Hållbarhet

Så ersätter vi olja och kol – utan en ekonomisk kollaps

John Hassler är professor i internationell ekonomi vid Stockholms Universitet och specialiserad på hållbarhet och framtida energi.

Haven blir varmare, ekosystemen rubbas. Isarna smälter och havsnivåerna stiger. Permafrosten tinar och frigör ännu mer växthusgaser. I september kom FN:s klimatpanel IPCC:s rapport om klimatförändringarnas påverkan på hav och frusna områden, och det är inte utan att en hel värld snart har ställt in sig på en oundviklig miljöapokalyps.

Men om man frågar forskarna, vilka faktiska konsekvenser räknar de med?

Det beror helt på hur temperaturhöjningen kan bromsas – om den landar vid 1,5 grader eller stiger till 4,5 grader – och då denna till stor del orsakas av utsläpp från fossila bränslen är det där åtgärderna ska ske: Olja och kol måste ersättas.

Men hur?

John Hassler

Född: 1960.

Bor: Älvsjö, Stockholm.

Är: Professor i internationell ekonomi vid Stockholms Universitet. Medlem i DI:s Skuggdirektion, ett expertforum som diskuterar och kommenterar Riksbankens penningpolitik och räntebeslut.

Dold talang: ”Jag kan göra jättesvängar på räck.” Se filmen!

John Hassler är professor i internationell ekonomi vid Stockholms Universitet och specialiserad på hållbarhet och framtida energi. Det har gjort honom till en efterfrågad man dessa dagar.

– Vi är övertygade om att enda fungerande sättet att fasa ut fossila bränslen är att sätta ett globalt pris på koldioxidutsläppen som sedan debiteras varje land. 

– Våra modeller visar att skulle man få Kina, Indien och USA att anta ungefär de utsläppsrätter som gäller i EU så skulle vi komma långt. Vad avgifterna, om de är i form av skatt eller utsläppshandel, ska användas till behöver man inte bestämma globalt. I vissa länder kanske man vill dela ut dem till medborgarna rakt av (det sker i Kanada), i andra kanske man vill ge transfereringar till företag eller delar av befolkningen som drabbas av omställningen eller av klimatförändringarna. 

John Hassler menar att givet den stora osäkerheten kring hur mycket klimatet ändras så kan man inte heller exakt säga hur hög skatten ska vara. 

– Men visar det sig i framtiden att vi tagit i för lite så får det enorma samhällsekonomiska konsekvenser, i nivå med en permanent depression. Om man i stället sätter en högre koldioxidskatt globalt, i nivå med den svenska, kan det mycket väl visa sig vara överdrivet, men det "misstaget" ger små kostnader och knappast några alls på längre sikt. Slutsatsen är alltså att det kan visa sig vara så illa som en del forskare anser men att försäkringspremien mot det är låg.

Är de gröna energislagen för många, inget blir tillräckligt stort och avgörande för att få ned priserna?

– Energislagen kompletterar varandra. Ta Sverige: Vindkraften är det bästa, största alternativet med högst tillväxt. Nackdelen är att man inte vet när det blåser och elen kommer. Vattenkraften kan däremot styras men är i princip fullt utbyggd. Vi behöver alltså båda, eller flera.

”Vi är övertygade om att enda fungerande sättet att fasa ut fossila bränslen är att sätta ett globalt pris på koldioxidutsläppen som sedan debiteras varje land.”

Vilka fler? Kärnkraft Sol? Vågkraft? 

– Med ett pris på koldioxid stärks de ekonomiska drivkrafterna att utveckla grön teknik, och på olika områden går det olika snabbt. Det är som det ska vara. Jag vet i alla fall att det inte är politikerna som ska försöka välja vad som är rätt teknik. Särskilt stöd till speciella energitekniker, exempelvis till solpaneler, är fel väg att gå.

Tror du på att få till stånd en global utsläppsskatt?

– Det är förstås inte helt enkelt att få med alla länder, men det är nog inte svårare, snarare lättare, än att få till stånd ett handelsavtal. Det börjar nu stå klart att sätta ett pris på utsläpp är det billigaste alternativet för varje enskilt land att få ner sina utsläpp och bästa chansen att lyckas är med ett avtal. I exempelvis Kina och Indien finns också andra nyttor av att få ned kolanvändningen, nämligen förbättrad lokal luftmiljö – även i en diktatur som Kina inser ledarna att befolkningens krav på bättre luftmiljö måste tillgodoses. Så det är rimligt, åtminstone på lite sikt.

Text: Niklas Wahllöf  Foto: Emil Fagander

Publicerat 22.12.2019