När ska dagens vuxna växa upp?
Barn- och ungdomskulturen hänger kvar långt upp i åldrarna. Ibland kanske lite för länge? Nu arrangeras vuxenkurser i hur man ska lära sig hantera en hammare, vässa köksknivar eller sköta sin ekonomi. Lika vuxna, leka bäst…
Fråga kollegerna vad de gjorde under helgen. Det är inte osannolikt att några svarar att de har lekt. Inte ordagrant, att de har lekt likt barn, men ändå gjort något som befrämjat deras spring i benen. Kanske har de cyklat över gupp i skogen eller i en skidbacke, kanske har de klättrat uppför en brant vägg, paddlat SUP eller ägnat sig åt annan lekfull utmaning. Någon kanske har sysslat med rollspel. Och detta i stället för att ta hand om hemmet, hushållsekonomin, barnens läxor, eller annat som brukat höra vuxenvärlden till.
Det finns gott om tecken på att vuxna har svårare än någonsin att växa upp.
The Economist, som ivrigare än de flesta har ett finger i samtidens vind, gjorde nyligen ett nedslag bland vuxenkurser i USA, så kallade adulting, som sprider sig snabbt genom landet. På en sådan får till och med medelålders elever lära sig alltifrån hur man bör klä sig inför en arbetsintervju, sy en söm, använda en hammare, vässa köksknivarna till – för de riktigt avancerade – inkomstdeklarera. Vuxna som lär sig att vara vuxna.
Tidskriften har bland annat intervjuat Raffi Grinberg, grundare av kursen Adulting 101 som han under två år höll på Boston College. Han berättar att idén kom när han som nyanställd på ett managementkonsultbolag skulle välja sjukförsäkring och pensionsplan – och var totalt vilse: ”Alla nyanställda var utexaminerade från elituniversitet, och alla gick vi ut i korridoren och ringde våra föräldrar om hjälp”, berättar han. Kursen kondenserade han i boken How to be a grown up: The 14 essential skills you didn’t know you needed (until just now) som kom tidigare i år.
Vuxna köper leksaker – till sig själva
Det är lätt att skaka på huvudet och muttra något om ”barnsliga amerikaner”, men att färre vuxna växer upp är ett globalt, åtminstone västerländskt, fenomen. Liknande vuxenkurser finns exempelvis i Storbritannien, där de kallas ”Life skills” vilket låter misstänkt likt det svenska skolämnet Livskunskap. Som dock riktar sig mot barn. Men även i Sverige syns vuxenblivandet vara ordentligt försenat, eller till och med inställt. Snart inte så unga vuxna som inte kan koka potatis, hantera en tvättmaskin och än mindre sin privatekonomi. I stället ber de sina åldrande föräldrar om hjälp. Och även i vårt land räknar 40-plussare ”vuxenpoäng” de gånger de gjort något naturligt vuxet. The Economist hävdar dock att problemen är som mest djupgående i USA, där inte bara praktikaliteter ter sig stört omöjliga för allt fler vuxna, utan även sådant som sociala relationer. Det enorma utbudet och valmöjligheterna, inom allt från banktjänster till dejting, ska göra att fler får svårare att bestämma sig och starta sitt vuxenliv.
Ett enkelt svar på orsakerna bakom utvecklingen är att barn- och ungdomskulturerna numera hänger kvar allt längre upp i åldrarna. Vi matas med att vi inte bara kan, utan bör fortsätta att leka. Titta på det digra utbudet av lekprogram i tv där nu även pensionsfärdiga springer med ägg i sked eller hoppar säck för att vinna ett diminutivt pris. Ännu enklare är det att peka på de sociala medierna där nu medelålders och uppåt ser sig nödgade att publicera skojiga sensationer av olika slag. Allt annat är ju tråkigt, eller: vuxet. Om sådant har det skrivits larmrapporter i tegelstensformat, bland andra Infantilised: How our culture killed adulthood av professor Keith Hayward på Köpenhamns universitet. Hans tes är att vi i dag lever i en infantokrati och han drar en rad exempel på hur vanligt vuxet ansvar har blivit omodernt. Vår vardag präglas av barnsliga fantasier och dito förväntningar på vad vuxenlivet ska leverera, menar han. Det ska vara kul, inte ansvarsfullt.
Ett mått på hur barnsliga aktiviteter stjäl tid från vuxenlivets uppgifter är leksaksindustrins boom. Enligt investeringsbloggen The Latte Hq är nu vuxna – i USA, återigen – den största gruppen leksaksköpare. Nåja, vuxna har väl i alla tider köpt leksaker till sina barn, säger den kritiskt tänkande läsaren. Men här handlar det om leksaker för egen del. Enligt branschrapporter lägger nu vuxna 7 miljarder US-dollar årligen på Lego, Barbie, Hot Wheels och andra varumärken. Åt sig själva, alltså, inte barnen.
Det här låter ju inget vidare. Men kanske finns ett hopp just i det växande antalet vuxenkurser. För hur sorgligt behovet än må vara så fylls kurserna ändå av allt fler som vill lära sig bli vuxna. I stället för att leka sig genom livet.
Text: Niklas Wahllöf
Publicerat 27.05.2025
