Så kommer vi resa efter pandemin
Människan har alltid varit en resande varelse. Strävan efter att korsa landsgränser och upptäcka nya världar och platser ligger djupt nedärvt inom oss. Så hur kommer våra resvanor att förändras efter pandemin?
Det är ingen slump att så många bilar genom historien har hetat gran turismo. I skärningspunkten mellan den traditionella lyxbilen och den mer hårdkokta sportbilen har det funnits en bördig jordplätt där gran turismon kunnat blomma.
Biltypen är en nästan övertydlig exponent för drömmen om den långa, snabba resan där kontinenter och landsgränser passeras ”effortless”. Det sistnämnda ett ord som kan översättas ”lätt och ledigt”, men som ändå inte fullt ut fångar kärnan i uttrycket. Sinnebilden av en gran turismo är en bil med två dörrar, stark motor och en kaross som får sträcka ut sig med extra behagfull linjeföring.
I en annan skärningspunkt befinner sig just nu frågan om människan som resande varelse. Redan innan covid-19 drog ned flygtrafiken med preliminärt 66 procent under 2020 jämfört med 2019 hade diskussionen blivit rödglödgad på sina håll. Kan vi ta det intensiva kuskandet runt egna och andra världsdelar för givet i framtiden? Samtidigt som höjda temperaturer riskerar planetens hälsa?
Med pandemin har även helt andra överväganden kommit upp på dagordningen. Vill vi i framtiden tränga ihop oss i tätt placerade flygplansstolar eller tågsäten för att besöka resmål där det också är packat med folk?
Paradoxalt nog kan resandet i egen bil få en renässans, trots att bilen av klimatskäl är minst lika mycket i skottgluggen som flyget. Men bilen har den obestridliga fördelen av att vara en liten transportkokong som mäktar att ta sig till världens ände, plus att den snabbt ökande elektrifieringen av världens fordonsflotta gör bilen till ett allt bättre alternativ ur ett miljöperspektiv.
The grand tour
Det är där som det italienska begreppet gran turismo kommer in i bilden. Eller ”the grand tour”, som det lyder på engelska. De historiska rottrådarna kan härledas till senare delen av 1600-talet, då främst brittiska unga män ur överklassen reste runt kontinenten för att bilda sig i de klassiska konsterna och vetenskaperna. Resorna kunde pågå alltifrån några månader till flera år och med sig hade den unge aristokraten ofta ett smärre hov med betjänter och bohag.
Fakta om resande före, under och efter covid-19
• 1950 stod de 15 mest populära resmålen i världen för 97 procent av turismen. 2015 hade siffran sjunkit till drygt 50 procent.
• Konsultföretaget McKinsey slår fast att affärsresandet återhämtar sig långsammare än nöjesresandet. Under finanskrisen 2008 sjönk affärsresandet med 13 procent medan semesterresorna minskade med 7 procent. Dessutom tog det 5 år för affärsresandet att återhämta sig men bara 2 år för turismen.
• En undersökning som Global Business Travel Association gjort bland sina medlemmar visar att 79 procent av dem har ställt in alla eller de flesta av sina affärsresor under pandemin.
• Credit Suisse beräknar att det kommer göras 65 procent färre affärsresor under 2021 jämfört med 2019 samt att 10–20 procent av affärsresandet aldrig kommer tillbaka.
• Enligt UNWTO färdades nästan tre femtedelar av alla internationella resenärer med flyg 2019, medan 5 procent reste med båt och bara 1 procent med tåg.
• OECD prognostiserar att turism kommer att vara en av de sista ekonomiska sektorerna att återhämta förlorad efterfrågan efter pandemin.
Källor utöver de angivna: The Economist.
Vår tids grand tour är naturligtvis något helt annat. Men förutsättningarna att landvägen färdas bekvämt och snabbt mellan högkvalitativa resmål är alltjämt unika i just Europa. Enligt statistik från FN:s organisation för världsturism, UNWTO, är 35 procent av alla som korsar landsgränser med bil européer. De drar nytta av kontinentens relativt korta avstånd och fina vägar.
Ändå är det så klart flyget och de allt billigare flygbiljetterna som gjort att både massturism och affärsresande har kunnat växa så kraftigt runt hela världen. År 1950 reste 25 miljoner människor utomlands enligt UNWTO. 2019 hade siffran stigit till 1,5 miljarder.
Under de tio första månaderna 2020 minskade det internationella resandet på grund av covid-19 med 72 procent jämfört med 2019. Det innebär att resandet 2020 föll till samma nivå som 1990. Normalläge för 30 år sedan ger alltså katastrofrubriker på dagens ekonomisidor – det perspektivet kan vara värt att beakta.
Frågan är i vilken mån resvanorna kommer att studsa tillbaka till 2019 års siffror den dag myndigheterna blåser faran över med pandemin. Det har för all del funnits hack i kurvorna även tidigare – efter attentaten 11 september 2001 och i svallvågorna av finanskrisen 2008 till exempel – och då har resemarknaden snabbt återhämtat sig.
Få bedömare tror att det blir lika enkelt den här gången. När det gäller affärsresandet talar mycket för att nya vanor etablerats och kommer att kvarstå. För viktiga affärsuppgörelser och rent säljarbete förväntas riktiga möten även i framtiden vara betydelsefulla, men det stundtals pliktskyldiga farandet till veckomöten och rutinsammanträden har passerat sitt bäst-före-datum.
Flyget dyker
Bill Gates sade nyligen i en intervju med New York Times att han tror att mer än 50 procent av affärsresorna kommer att försvinna. Han får mothugg av andra bedömare, men att en djupgående förändring pågår är ställt utom tvivel.
Det sätter press på många branscher. De traditionella, stora flygbolagen kommer att tvingas tänka i nya banor. En tumregel säger att 10 procent av deras försäljning är business class-biljetter, men att dessa samtidigt står för 40 procent av intäkterna och 80 procent av vinsten. Visserligen hade många företag redan före pandemin flyttat bak sina medarbetare till turistklass, men de kommande åren lär det bli än mer ödsligt framför skynket.
Samtidigt står turism för 55 procent av alla utlandsresor enligt UNWTO, medan affärsresorna bara motsvarar 11 procent. Resten är resor för att hälsa på släkt och vänner samt inte minst religiösa syften.
Elbilen tar över
Frågan är därmed i vilken mån nöjesresandet kommer ta fart och hur det kommer att se ut. Människor som suttit inlåsta i lockdowns, reserestriktioner och Zoom-möten kan förmodas vara mer hågade på turistande än någonsin. Men vill de knöka in sig i flygplan där stolarna packats ännu tätare för att väga upp flygbolagens minskade intäkter? Troligen, ja – till många platser går det förstås inte att resa på annat vis.
Somligt talar för att resmål där det går att semestra utan trängsel kommer att bli mer populära. Kanske kommer vi att föredra självhushåll framför att armbågas vid frukostbufféer och i aldrig så mysiga restauranggränder.
Och kanske blir det åtminstone i vissa delar av världen en renässans för markbundna transporter till nygamla resmål. Tågtrafiken vädrar morgonluft, även om överfyllda kupéer och perronger säkert får många resenärer att tveka.
Då återstår bilen där man garanterat har en egen kupé. Även om det av ekonomiska eller praktiska skäl inte lämpar sig att nedlägga Europas vägar i gran turismo-bil av klassiskt snitt har alla bilar gemensamt att man färdas avskilt och kan improvisera vägvalet när helst andan faller på.
Det gäller bara att hålla reda på laddstationerna eller vätgasmackarna – för det är troligen en elbil med batteri eller bränsleceller som är framtidens gran turismo.
Text: Eric Lund Illustration: Maja Norrby Foto: Shutterstock
Publicerat 28.04.2021
