Prisat bröd

Utmärkelsen rör inte bara konsten att baka de långsmala bröden med sin berömda, krispiga yta. Unesco lyfter även fram baguettens sociala funktion. Att människor går till bageriet och småpratar med varandra betyder mycket i en alltmer digital värld, anser Unescos generalsekreterare, franska Audrey Azoulay.

Fyra ingredienser

Årligen säljs över 6 miljarder baguetter i Frankrike. Men traditionen är hotad. Avflyttning och ekonomisk press gör att många bagerier på landsorten tvingats stänga.

– Goda nyheter i ett komplicerat läge, konstaterade Dominique Anract, ordförande i franska bagarförbundet, när Unescos utnämning meddelades.

Till skillnad från många andra bröd innehåller en baguett enbart fyra ingredienser: mjöl, salt, vatten och jäst eller levain. Men varje bageri gör sin unika variant, tekniken lärs ofta ut personligen från bagare till lärling.

Som Eiffeltornet

Baguettens ursprung är omtvistat. Vissa hävdar att den skapades av Napoleons bagare, som ett bärbart bröd som var lätt för soldater att ta med sig. Men historiker säger till tidningen The New York Times att den utvecklats över tid, avlånga bröd ska ha bakats i landet redan på 1600-talet. Den blev dock inte internationellt känd förrän i början av 1900-talet, då turister noterade fransmännens aptit för baguetter.

I dag är baguetten en symbol för Frankrike värdig Eiffeltornet. Den årliga baguettetävlingen utanför katedralen Notre-Dame är ett välbevakat evenemang, inte minst då segraren vinner ett årskontrakt att baka i Elyséepalatset där presidenten bor.

Fotnot: I Sverige har baguetten ofta kallats pain riche. En vanlig skröna är att namnet skapades av Tore Wretman, för att marknadsföra krogen Riche. Men Wretman har i intervjuer nekat till att så var fallet och hänvisat till att brödet redan fanns i Sverige. Enligt Dagens Nyheter sålde Carl Wilhelm Schumacher, grundare av Schumachers bröd, redan 1884 ett parisiskt matbröd och kallade det pain riche.

Publicerat 29.01.2023