Ekonomi

Nu gäller det att tänka nytt!

Vad kommer hända efter coronakrisen? Nordeas chefekonom Annika Winsth skriver om en framtid full av förändringar – men som också kommer med möjligheter.

Illustration: Maja Norrby

Världen är upp och ned och mycket sätts på prov. Ingen av oss har facit om hur länge det ska pågå och tidsperspektivet är avgörande ur många aspekter. Det som står allt mer klart är emellertid att vi lär bete oss annorlunda även efter krisen. Förändringar som kan ge strukturella skiften. En del av de tekniksprång som pågick redan innan pandemin skyndas på och implementeras snabbare än vad vi tidigare bedömt.

Kina som var först in och därmed också ut ur den mest akuta krisen kan ge oss viss vägledning. Industrin öppnades upp så fort det var möjligt. Hushållen och konsumenterna är däremot inte alls tillbaka som tidigare och risken är att det drar ut länge på tiden. Försiktigheten är stor och det är tydligt att det är vissa saker människan inte längre är intresserad av att göra eller utsätta sig för. Den statistik som finns att tillgå indikerar till exempel att biobesökaren inte alls har kommit tillbaka.

Ett framtida annorlunda beteende, även om inte statsmakterna uppmanar eller kräver det, kan få stora konsekvenser för såväl företag, branscher som investerare och placerare. Och det är intressant att redan nu höra hur många av de entreprenörer jag talar med funderar och planerar hur de kan bidra till utvecklingen och driva verksamhet i post coronatider.

Annika Winsth, Nordeas chefekonom

Allra tydligast är förändringen av vårt resande och frågan är hur mycket av det som kommer tillbaka. Att åka på lyxkryssning dröjer sannolikt länge, men även charterresor lär påverkas då man reser tätt på flyg och bussar och många av de stora hotellen har byggt upp sin verksamhet med bufféer och barhäng som inte lär kännas lockande på ett tag. Men det finns även en risk att lågprisbolagen slås ut och att biljetterna permanent blir dyrare. Mindre resande betyder färre taxiresor och även mycket annat omkring som påverkas.

Men även vårt jobbpendlande minskar, då alltfler kan och kommer att uppmanas att jobba hemma i större utsträckning framöver. Om alla som kan sitta hemma gör det en dag i veckan får det stor betydelse för trafik, parkeringshus, men även lokaler.

Fastighetsbranschen är en bransch som redan innan krisen stod inför en strukturomvandling i bemärkelsen att vi förändrat vårt konsumtionsbeteende då allt mer handlas digitalt. Den trenden lär fortsätta än snabbare i post coronatider, där varutransporter i närheten av hemmet ökar samtidigt som mindre affärsyta krävs. Mer hemarbete påverkar även företagens kontorsytor och då många har upptäckt att tekniken fungerar väl går det även att minska på fysiska möten och kanske även konferenser och hotellnätter.

Ordet hemestra fanns redan innan corona, men lär öka i betydelse. Här påverkas länder olika och för de som har haft ett större utresande än inresande av turister finns det affärer att göra när människor i större utsträckning stannar hemma. Frågan är bara om det gäller redan i sommar. Risken finns att det dröjer till slutet av sommaren innan vi får röra oss mer normalt och då är det många traditionella semesterorter som lär få det mycket kämpigt. Samtidigt kan efterfrågan på att äga ett eget semesterboende i Sverige öka, åtminstone i närtid.

Strukturförändringar har tidigare i historien gjort att välkända bolag försvunnit och helt nya kommit till. Den här gången kan hela branscher förändras samtidigt som globaliseringen riskerar att backa. Som placerare gäller det nu att tänka nytt.

Text: Annika Winsth, Nordeas chefekonom

Publicerat 01.05.2020