Vad gick fel för generation X?
Vi älskar att jämföra generationer med varandra. Vilka har haft det bäst? Och vilka har haft det motigast? Kanske är det den lite bortglömda generation X som dragit det kortaste strået. I alla fall enligt en ny undersökning.

Generationernas egenskaper, umbäranden, fördelar och nackdelar är ett ständigt omdebatterat ämne. Babyboomers (födda 1945–1964) får stå ut med att föraktfullt kallas boomers av de yngre – som ändå avundas att babyboomers fick växa upp i en näst intill konstant positiv samhällsutveckling.
Milleniers (födda 1981–1996) klagar på att de halkat hopplöst efter i den ekonomiska utvecklingen och har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Generation Z (födda 1997–2012) kan förfasa sig över att oreglerade sociala medier förstörde deras barndom.
Så vilken generation är egentligen mest utsatt? Tja, kanske den som inte nämns ovan. Generation X (1965–1980) föddes in i en värld där kärnvapenhoten under kalla kriget duggade tätt. När de blev vuxna avlöste olika ekonomiska kriser varandra: var det inte lågkonjunkturen under det tidiga 1990-talet, var det IT-bubblan som sprack eller den globala finanskrisen 2008–2009.

Generation X
Vad: Brukar definieras som de födda mellan 1965 och 1980, men det finns variationer.
Vem: Begreppet har använts för att beteckna många generationer, men fick sitt genombrott i en bok av Douglas Coupland från 1991: Generation X: Tales for an Accelerated Culture.
Mycket riktigt visar siffror att Gen X är den minst lyckliga generationen. I en nyligen utförd studie från över 30 länder, av opinionsinstitutet Ipsos, träder en ganska deprimerande bild fram. Hela 31 procent av Gen X uppger att de är ”inte så lyckliga” eller ”inte lyckliga alls”. Det är mer än någon annan generation.
Samma undersökning visar att Gen X även är den generation som ägnar mest tid åt att såväl ta hand om barn som sina föräldrar. I USA spenderar Gen X fem procent av sin inkomst på att ta hand om och försörja människor under 18 år och över 65 – samma siffra för babyboomers är två procent. I Italien och Spanien gör arbetslöshet och rusande bostadspriser att ännu fler Gen Z-medlemmar bor hemma hos sina föräldrar (som i nio fall av tio är Gen X).

Men de kan i varje fall det här med ironi
Ekonomiskt går det också trögt: När babyboomers var i 30–40 årsåldern, det vill säga under 1980-talet, fyrdubblades börserna världen över. Att köpa hus var billigt och att spara var lönsamt. När det var Gen X tur, strax efter millennieskiftet, påbörjades en ekonomisk kräftgång vi fortfarande kan känna av. Först skakades världen av 9/11, sedan sprack IT-bubblan och därefter föll kreditmarknaden ihop som ett korthus 2008. Efter det kom eurokrisen kring 2011 och så har det fortsatt. Jämfört med föräldragenerationen har det blivit svårare att få lån, dyrare att köpa hus och mindre lönsamt att spara. Till råga på allt verkar efterträdarna millenniers och Gen Z ha mer pengar än vad Gen X hade vid samma ålder.
Så är allt dystert för generation X? Eller ”den ironiska generationen” som Jan Gradvall beskrev den som i en omtalad artikel från 1993. De värdesätter andra saker än ekonomisk trygghet, de är mer tveksamma till att bli så kallade ”corporate drones” och de fäster större vikt vid personlig utveckling. Kanske är det ingen slump att två av de främsta symbolfilmerna för Gen X är Matrix från 1998 och Fight Club från 2000: Två filmer om att fly verkligheten och hitta sitt rätta jag.
Publicerad 24.07.2025