Nya 3:12-reglerna – så påverkas du och ditt företag

Den 22 september presenterade regeringen sin budget för 2026 med bland annat förslag till förändringar av 3:12-regelverket, det vill säga de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst för fåmansföretag.

Till stora delar är det slutliga förslaget likt utredningen från 2024. I maj 2025 skrev min kollega Sandra Gottfarb en artikel här på Talk där hon gick igenom vad som kommit med i slutförslaget och inte.

Nu är detta förslag alltså fastställt och därmed kan man med större säkerhet börja se vilken effekt det nya regelverket får. Den största förändringen handlar om hur delägare av fåmansföretag ska beräkna gränsbeloppet, det så kallade lågbeskattade utdelningsutrymmet.

Det nya gränsbeloppet kommer bestå av följande fyra delar:

Så ändras beräkningen av gränsbeloppet

Tidigare fanns två alternativa beräkningsregler (huvudregeln och förenklingsregeln) för att räkna ut gränsbeloppet, men nu ersätts de med en enda beräkningsregel.

Den nya beräkningsregeln innebär att varje delägare har rätt att beakta ett grundbelopp om maximalt 4 inkomstbasbelopp, som för år 2025 blir 322 400 kr, fördelat på ägarandel. Äger man flera fåmansföretag ska grundbeloppet dessutom proportioneras.

Regeringen har också bedömt att grundbeloppet ska vara högre än schablonbeloppet i den nuvarande förenklingsregeln. Syftet med det är att kompensera för att de samlade gränsbeloppen minskar till följd av andra förenklingsförslag.

Delägare kan till grundbeloppet lägga till ett lönebaserat utrymme om 50 procent av löneunderlaget fördelat på ägarens andelar. En stor förändring här är dock att varje delägare nu måste göra ett schablonmässigt löneavdrag på 8 inkomstbasbelopp (2025: 644 800 kr) på sin andel av löneunderlaget.

Dock finns ett undantag för makar. Om två personer, som räknas som makar enligt inkomstskattelagen, är delägare i samma företag vid årets ingång ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt för deras totala andelar. Därefter delas detta utrymme lika mellan makarnas respektive ägarandelar. Det innebär att ett gemensamt löneavdrag görs för makarna, och om de exempelvis äger 50 procent var i företaget blir löneavdraget 4 inkomstbasbelopp per person.

Något som tas bort framöver är kraven på ett visst lägsta löneuttag (löneuttagskravet) och fyraprocentsspärren (kapitalandelskravet) för att få beräkna ett lönebaserat utrymme.

Vidare föreslås att den särskilda definitionen av dotterföretag vid beräkning av löneunderlaget ersätts med den som följer av aktiebolagslagen. Med den nya koncerndefinitionen kommer det återigen att bli möjligt för två delägare att äga en verksamhet via egna helägda bolag samtidigt som de kan ta del av verksamhetsbolagets löneunderlag. 

Ränteuppräkningen av omkostnadsbeloppet ändras också - uppräkning ska nu endast göras på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr.

Det sparade utdelningsutrymmet får fortsatt sparas och rullas vidare till senare beskattningsår men den årliga ränteuppräkningen tas bort.

Slopat lönekrav – en sanning med modifikation

Viktigt att komma ihåg är att trots att löneuttagskravet tas bort så har vi fortfarande kvar regeln som säger att det lönebaserade utrymmet maximalt kan uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön. Detta innebär alltså att visst löneuttag fortsatt krävs för att få beakta ett lönebaserat utrymme.

De förändringar jag hittills beskrivit föreslås träda i kraft redan den 1 januari 2026.

Förkortad karensperiod i de nya reglerna

Dagens karensregler som påverkar hur länge en andel anses vara kvalificerade föreslås förkortas från fem till fyra hela beskattningsår. Förslaget påverkar bedömningen om en aktie anses vara kvalificerad inom flera delar av 3:12-regelverket.

Dessa förkortade tidsperioder föreslås tillämpas första gången 1 januari 2027 – vilket innebär en förkortad karens för bolag som påbörjade sin karenstid 2023 eller senare.

Karenstiden för bedömningen om när ett företag upphör att vara ett fåmansföretag tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Vem vinner, vem förlorar?

Precis som vid tidigare förändringar av 3:12-regelverket finns det tydliga vinnare och förlorare. Effekterna skiljer sig åt beroende på en del olika faktorer.

Det förhöjda grundbeloppet på 4 inkomstbasbelopp innebär förstås en förbättring, framför allt för ägare som idag tillämpar förenklingsregeln (2,75 inkomstbasbelopp). För dessa delägare innebär förändringen en möjlighet att kunna ta ut en större lågbeskattad utdelning per år. Samma fördel gäller även för ägare av så kallade vilande bolag där aktierna fortfarande är kvalificerade, som under vilandeperioden kommer få ett ökat gränsbelopp samtidigt som karensperioden förkortas. 

För ägare som tillämpat huvudregeln med lönebaserat utrymme innebär de föreslagna reglerna en tydlig försämring, i och med löneavdraget på 8 inkomstbasbelopp. Ägare som endast äger ett fåmansföretag ska dock kompenseras med det höjda grundbeloppet om 4 inkomstbasbelopp.

Om ägaren istället har andelar i flera fåmansföretag måste grundbeloppet proportioneras mellan dessa, vilket innebär att fördelarna minskar för den som vill sprida sitt ägande. För att fullt ut tillgodogöra sig det höjda beloppet krävs alltså dels att ägaren innehar samtliga aktier i bolaget, dels att man samtidigt inte är delägare i flera fåmansföretag.

Ägarandelarnas storlek påverkar

Avdraget slår också särskilt hårt mot delägare med en mindre ägarandel i företaget. Detta medför att för ägare i samma fåmansföretag, men med olika stora ägarandelar, kommer det lågbeskattade utrymmet att variera – något som riskerar att skapa diskussioner och oenigheter inom ägarkretsen kring storleken på utdelningen.

Det schablonmässiga löneavdraget riskerar även att slå hårt mot familjeföretag och bör därför beaktas vid planering av framtida generationsskiften. Varje delägare som inte är make eller maka till en annan delägare måste enligt de nya reglerna göra ett eget löneavdrag.

Dagens regler, som ju fortfarande gäller, innebär att en persons löneuttag kan göra det möjligt för alla delägare inom familjen att beräkna ett lönebaserat utrymme. Något som gjort det möjligt för familjeföretag att planera och fördela löneuttag på ett sätt som gynnar hela familjen.

Att löneuttagskravet slopas är en fördelaktig förändring framförallt ur förenklingssynpunkt. Att kapitalandelskravet slopas gynnar delägare som idag äger andelar understigande 4 procent i personalintensiva företag med höga löneunderlag. Med dagens regler får de inte beakta något lönebaserat utrymme vid gränsbeloppsberäkningen. Dessa delägare äger idag ofta sina aktier via egna holdingbolag.

Fortfarande komplicerat

Vi jurister på Nordea Private Banking möter dagligen kunder som har frågor kring 3:12-reglerna. Ofta handlar det inte om själva gränsbeloppsberäkningen, utan om de förändringar som genom åren gjorts i fåmansföretagsreglerna. Dessa förändringar har historiskt bidragit till att öka regelverkets komplexitet, vilket gör det svårt för många ägare att både förstå och tillämpa reglerna korrekt.

Bedömningen av vad som räknas som ”samma eller likartad verksamhet”, eller hur utomståenderegeln ska tillämpas, är exempel på områden som ofta skapar osäkerhet. Det hade varit önskvärt om regeringen hade lämnat förslag till förändringar i dessa frågor.  

Även en så grundläggande fråga som om ett bolag är ett fåmansföretag eller inte kan idag vara svår att besvara. Bedömningen påverkas av många olika faktorer och ofta krävs en noggrann genomgång av ägarförhållandena och omständigheterna i det enskilda fallet för att förstå hur det ligger till.

Vad händer nu?

Nästa steg i lagstiftningsprocessen blir riksdagens behandling av förslaget, där man tar ställning till innehållet innan ett slutligt beslut fattas. Som nämnts ovan kommer vissa regler att börja gälla redan i januari 2026.

Text:  Shirin Persson Foto: Sara Ekberg

Publicerad 29.10.2025