Nej, vi blir inte lyckligare av en Iphone

Efter två år av viruspandemi och i en värld där krig och konflikter rasar har hög beredskap blivit det nya normala. Men de senaste årens utveckling har också tagit fram något gott hos människan, konstaterar författarna bakom den årliga FN-rapporten om lycka.

– Vi ser en anmärkningsvärd ökning av de tre former av vänlighet som mäts: att hjälpa främlingar, volontärarbete och att donera pengar, säger John Helliwell, professor emeritus i ekonomi på University of British Columbia och medförfattare.

Medmänsklighet och generösa initiativ har gått upp med nära 25 procent globalt, jämfört med nivåerna före coronaviruspandemin.

Lägg därtill att oro och stress har minskat något, världen över. Den är fortfarande fyra procent högre än innan pandemin, men betydligt lägre än under det första året med covid-19.

Norden på topp-10

World Happiness Report kom till genom ett beslut i FN:s generalförsamling och är tänkt att hjälpa världsledare att fatta politiska beslut som bidrar till lycka och välstånd. Den bygger på data som opinionsinstitutet Gallup samlar in i över 150 länder, i vilka de ber ett representativt urval om 3 000 personer per nation att skatta och utvärdera sina liv. Frågorna är centrerade kring områden som socialt stöd, generositet, frihet och korruption samt förväntad livslängd och BNP-nivåer.

Finland toppar lyckoindexet för femte året i rad, vilket bland annat tillskrivs faktorer som ett öppet samhälle tillgänglig natur, jämställdhet och superba utbildningar. På andra plats kommer Danmark följt av Island. Sverige och Norge seglar in på sjunde respektive åttonde plats — efter Schweiz, Nederländerna och Luxemburg.

I listans botten ligger Afghanistan, där extremiströrelsen talibanerna i fjol tog makten. Libanon och Venezuela har också fallit rejält i indexet.

Ett labb för lycka

World Happiness Report har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Det är inte konstigt i en tid av mullrande konflikter, pandemi och inflationshot. En person som funderat extra mycket över vad som egentligen gör oss lyckliga är Laurie Santos, psykologiprofessor vid det amerikanska elituniversitet Yale. Hennes kurs Psykologi och det goda livet är en av skolans mest populära och har även utvecklats till en podcast kallad The Happiness Lab.

I en intervju med tidningen The New York Times betonar Santos att lycka är utmanade, att ett lyckligt liv tarvar hårt arbete. En av de tuffaste lärdomarna är att våra instinkter om vad som skapar välmående ofta leder oss fel: Vi tror av vi blir gladare av högre lön eller en ny Iphone – i synnerhet när sociala medier pepprar oss med bilder av härliga landställen, dyra grillar och måste-ha-väskor.

– Vår hjärna ljuger för oss, konstaterar Santos, efter en lång dag vill jag bara sätta mig och se en dålig serie på Netflix trots att forskning visar att jag skulle bli lyckligare om jag tränade eller ringde en vän.

Så vad gör oss då lyckligare på riktigt?

Meditation och reflektion är viktigt, visar forskning. Det kan var så enkelt som att dagligen skriva ner något du är tacksam för. Och det har stor betydelse att vara en del av ett sammanhang, exempelvis en träningsgrupp, en bokklubb eller ett trossamfund. Detta eftersom det ofta resulterar i meningsfulla aktiviteter och välbehövliga relationer till andra människor. Att hjälpa andra resulterar nästan alltid i välmående.

Bästa – och värsta

Årets lyckorapport skrevs innan kriget i Ukraina bröt ut, men den generositet och initiativrikedom som konflikten genererat hos bland annat européer är onekligen ett kvitto på att det medmänskliga engagemanget ökat. John Heliwell säger att kriser brukar ta fram både det bästa och det värsta i samhällen.

– Men i allmänhet har folk en alltför pessimistisk syn på den goda viljan. Så när en katastrof faktiskt äger rum, och de ser hur andra människor agerar och hjälper, så brukar synen på omgivningen bli alltmer positiv.

Publicerat 30.03.2022