Samlade verk

Det händer saker på Renfjället i Jämtland. Snösmältningen är i full gång, branterna börjar sakta få grön färg. Här bor och arbetar numera också Lars Nittve, Sveriges starkast lysande superstar inom konst- och museivärlden de senaste 30 åren. Han har chefat för stora institutioner som danska Louisiana, Tate Modern i London, Moderna Museet i Stockholm och det gigantiska nya M+ i Hong Kong. Och det är här hos honom det händer mest nu: Nittve är ordförande i investeringskommittén för nystartade konstfonden Arte Collectum, som kommer värderas helt utifrån värdet på sin konstsamling – vilken när du läser detta snart börjar köpas in. Till hjälp i investeringskommittén har Lars Nittve Deborah Gunn, bland annat känd för att ha ansvarat för inköpen till Microsoft-grundaren Paul Allens enorma konstsamling, och Niklas Belenius med över 20 års erfarenhet av galleribranschen. Ett dream team för att bygga värde av konst.

– Historiskt har konstmarknaden en rätt låg korrelation till andra tillgångsslag, berättar Lars Nittve på telefon från någonstans upp på fjället. Den rör sig inte på samma sätt som börsen. Jag skulle säga att konst är en medium-, till långsiktig investering. Vårt sikte för fonden är en dubblering av värdet under en sexårsperiod.

Om någon vet detta så är det förstås Lars Nittve. Hans erfarenhet som från världens toppmuseer har inneburit anskaffningar för flera miljarder kronor. Och han har kunnat följa värdeutvecklingen, utställning för utställning, år för år.

– Som exempel kan man titta på att konstmarknaden inte drabbades särskilt efter den stora Lehman Brothers-kraschen, den fick bara en marginell dipp. Och Art Basel, den stora konstmässan, gick året efter kraschen till och med bättre än året innan.

Enligt Lars Nittve är det ett tecken på att konstmarknaden som investeringsplats är ganska säker, åtminstone om man är kunnig på området.

– Under de senaste 70 åren har de 300 mest omsatta konstnärerna i genomsnitt tickat på med ungefär 8 procent per år. Det är en stabil utveckling.

Detta med en konstfond kanske inte ser ut som ett naturligt steg för en museiman som Nittve att ta. Efter varje tjänst på de stora museerna har han fått förfrågningar från marknadssidan i konstvärlden, de globala auktionshusen exempelvis, men alltid tackat nej.

– Jag har värjt mig för att gå till marknaden, jag har ändå byggt upp ett rykte som någon med bra integritet och god etik, vågar jag påstå, och det ville jag inte äventyra. Men i Arte Collectum såg jag något mycket intressant. Hela konstvärlden är en ekologi och det är otroligt viktigt att alla delar i den fungerar väl, så när jag förstod att ambitionen med fonden var att bli godkänd av Finansinspektionen, vilket den nu är, då var det inte mycket att snacka om. Här kunde vi bygga något som är ordentligt uppreglerat i en så pass annars oreglerad marknad som konst är.

– Och eftersom frågan gällde ordförande i investeringskommittén, att jag kan utforma själva köpstrategin, lockade det också förstås, fortsätter han.

Det är fortfarande bildkonst, och primärt måleri, som utvecklas starkast på konstmarknaden, förklarar Lars Nittve. Och här finns i Arte Collectum ytterligare en såväl smart som modern strategi.

– Det pågår ju en form av historierevidering inom kulturen i stort och gamla hierarkier förändras, säger han. Inom konsten innebär det att exempelvis kvinnliga konstnärer lyfts fram och skrivs in i historien. Liksom annan etnisk härkomst än europeisk. Det här måste man vara med på som aktiv på marknaden och här finns både en sympatisk riktning, att ställa till rätta en skev kulturell hierarki, och samtidigt en stor finansiell uppsida. Så vi kommer ha en viss slagsida mot kvinnliga konstnärer i samlingen.

Någonstans mellan 50 och 60 verk siktar Nittve på att fonden ska förvärva. Han räknar med ett ungefärligt snittinköpspris på en miljon US-dollar. Resten av matematiken kan alla göra. Vanligt för stora, dyra samlingar är att majoriteten av verken ligger inlåsta i säkerhetsmagasin någonstans. Så inte med Arte Collectums – verken kommer att kunna beskådas.

– Under tiden som vi äger verken ska vi visa dem, i egna utställningar på museum och konsthallar, berättar han. Jag vet ju av egen erfarenhet att visas en konstnär i en utställning så påverkas dennes värde, definitivt. Det är konstens ekologi, återigen. Så att verken kommer ut är förstås till konstnärernas fromma, liksom för publiken – men absolut också för värdeutvecklingen.

– Bygger man en konstsamling för en fond, till skillnad från ett museum, så ska ju verken till slut säljas, man måste ha en exit-strategi. Så vi formar ett team med kuratorer som arbetar åt stora museer och konsthallar runtom i världen och kan göra dem intresserade av våra utställningar, och får veta att vi innehar de här verken i Arte Collectum.

Investeringskommittén vet redan vad de vill köpa och vilka de ska kontakta.

Men innan dess hinner Lars Nittve också ägna sig åt sin andra favoritaktivitet, att åka skidor. Än finns snö kvar på fjället.

Fotnot: Rubriken Samlade verk är förstås en blinkning till Lydia Sandgrens romansuccé från 2020.

Text: Niklas Wahllöf Foto: Peter Cederling

Publicerat 01.05.2022