Sparandets psykologi

Som doktor i finansiell ekonomi, med inriktningen behavioural finance, har Anders Stenkrona som få andra i Sverige fått möjlighet att närstudera vårt ofta irrationella beteende vad gäller risk och sparande. Hans avhandling handlade om svenska folkets pensionsval och han har hållit många föreläsningar på temat ”Vad vi borde göra, men gör i stället”.

I vår kommer hans bok The Insiders Secrets to Financial Wellbeing. The Intersection between Psychology and Wealth, som bygger på erfarenheter och insikter från en karriär inom finansmarknaden, samt egen forskning och rollen som lärare på kursen Investments på Stockholms Universitet.

På visitkortet står det Anders Stenkrona, Growth manager Nordea Digital Wealth, men vi översätter det här kort och gott till: ”Sparexperten Stenkrona.”

ANDERS STENKRONA

Gör: Sparexpert på Nordea.

Har pluggat: Doktorsexamen i finansiell ekonomi på Stockholms Universitet

Har jobbat: 20 år i finansbranschen.

Bor: Svinninge, mellan Åkersberga och Vaxholm.

Familj: Fru och fyra barn

Gör helst på fritiden: Cykla, springa, simma och åka båt med familjen

Förebild, eller motto: Jag gillar Warren Buffet’s citat: “The Stockmarket is designed to transfer money from the active to the patient.”

Boken The Insiders Secrets to Financial Wellbeing skrev Anders Stenkrona efter att när han undervisat på universitet kommit på att ”detta borde alla få höra”:

”Eftersom inte alla varken orkar eller har tid att sitta i en lektionssal på universitetet så skrev jag boken. Syftet är att ge läsaren inblick i fyra områden.

1: Varför ska jag spara och hur börjar jag?

2: Hur hittar jag pengarna, och hur får jag ordning på min ekonomi så att jag kan spara?

3: Okej, då vet jag det, men varför gör jag det då inte? Hur funkar min skalle?

4: Hur köper jag lyckan för pengarna? Går det, och hur gör jag då?”

När: Boken kommer i vår ut på engelska.

Varför fattar vi så ogenomtänkta ekonomiska beslut?

– Vi har, som Nobelpristagaren Daniel Kahneman visat, ett snabbt tänkande – kalla det system 1 – och ett långsamt tänkande, system 2.

Finansiella beslut, om de ska vara optimala, kräver att vi tänker långsamt och logiskt enligt system 2: "Vad händer om?" Men det är alldeles för krävande, vi orkar inte, hinner inte eller har inte lust, så vi agerar i stället snabbt – vi tar den där ketchupen, vi väljer den där fonden. Skulle jag tänka långsamt och optimera alla mina köp, då kraschar jag.  Det är alltså en mänsklig försvarsmekanism att chansa på "good enough".

Men har vi extra svårt att tänka långsamt just när det kommer till ekonomi?

– Det speciella med ekonomi är att pengar är abstrakta, något som inte finns i naturen och som människan inte har lärt sig agera logiskt inför. Och när det gäller framtida pengar, alltså värdepapper, då höjs abstraktionsnivån ytterligare: pengar är abstrakt, framtiden är abstrakt för att inte tala om värdepappersutvecklingen ... Det blir lätt kaos i grottmänniskohjärnan och vi ”skjuter från höften” med belöningen att inte bryta ihop mentalt. Men inom just ekonomi, där varje decimal kan utgöra skillnaden, kan ju kostnaden bli enorm. Vi borde alltså aktivera system 2-hjärnan lite mer när vi tänker på ekonomin.

Finns det saker som styr oss i irrationell riktning, något man bör hålla extra utkik efter?

– Vi är riggade för att agera på snabba, känslomässiga saker. Hot om snabba försämringar går vi igång på direkt, det är evolutionärt. Om vi får höra att "detta händer nu, nu, nu!" då agerar vi, antingen utifrån rädsla eller optimism. Men det är nästan alltid fel. I verkligheten sker det som vi kallar slow motion train wreck, som att vi egentligen har varit i en ekonomisk kris i flera år nu, men kraschen går så långsamt att vi knappt märker den.

– Men det räcker med att sätta på tv:n. Vad är det för reklam du ser? Allt appellerar till det snabba, system 1-tänkandet med godis, resor eller, det ultimata exemplet: Spel. Det hjärnan har svårast för är sannolikheter, ser vi en nybliven mångmiljonär i hängmattan så tänker hjärnan: "Titta du kan ju bli rik jättesnabbt, spela lite."

– Lånemarknaden är ett annat bra exempel. När den nu har stramats upp så kommer konsekvenserna av det gamla lånandet – för många och för stora lån – och erbjudanden om att samla dina lån i stället. Där har du det, vi löser problemen först där och då.

”Lärdomen för den finansiella marknaden är alltså: Förluster är farliga inte bara för de förlorade pengarna, utan för att man ändrar riskbeteendet. Man är beredd att satsa dubbelt, och man gräver sig djupare ned i hålet.”

Agerar vi olika irrationellt i olika situationer?

– Så är det. Redan 1979 etablerade just Kahnemann och Amos Tversky den så kallade prospektteorin, vilken de sedan fick Nobelpriset för. Så här: Om jag ger dig en glass så tycker du om den. Får du en glass till så tycker du fortfarande om glass. Men ger jag dig 18 glassar på raken så upplever du den 18:e som definitivt mindre god än den första. Det kallas avtagande marginalnytta, för varje ny sak så avtar glädjen, känslan av vinst. Detta gör oss riskaverta – försiktiga med risk, vi är inte beredda att satsa något för att få ännu en glass. Det är plussidan. Den negativa biten här är det som kan kallas att första smällen tar hårdast, en sorts avtagande marginalsmärta. Börjar jag förlora möjligheten till fler glassar befinner jag mig i förlustterritoriet och då tänker jag gärna att om jag satsar stenhårt nu så kan det ju gå bra igen. Man blir risksökande, eller det som vissa traders kallar when in trouble, double: nu är det ändå kört så jag öser på.

– Lärdomen för den finansiella marknaden är alltså: Förluster är farliga inte bara för de förlorade pengarna, utan för att man ändrar riskbeteendet. Man är beredd att satsa dubbelt, och man gräver sig djupare ned i hålet.

Finns något sätt att börja tänka om, jobba bättre med våra egna finanser?

– Eftersom pengar är så abstrakt, inte ens sedlar i handen, så försöker vi konkretisera. Det är vad som kallas mentala konton, att man liksom stoppar olika pengar i olika fack. Där är semesterpengarna, där lunchpengarna, där pensionssparandet. Tar man bara en hundralapp från lunchpengarna för att satsa på något annat så märks det jättemycket.

Men finansiell teori visar att det mest rationella, tvärtom, är att lägga allt i en pott och optimera förvaltningen av alla tillgångar. Men så fungerar vi inte, det är bekvämare att säga att de här pengarna ska förvaltas si och de där så. Med resultatet att inget sparande blir så bra som det skulle kunna bli.

Vad är den vanligaste lärdomen när du pratar med kunder om detta?

– Det är så tacksamt, för alla förstår – alla är människor och alla har gjort samma misstag.

Några egna exempel, doktorn?

– Oj, det finns massor. Jag minns första gången jag tog modet till mig att köpa optioner på Stockholmsbörsens OMX index. Jag trodde stenhårt på en marknadsuppgång inom det närmaste kvartalet och investerade en för mig ansenlig summa.

Marknaden gick naturligtvis åt fel håll. Trots att jag kan hela teorin och alla termer utantill så gick jag ändå igenom varenda psykologiskt steg: förnekelse, oro, uppgivenhet och flykt. Det var nyttigt att känna av vad som händer med psyket när man hamnar på minus.

Så vad är det bästa rådet du kan ge?

– Att ha en vettig rådgivare bredvid sig – en som är bra på att tänka rationellt och hålla dig kvar i strategin. Det gör störst inverkan på din långsiktiga investering. Medan de daytraders som omsätter sin portfölj mest är de som tjänar minst. Framför allt grabbar, vi har en övertro på att vi prickar rätt.

Text: Niklas Wahllöf

Publicerat 24.02.2020