Skattespaning efter valet
Vad kan vi förvänta oss på skatteområdet? Private Bankings affärsjurist Måns Nordblad ger sin syn på vad vi kanske kan se fram emot de kommande fyra åren.
Det svenska valet är över för i år och framtidsutsikterna känns mer oförutsägbara än någonsin. Inte minst när det gäller vilka skatteförändringar vi kan förvänta oss, en kärnfråga för såväl Private Bankings kunder som för oss jurister.
Kommer det att ske förändringar i lagstiftningen för fåmansföretag, vad händer med skatten på investeringssparkonto (ISK) och får vi ytterligare ett jobbskatteavdrag? Kan vi till och med få uppleva en omfattande skattereform? Frågorna är många men svaren än så länge ganska få.
I skrivande stund har vi ingen ny regering på plats och det återstår att se vad det sannolika maktskiftet faktiskt kommer att innebära. När en ny regering tillträtt har den tre veckor på sig att lämna sin budgetproposition, dock senast den 15 november i år. Vi vet därför inte så mycket om vad vi kan förvänta oss just nu, men vi kan ta utgångspunkt i det partierna sagt innan valet.
Flera förslag på sänkta skatter
När det gäller skattesänkningar vet vi till exempel att Moderaterna gick till val på bland annat sänkt skatt på arbetsinkomster och pensioner, sänkt skatt på ISK men också sänkt bolagsskatt samt enklare regler för växande företag. Även Kristdemokraterna vill se skattesänkningar på både arbetsinkomster och pensioner, och sänkta skatter för vissa utsatta grupper. Partiet vill också underlätta personalägande och generationsskifte av företag. Liberalerna vill bland annat se sänkt skatt på arbete, göra en översyn av personaloptionsreglerna, förenkla 3:12-reglerna och sänka skatten på ISK.
”Det tycks alltså finnas en bred enighet om att i grund och botten sträva efter skattesänkningar och förenkla regelverket för 3:12-bolag. Det är också rimligt att anta en sänkt skatt på el och drivmedel.”
Sverigedemokraterna, som är det fjärde samarbetspartiet, vill i allmänhet ha ett lägre skattetryck på företagande, sänkt skatt på ISK och sänkt skatt på drivmedel. De vill också förenkla 3:12-reglerna.
Det tycks alltså finnas en bred enighet om att i grund och botten sträva efter skattesänkningar och förenkla regelverket för 3:12-bolag. Det är också rimligt att anta en sänkt skatt på el och drivmedel.
Utöver sänkta inkomstskatter vill de fyra partierna se vissa förändringar avseende momsen, bland annat en sänkt moms på el, men också en förenkling av momsreglerna för lokaler. Vidare finns förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare, yngre och äldre.
Bred enighet kring en skattereform
Redan hösten 2020 presenterade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ett förslag till en skattereform. I korthet skulle förslaget innebära kraftigt sänkta skatter på arbetsinkomster och en enhetlig moms. Dessutom föreslogs en justering av ett antal skattesatser för inkomst av kapital till 25 procent, bland annat utdelning och kapitalvinst inom 3:12-regelverket samt en reformerad fastighetsskatt och en sänkt bolagsskatt.
Bland de politiska partierna finns en bred enighet om att en övergripande skattereform behövs, även om det finns mycket som skiljer dem åt avseende skattefrågorna i sig. Även näringslivet i stort är positiva till en skattereform.
Det finns dock anledning att tro att en skattereform, trots enighet om att den behövs, inte är högst upp på prioriteringslistan under mandatperioden, i vart fall inte inledningsvis då de sannolika regeringspartierna poängterat helt andra frågor.
Vi har en spännande mandatperiod framför oss och det återstår att se vad som händer.
Text: Måns Nordblad
Publicerat 23.09.2022