Ocean är en flytkropp som ser lite ut som en ponton, eller ubåt i ytläge. Ett styrsystem ser till så att kroppen konstant möter vågorna med bredsidan, det vill säga: hela tiden maximalt absorberar den energi som en avlång våg ger. Skulle storm råda ställer den om så att i stället kortsidan, spetsen, riktas mot vågorna. Detta innebär att Novi Ocean kan leverera energi jämt, dygnet runt, oavsett väderlek. Till skillnad från exempelvis ett vindkraftverk. Men en våg avger lika mycket energi vertikalt som horisontellt, på Novi Oceans undersida finns därför en hydraulcylinder som med en kolvstång fäst till havsbotten av den ständiga vertikala rörelsen hela tiden pumpar upp vatten under hårt tryck till en turbin. Det är den urgamla modellen att utnyttja ett av höjdskillnaden skapat tryck, men här som ett omvänt vattenkraftverk.

Andra vågkraftverk finns förstås där ute, men vanligt är att de är för tunga, sköra, komplexa och dyra att tillverka, enligt Jan Skjoldhammer. Och ger för lite energi.

– Redan när jag satte mig ned för att rita bestämde jag mig för att kravspecifikationen skulle innehålla orden lättare, starkare, enklare, billigare, färre delar och större effekt. Jag tror att vår grundprincip med cylinder och turbin vilket ju är välbeprövat sedan 200 år, är vår stora fördel.

– Sedan kan man ju nämna att Novi Ocean ligger rätt nära land, mellan en och fem kilometer, men syns och stör knappt alls. Jämför med ett offshore-vindkraftverk 50 kilometer ut som förstör utsikten för folk. Och jämför kostnaderna för konstruktion, bara kabellängden till land skiljer ju enormt. Jag vill absolut inte slå ut havsvindkraften, tvärtom, men den marknaden är värd 500 miljarder, så man kan väl vara flera?

”Vi behöver inga pengar det närmaste året. Men, visst, om någon har lust att bidra till en snabbare utveckling och vi därmed kommer fortare i produktion, så är de mycket välkomna. Det är en once in a lifetime-chance, och går det som jag tror så kommer det att bli rock'n'roll utan dess like.”

Men hur får en flygkapten för sig att konstruera ett vågkraftverk? Svaret ligger i Jan Skjoldhammers person, han verkar ha fötts med särdeles utvecklade ingenjörs- och entreprenörstalanger. Efter att han valt Stockholm som bas för sin SAS-tjänst och här fått sitt första barn, en son som nu är 20 (han har också en dotter på åtta), inträffade det som skulle bli avgörande för såväl honom själv som för Novi Ocean. Eller inträffade, Jan Skjoldhammer köpte under tidigt 00-tal en bit mark, närmare bestämt 42 hektar av det som nu kallas, Sigtuna Stadsängar. Efter massor av turer och fajter fram och tillbaka, sålde han till slut marken till NCC för bostadsbyggande – till cirka 15 gångers vinst, berättar han.

Vad gör man efter en sådan affär? Att flyga är förstås spännande, där finns trevliga kolleger, en stadig inkomst. Men fram till pension? När man kanske kan förändra världen? Nu vet vi.

– Markaffären lärde mig massor av juridik, men jag har alltid haft både ett miljöengagemang och en uppfinnarskalle, säger den också på norska handelshögskolan BI ekonomiutbildade Skjoldhammer. Mellan 15 och 19 års ålder köpte, renoverade och sålde jag många motorcyklar och bilar. De där åren gav mig teknisk förståelse, pengar på banken och lärde mig basis of business. Senare byggde jag min egen banracingbil. Men, och det här låter kanske löjligt, när jag som ung åkte slalom så fattade jag att skidorna var galet designade – så jag ritade carving-skidan 1974. Jag utvecklade också en hybridbil, inte på el utan tryckluft ackumulerad från bromsarna. Engelska bussar använder det i dag, jag hade det klart 1976. 

– Men när det gäller vågkraftverket har jag fått mest hjälp av all min segling och hang gliding, och framför allt från allt jag har sett som pilot och all undervisning som jag har gett. 

Han tillägger att han aldrig har upplevt något i närheten av det som händer nu med hjärteprojektet Novi Ocean. 

– Här har jag möjlighet att göra skillnad, på riktigt, säger han. Många kan flyga flygplan men det här är det kanske inte så många andra som kan.

När skulle då vågkraftverket kunna guppa i vågdalarna och leverera ren el till en arm jord? Om allt går som teamet bakom Novi Ocean – som består av hel- och halvtidsengagerade ingenjörer, industridesigner och KTH-studenter och professorer – tror och hoppas så kan tillverkningsstart, efter tester och slutdesign, ske tidigt 2021. Och i haven 2022. Men det har inte varit gratis. 

– Jag har allt aktieinnehav än så länge. Vi behöver inga pengar det närmaste året. Men, visst, om någon har lust att bidra till en snabbare utveckling och vi därmed kommer fortare i produktion, så är de mycket välkomna. Det är en once in a lifetime-chance, och går det som jag tror så kommer det att bli rock'n'roll utan dess like.

Vi skiljs bland bilarna på garageuppfarten. Det gnistrar om röd, orange, blå lack. 

– Jag njuter av att höra en motor gå igång, säger han. Det går väl inte ihop, det är ju fossilt bränsle. Men med Novi Ocean ska jag nog kunna betala igen för all bensin som jag bränt genom åren. Mångfalt.

Text Niklas Wahllöf Foto Peter Cederling

Publicerat 21.10.2019