Osäkert läge
– vad händer nu?

Stockholmsbörsen inledde året storstilat med kraftiga uppgångar och var som mest upp närmare 15 procent. Med ett investerarsentiment som var allt annat än positivt fick optimismen stöd av Kinas hastiga vändning av sin restriktiva covid-politik, fallande energipriser i Europa samtidigt som den amerikanska ekonomin fortsatte att hålla upp bättre än befarat.

Allt detta skedde samtidigt som investerare började kunna skönja att räntehöjningscykeln närmade sig sitt slut, eller åtminstone att takten i räntehöjningarna borde kunna lugna ned sig, då inflationen i framför allt USA börjat vända ned.

Men optimismen fick sig en kraftig törn. Bankfrossan har på senare tid spridit skräck över världens börser samtidigt som inflationen fortsatt att spöka. Även om inflationen i USA nådde sin topp i juni förra året är nivån fortsatt för hög för Feds smak, inte minst lönetillväxten, varför man kommer att behöva navigera mellan det som händer i det globala banksystemet och inflationen. Den senaste tidens turbulens har sänkt förväntningarna på Fed och andra centralbanker. Givet att penningpolitiken verkar med en fördröjning skulle det vara bra med en paus för att utvärdera effekterna av de höjningar som redan genomförts.

”Med den globala finanskrisen och investmentbanken Lehmans fall relativt färskt i minnet kan man nog förutsätta att vi lärt oss av tidigare kriser.”

Oroligheterna i banksektorn tog sin början i några av de amerikanska regionbankerna med Silicon Valley Bank i spetsen. För att stoppa spridningsrisker lanserades ett räddningspaket från Fed, med möjlighet för banker att låna pengar mot säkerheter där en utökning diskuteras för att lugna ned situationen. Oron lyckades dock sprida sig till vår sida av Atlanten där problematiken för Credit Suisse slutade med att banken köptes upp av UBS. Det inträffade har lett till att marknaden är på sin vakt, vaksam på spridningsrisker och om det finns andra aktörer som kan hamna i hetluften.

Systemet och svenska banker bättre rustade

Med den globala finanskrisen och investmentbanken Lehmans fall relativt färskt i minnet kan man nog förutsätta att vi lärt oss av tidigare kriser. Systemet är bättre rustat i dag samtidigt som regelverket för banker är tuffare. Även om de direkta effekterna i dagsläget ser ut att vara begränsade för de svenska bankerna är de naturligtvis inte immuna mot mer utbredda problem i finanssektorn. Svenska banker har dock en bredare insättningsbas vilket minskar risken för en så kallad ”bank run” (där en stor del av insättningarna snabbt plockas ut) och tillgångskvalitén är stark.

Det går samtidigt att argumentera för att det som skett i banksektorn och på finansmarknaden är en effekt av den kraftiga penningpolitiska åtstramning som centralbankerna sysslat med. Historien har visat att den här typen av åtstramningar tar lång tid att arbeta sig igenom ekonomin och risken är överhängande för att vi kommer att gå in i en recession under året med en vinstrecession som följd.

Vi kan redan se tecken på försvagningar av den amerikanska ekonomin i spåren av de stora och snabba räntehöjningarna. Bankerna har börjat strama åt kreditgivningen vilket är en process som väntas fortsätta som en effekt av det som inträffat.

Ökad recessionsrisk motiverar fokus på kvalitet

Utsikterna för ekonomisk tillväxt och en bättre börs är just nu ovanligt oklara, då det finns många osäkerhetsfaktorer. Det gör att man som investerare nog bör ställa in sig på att resan framöver kommer att vara volatil. Jag bedömer alltså att recessionsrisken har ökat. Även om räntehöjningarna närmar sig sitt slut ser räntesänkningar ut att vänta på sig på grund av inflationen, vilket gör att investerare inte bör räkna med det efterlängtade centralbanksstödet än på ett tag.

Med ökad risk för recession finns det kanske ännu större anledning att ifrågasätta vinstprognoserna, även om de gradvis har börjat skruvas ned. I en normal recession brukar vinsterna gå ner runt 15 procent men i samband med mer extrema händelser har de fallit betydligt mer än så. I samband med finanskrisen 2008 föll vinsterna med 30–40 procent. Även om en finanskris inte är mitt huvudscenario visar det att rådande vinstprognoser med största sannolikhet är för höga och kommer att behöva justeras ned. Historien visar också att det egentligen bara är kvalitetsbolagen som lyckats upprätthålla vinsterna vid tidigare recessioner, medan såväl tillväxtbolag som värdebolag fått se betydande vinsttapp.

"Vi kan redan se tecken på försvagningar av den amerikanska ekonomin i spåren av de stora och snabba räntehöjningarna."

Utifrån dessa erfarenheter fortsätter vi att förorda kvalitet när vi väljer bolag att investera i. Kvalitetsbolag kännetecknas av verksamheter som kan uppvisa god vinststabilitet, starka kassaflöden, hög avkastning på sysselsatt kapital och en stark kassakonvertering.

Många kvalitetsbolag har också en stark marknadsposition, där man har större möjlighet att påverka prissättningen. Att även ha en efterfrågan som i mindre utsträckning påverkas av konjunkturella förändringar, som läkemedelsbolag eller bolag som är exponerade mot strukturella efterfrågetrender, kan också vara en betydelsefull kvalitetsfaktor.

Nackdelen med kvalitetsbolag är att de ofta handlar till en högre värdering, en premie man får vara beredd att betala för att få kvalitet. Det gör att värderingen ibland kan vara något avskräckande men i tider av oro skapas ofta bra investeringsmöjligheter för den långsiktige.

Text: Martin Björsell Foto: Henric Uhrbom

Publicerat 30.03.2023