Skattelättnader på väg för filantroper

Idag höjs allt fler röster för att hela civilsamhället, även entreprenörer och företagare, måste ta ett större ansvar för att lösa alla de utmaningar som vårt samhälle står inför. Många menar att det allmänna inte ensamt kan lösa problem som gängkriminalitet, utanförskap, barnfattigdom och psykisk ohälsa, för att bara nämna några.

Kan filantropi vara en del av lösningen?

Sverige har traditionellt haft en stark välfärdsstat med väl fungerande skolor, hälsovård och ekonomiska skyddsnät. Till skillnad från anglosaxiska länder så är filantropi inte lika vanligt förekommande här. Vi är vana vid ett högt skattetryck och att staten löser alla våra gemensamma samhällsutmaningar.

Att svenskar inte donerar i samma utsträckning som vissa andra länder förklaras ibland av det svenska skattesystemet, det vill säga högt skattetryck och små möjligheter till att göra skatteavdrag.

Så har det inte alltid varit. Under 1800-talet byggdes stora delar av Göteborg med donerade medel. Göteborgs konstmuseum, stadsteatern, Röhsska muséet, Chalmers universitet och Sahlgrenska sjukhuset är bara några exempel på institutioner som byggts med hjälp av filantroper. Detsamma gäller många brukssamhällen runt om i Sverige.

Nu verkar pendeln svänga tillbaka. Allt fler menar att vi behöver både en stark stat och ett starkt civilsamhälle, där filantroper och framför allt entreprenörer är viktiga aktörer för att bidra till innovativa lösningar.

Skattereglerna krånglar till det

Men hur lätt är det egentligen för entreprenörer att bidra? Många företagare upplever att det är komplicerat. Utöver sponsring så är det svårt att ekonomiskt stötta samhällsnyttiga ändamål.

Som reglerna ser ut idag riskerar företagare att få en skattesmäll privat om deras fåmansföretag donerar pengar till ren välgörenhet. Det går att ge bort rätten till aktieutdelning, men det är ganska komplext och det är viktigt att det sker på ett korrekt sätt.

Många företagare avstår därför från att donera pengar trots ett starkt engagemang. Det man kan bidra med, utan skatterisk, är sin kunskap och sitt nätverk.

Nya regler på gång

Men nu finns det alltså en ljusning. Vad många inte känner till är att Regeringen tillsatt en utredning för att underlätta för bolag att ge gåvor för att främja vetenskaplig forskning och social hjälpverksamhet.

I december förra året kom utredningen med ett delbetänkande. Förslaget innebär att företag kan få skattereduktion med 25 procent för gåvor upp till 200 000 kr och 5 procent för gåvor därutöver upp till 400 000 kr. Totalt ska man alltså kunna få en skattereduktion på 60 000 kronor. En annan fördel med förslaget är att ägarna inte riskerar att bli beskattade om varje bolag donerar maximalt 400 000 kr per år.

Vi hade gärna sett att utredningen varit mer generös - både vad gäller belopp och omfattning. Som förslaget är utformat så gäller det bara vetenskaplig forskning och social hjälpverksamhet. Det innebär att man inte får någon skattereduktion om man stöttar exempelvis miljövård eller kultur. Det löser inte heller dagens problem för företag att ge bort exempelvis mat eller produkter. Under pandemin mötte vi många företagare som ville bidra på det sättet.

Enligt förslaget ska de nya reglerna träda ikraft redan den 1 januari 2026.

Vi affärsjurister ser fram emot att få se innehållet i det slutliga förslaget och vi kommer att hålla Private Bankings kunder informerade om utvecklingen.

Har du frågor eller funderingar om filantropi och skatter är du välkommen att via din rådgivare kontakta någon av oss.

Private Bankings jurister Rickard Krantz och Caroline Törnquist har tidigare skrivit om skattekonsekvenser när man vill donera till välgörenhet. Artikeln, som vänder sig till både privatpersoner och företag, kan du läsa här: Vad ska jag tänka på om jag vill göra gott?

Text: Pernilla Frisk  Foto: Mikael Sjöberg

Publicerat 28.04.2025