Ekonomi

Vad kan vi förvänta oss av 2022?

Ur ett historiskt perspektiv var 2020 sannerligen inget vanligt år och det var inte 2021 heller. Men vad kan vi räkna med i år? Nordeas chefsstrateg Johan Larsson blickar framåt.

Johan Larsson, Nordeas chefsstrateg
Johan Larsson, Nordeas chefsstrateg, förutspår en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling 2022 och en avkastning på 5–15 procent. Foto: Mikael Sjöberg

Efter det stora bakslaget på marknaderna under våren 2020 blev det kraftig medvind under 2021. Hög tillväxt tillsammans med stark efterfrågan gav fantastisk vinsttillväxt och kraftig börsuppgång. Givet aktuella tillväxtförväntningar för 2022, och hushållens finansiellt starka position, är det inte svårt att måla upp ett scenario där tillväxten leder till ytterligare ett år med positiv vinsttillväxt. Ett år där avkastningen landar i närheten av vad vi brukar få se under ett så kallat normalår.

Inför varje nytt år brukar media gå ut med frågan vilken avkastning man som investerare kan förvänta sig, och inte sällan brukar de tillfrågade svara 5–10 procent. Förklaringen är enkel – det är inom detta intervall som den historiska avkastningen brukar landa. Med andra ord är det inte att sticka ut hakan när man prognostiserar denna nivå.

Vi i Nordea har valt att vidga spannet något på uppsidan och förutspår en avkastning på 5–15 procent. Detta utifrån att tillväxten ändå förväntas blir historiskt hög och att den starka efterfrågan förväntas hålla i sig även under 2022.

Att förutse det oväntade

Förutom att försöka uppskatta avkastningen brukar det också vara populärt att lista så kallade svarta svanar. En svart svan brukar definieras som en oväntad händelse som får omfattande konsekvenser. Mitt under brinnande finanskris 2008, när börsen för ett ögonblick föll fritt, konstaterade min dåvarande chef att det måste ha varit så här det kändes att sitta i kontrollrummet på Tjernobyl när det small. Denna känsla kom tillbaka under pandemivåren 2020, men för egen del var det också med känslan att ”jaha nu var vi här igen”. Att försöka förutspå oväntade händelser är givetvis svårt, och tack och lov tillhör inte svarta svanar i form av pandemier och finanskriser vanligheterna. Denna gång återhämtade sig börserna ganska snabbt dessutom.

Johan Larsson, Nordeas chefsstrateg
Foto: Mikael Sjöberg

Vi har återkommande pratat i termer av att vi snart kommer ha lagt pandemin bakom oss, men som ni vet så hänger den envist kvar. Det finns i min värld ett negativt och ett positivt scenario. Det negativa vore om viruset muterar och blir farligare samtidigt som det helt rundar befintliga vaccin. Normalt brukar dock virus bli mer smittsamma men mindre farliga över tid. Av allt att döma verkar omikronvarianten vara mer smittsam men samtidigt är det mycket som pekar i riktningen mot att den är mindre farlig. Om omikron snabbt tar över och konkurrerar ut andra varianter, får omfattande spridning men utan allvarligare konsekvenser, skulle det kunna innebära början till slutet för pandemin. Med Sverige som ett talande exempel där vi undvikit nedstängningar, haft öppet hela vägen och där många kommit i kontakt med viruset, har det också sannolikt lett till en bredare och mer uthållig naturlig immunitet. Detta kan eventuellt också förklara varför smittspridningen i Sverige i dag är låg relativt övriga Europa och relativt våra grannländer. Ett händelseförlopp enligt ovan skulle också kunna leda till att tillväxten under 2022 överraskar positivt.

Högre volatilitet?

En faktor som återkommande brukar lyftas fram som positiv för såväl sentimentet som marknadsutveckling är centralbankernas agerande, den extrema penningpolitiken och de historiskt låga räntorna. Detta stöd har i princip, och i varierande grad, funnits med oss ända sedan finanskrisen men är nu på väg att fasas ut. Frågan är om denna förändring kommer gå obemärkt förbi eller om det åtminstone, och periodvis, kommer leda till hög eller högre volatilitet. Själv är jag benägen att tro på det sistnämnda. Det finns givetvis också en risk att den hittills omfattande medvinden till slut riskerar att bli en motvind.

Vid det här laget vet nog de flesta att inflationen tagit ett rejält kliv uppåt. Framför allt som en konsekvens av den stora obalansen mellan utbud och efterfrågan. Språkbruket och tonen från centralbankshåll har ändrats och vi står nu inför en period där penningpolitiken successivt kommer stramas åt. Stödköpen kommer att dras tillbaka och styrräntan höjas.

Geopolitiska händelser skulle också kunna föra med sig ett mer negativt marknadsscenario, inte minst en konflikt mellan Ryssland och Nato kring Ukraina. Vi får hoppas att sunt förnuft och förhandlingar kan lösa den tillspetsade situationen, detta med utgångspunkt från att en väpnad konflikt sannolikt inte skulle ha någon vinnare utan endast förlorare.

Utsikterna för 2022 är fortsatt positiva men det finns givetvis också utmaningar och risker. Vi håller i vår positiva syn på marknaden med fokus på den förväntat höga tillväxten. Samtidigt är det viktigt att betona att det är ett rörligt mål, och vad man som investerare måste vara beredd på är att volatiliteten sannolikt kommer att öka framöver. Det kommer med andra ord att svänga mer, även om vi i slutänden går i mål med en avkastning som ligger i linje med – eller förhoppningsvis strax över – det historiska snittet.

Text: Johan Larsson

Publicerat 04.01.2022