Svensken som ska lösa gåtan med alzheimer

Det är en imponerande karriär Mathias Uhlén har bakom sig, även om det var en lite vinglig start. När han sökte till KTH var det precis så att betygen dög.

– När jag gick i gymnasiet var jag mest intresserad av musik. Jag spelade i olika band, det ena sämre än det andra, och läste aldrig läxor. Jag klarade mig på att jag var bra i matte och fysik. När jag kom in på KTH la jag dock planerna på att bli rockstjärna på hyllan. Det är jag evigt tacksam för i dag, berättar Mathias, som dock fortfarande har kvar sin Fender Stratocaster från 1969.

Valde bort England
I stället för musik kom han att ägna sitt liv åt forskning, där han blivit en världsstjärna i den akademiska världen.

Det stora genombrottet kom med en idé om att kartlägga kroppens alla proteiner, som blev en sensation. Mathias uppvaktades av Wellcome Trust, världen största stiftelse för forskning, som tillsammans med fyra stora läkemedelsbolag var beredda att investera en miljard kronor.

Tanken var att han skulle flytta till England, men när Wellcome i slutförhandlingarna föreslog en strategiändring valde Mathias att tacka nej och stanna i Sverige.

– Det var mitt livs bästa beslut, även om det var dramatiska dagar när Wellcome Trust i sista sekunden ville göra en förändring på mitt upplägg. Jag hade redan testat det de föreslog och visste att mitt sätt var bättre. Men då kom Wallenbergstiftelserna med ett liknande erbjudande och jag kunde stanna i Sverige och bygga upp verksamheten härifrån.

Totalt stoppade Wallenbergstiftelserna in 1,5 miljarder kronor i Mathias idé att bygga en så kallad proteinatlas. I dag är atlasen en av de mest besökta medicinska databaserna i världen och består av över fem miljoner webbsidor med mer än 12 miljoner bilder tagna med mikroskop.

– En halv miljon forskare går in i den varje månad. Eftersom proteiner är målet för alla läkemedel och all diagnostik är det väldigt intressant för bolag och forskare i akademisk miljö att ta reda på exempelvis om ett visst protein som finns i hjärnan också finns i levern. Det kan de göra på några minuter i vår proteinatlas eftersom vi berättar var alla proteiner finns. Den är helt unik. Vi har haft en del konkurrens från USA och från England, men vår atlas är den överlägset mest använda.

Framgången med proteinatlasen öppnade världens alla dörrar – och plånböcker.

Nyligen fick det institut Mathias startat, SciLifeLab, ytterligare 600 miljoner i anslag från Wallenbergstiftelserna för forskning runt AI och celler – ett anslag som räcker i sex år.

– I dag har vi verktyg så att vi kan studera alla proteiner på en gång och bygga AI-modeller för celler och vävnader. Och då kan man bygga läkemedel i datorn i stället för att testa dem på djur.

Sverige är bästa landet
Mathias är snabb att hylla det svenska företagsklimatet.

– Den svenska byråkratin är relativt smidig jämfört med Italien, Frankrike och England. Plus att i Sverige äger vi forskare våra uppfinningar. Det är en av anledningarna till att vi har varit så otroligt framgångsrika på den medicinska sidan. Massor av uppfinningar har kunnat kommersialiseras eftersom de inte tagits över av en byråkrati eller en byråkrat utan av forskarna själva. Det passar inte alla, men om man gillar det är Sverige ett paradis att verka i.

Ett av de senaste forskningsprojekten Mathias Uhlén är involverad i handlar om att utveckla ett blodprov som kan förutsäga risken för sjukdomar som cancer och Alzheimers sjukdom. En droppe blod räcker. Mathias investerade tidigt i Olink, ett företag vars teknik bygger på proteinatlasen.

Det ska direkt sägas att området inte är nytt – och det är kontroversiellt.

För tio år sedan påstod Elizabeth Holmes, verksam i Kalifornien, att hon kunde göra hundra medicinska tester från en liten droppe blod. Hon lockade till sig ett stort kapital. Hennes företag värderades till hundra miljarder svenska kronor – men allt var en bluff och Holmes dömdes till fängelse.

I dag håller det som då var en bluff på att bli verklighet.

– Utvecklingen går svindlande snabbt. Nu kan vi köra 5 000 prover på ett enda blodprov. Målet är att kunna hitta en cancer långt innan man har symptom.

Du jobbar också med att hitta ett botemedel mot alzheimer?

– Av de 21 bolag jag har startat är två inriktade på alzheimer men med två helt olika angreppssätt. Det ena bolaget har gjort en molekyl som heter Affibody som går in i hjärnan och rensar upp placken som är en av anledningarna till alzheimer. Det andra företaget brukar jag inte prata så mycket om, helt enkelt för att det låter för bra för att vara sant. Men vi har tagit fram en cocktail av naturliga substanser som vi tror hjälper energifabrikerna i hjärnan. Hypotesen är att när man får alzheimer somnar de här energifabrikerna i hjärnan och man får svårt att minnas. Genom att boosta energifabrikerna med cocktailen bättrar man på minnet. Vi kör i gång en stor klinisk prövning på nästan 700 patienter i Turkiet i vår. Det är en så kallad fas 3 som är det sista steget innan man blir kommersiell.

Mathias är dock noga med att inte ta ut något i förskott

– Vi vet ju att det finns en risk när man gör en klinisk prövning. Vi ska kunna visa att de drabbade patienterna börjar minnas bättre. Det vill jag att du ska intervjua mig om någon gång i höst, ha, ha… Och om jag inte svarar på dina mejl så är det för att det har gått åt skogen… annars kommer jag att vara väldigt intresserad av att prata mer om detta!

Text: Tommy Jeppsson Foto: Jenny Öhman/NLS Media Group AB

Publicerat 19.02.2025