Roboten skriver dina texter
På bara några dagar blev den ett av techvärldens mest omdiskuterade fenomen. AI-roboten ChatGPT levererar förbluffande välskrivna texter i olika ämnen på bara några sekunder. Är den en välsignelse eller förbannelse?
Den första veckan verktyget gjordes tillgängligt för allmänheten lockade det över en miljon användare och genererade rubriker världen över. Häpna bedömare noterade hur säker chatroboten var och vilka välformulerade texter den levererade – oavsett om det handlade om julrim, akademiska uppsatser eller Shakespeareprosa. Men samtidigt kom varningarna: Vem kontrollerar informationen ChatGPT bygger sina texter på? Och vad händer om roboten används för att fuska med skol- eller arbetsuppgifter?
Skrev krönika
Bakom chatroboten står det San Franciscobaserade forskningsbolaget Open AI. Det startades 2015 av bland andra Silicon Valleyprofilen Samuel Altman samt Twitters kontroversielle nya ägare, SpaceX- och Teslagrundaren Elon Musk. Open AI har även gjort sig känt för tjänsten Dall-E som kan skapa digitala bilder utifrån en instruktion – som exempelvis ”renässansmålning av svensk golfspelande kvinna”.
ChatGPT är nu öppen för alla och förhållandevis enkel att använda. Roboten kan både svara på frågor och ta emot en instruktion om att skriva en text. Ännu fungerar den bäst på engelska, men den är ganska slängd på svenska. Dagens Nyheter har till exempel publicerat en kulturkrönika med inledning av roboten själv.
Ansvarsfullt bruk?
AI, artificiell intelligens, har väckt starka känslor alltsedan de första science fiction-böckerna och filmerna. Tekniken hyllas som en räddare som kan ta över tråkiga och monotona arbetsuppgifter. Men sakkunniga har också varnat också för vad som kan hända om AI hamnar i fel händer.
På sin hemsida skriver Open AI att dess uppdrag är att se till att AI-teknologi används ansvarsfullt och kommer till ”hela mänsklighetens” gagn. Chattrobotens tillkomst har dock tvingat ett antal institutioner att tänka två gånger på hur de arbetar. Bland dessa finns universitet och högskolor som befarar att fusket med inlämningsuppgifter kommer att öka. Konsekvensen lär bli fler salstentor och fler muntliga prov, spår bland andra Anne Kaun som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och som intervjuats i svenska medier.
Hoppfulla bolag
Men bedömare tror också att AI-verktyg på sikt blir en naturlig del av undervisningen, precis som miniräknaren. Då kan roboten användas för att skapa grundtexter, medan studenterna står för resonemang och argumentation.
I kölvattnet kring ChatGPT-haussen står en rad AI-bolag och hoppas på medvind, varav flera svenska. Bland de blågula AI-pionjärerna finns företag som sysslar med analys, marknadsföring, transporter, teknisk support, textproduktion, sortering av bildmaterial, översättningar, validering av data och utbildning, enligt en sammanställning som sajten Breakit gjort. Ett bolag som fått mycket uppmärksamhet är utbildningskonsulten Sana Labs, som du kan läsa mer om här.
Publicerat 27.12.2022
