Rullande storstadsliv

– En omvälvande förändring har skett de senaste två åren, med covid-19 fick vi tid att reflektera över hur vi vill leva i våra städer. Vi behöver inte något radikalt, vi behöver inte flygande bilar, säger Will Butler-Adams, vd för den vikbara cykeltillverkaren Brompton, för designtidskriften Dezeen.

Städer som omfamnar just cykling har sett minskad trängsel, färre utsläpp och säkrare gator – bland annat. 

– Det kan handla om hälsa, klimatet, social rättvisa, ekonomi eller luftkvalitet. På alla dessa områden hjälper cykling till, säger doktor Meredith Glaser, chef för Urban Cycling Institute i Amsterdam i Nederländerna. 

Vill bygga banor

Men cyklister behöver vara någorlunda säkra. Det innebär att cykelbanor behöver byggas, åtminstone på de mest trafikerade gatorna. Michael Wexler, som jobbar för cykelkonsultbolaget Copenhagenize Design i Kanada anser att cykelfrämjande till syvende och sist handlar om infrastruktur. Byggs banor kommer cyklandet i gång, säger han till Dezeen och berättar om Sevilla i Spanien där cyklingen ökade rejält efter att staden byggt åtta mil cykelbana.

Andra typer av cykelinfrastruktur är bland annat cykelparker, som är stort i Nederländerna, samt olika typer av cykelparkeringar.

En rad cykelinitiativ håller i nuläget på att tas i storstäder världen över. Här är några av dem:

• Paris i Frankrike har offentliggjort en plan för att bli en ”hundraprocentigt cykelbar stad” till 2026. Planen, som främst går ut på att bygga och underhålla cykelbanor och ordna cykelparkeringar, är värd 174 miljoner dollar, rapporterar tidskriften Forbes.

• Milano i Italien har en ambitiös cykelplan vars mål är att skapa 750 kilometer cykelbana till 2035. Detta genom att länka samma befintliga banor med nya ”super-cykelkorridorer” och på så sätt skapa cykelvägar till hela storstads-Milano. 86 procent av befolkningen ska ha mindre än en kilometer till en cykelväg när det så kallade Cambionätverket är färdigt.

• I Berlin i Tyskland övervägs ett medborgarinitiativ som skulle innebära att ett område större än Manhattan blir bilfritt – och cykelanpassat, skriver Fast Company.

• I USA-delstaten Texas huvudstad Austin har beslutsfattarna röstat igenom en ny skatt som inbringar 480 miljoner dollar årligen för ”rörlighetsprojekt”. Det betyder bland annat byggen av trottoarer och cykelbanor, enligt den vanligtvis biltäta stadens hemsida.

• I Montreal i Kanada är bygget av det 184 kilometer långa expresscykelbanenätverket The Réseau i full gång. Projektet har fått extra resurser under pandemin.

• Malmö i Sverige, med 560 kilometer cykelbana, satsar på att bli Sveriges cykelstad. Där har ett sensorsystem införts vid vissa korsningar, som gör att cyklisters överfarter prioriteras.

• I Helsingfors i Finland håller stadsledningen på att genomföra en aktionsplan för cykling. Den syftar till att öka andelen lokala resor som görs med cykel från nuvarande 11 procent till minst 20 procent år 2035.

OBS!

Lägg därtill att EU överväger ett förslag enligt vilket över 400 städer i unionen skulle tvingas ta fram mobilitetsplaner, med fokus på gång och cykling, till 2025. Även FN har cykelinitiativ. Ett sådant, kallat ”Cycling Delivers on the Global Goals”, är baserat i Bryssel och syftar till att visa på hur viktig cykling är för att uppnå FN:s hållbara utvecklingsmål. Genom att lyfta ambitiösa initiativ hoppas man fördubbla antalet städer och regioner som sätter konkreta mål för cykling de närmaste åren.

Publicerat 24.07.2022