När magplasket blev en framgång
Alla misslyckas till och från. Det är vad som händer sedan som är intressant. För även i det mest magnifika magplask kan det finnas ett frö till framgång.
Världshistorien vimlar av misstag. Idiotiska beslut, experiment som går snett, storsatsningar som blir magnifika magplask. Alla, på alla yrkesnivåer, har vi gjort oss skyldiga till pinsamma blunders, misstag, misslyckanden. Den normala reaktionen är att skämmas, titta bort och aldrig vända tillbaka.
Men så finns de som har stannat kvar. Tittat närmare på sitt oönskade resultat, bara för att upptäcka att i stället för ett meningslöst misslyckande finns där något annat. Något helt nytt.
3 x magplask
I medicinforskningens historia, som sannerligen inte lider brist på misslyckanden, sticker en viss Wilhelm Röntgen ut. År 1895 studerade han elektronstrålning och var ute efter något helt annat men upptäckte, när han släckt ned sitt laboratorium, att strålningen hade tagit sig igenom ett glasrör täckt med tjockt, svart papper. Röntgen-strålning – X-ray – var ett faktum och är än i dag en av sjukvårdens viktigaste innovationer.
Närmare vår tid, och på kemins område, finns svenska Saeid Esmaeilzadeh som under ett projekt 2002 studerade hur kristaller baserade på kiselnitrid reagerade efter att ha utsatts för hög temperatur och sedan långsamt fått svalna. En natt blev det dock problem med kylvattnet till ugnen vilket ledde till att nedkylningen gick hastigt och inte sakta. Ett misslyckande? Förvisso, men där låg nu ett helt nytt material, en sorts glas som är världsunikt hårt och med en diamants egenskaper. Saeid Esmaeilzadeh är i dag världsberömd entreprenör.
Går vi ännu närmare misslyckanden kring, så att säga, mänskliga behov så måste potensmedlet Viagra nämnas. Farmaceuter på Pfizer i Storbritannien försökte få fram ett medel mot högt blodtryck och kärlkramp. Till uselt resultat, de kliniska testerna visade endast marginell påverkan. Men en biverkning var tydlig: testpatienterna harklade sig och meddelade att de råkat få erektion. Resten är en såväl kommersiell som äktenskapligt lycklig historia.
Inget att skämmas över
Listan över misstag som utvecklas till succéer är inte bara lång, den kan se ut som en enda lång rad av slumpens skördar. Men bakom många av upptäckterna ligger förmågan att inte bara konstatera att något har gått snett, utan att också se förbi det och undersöka om där finns en ny kunskap. Majoriteten av misslyckanden utvecklas förstås i inte till fantastiska innovationer, men de kan åtminstone peka på vad som bör göras annorlunda nästa gång. Detta skriver Amy Edmondson, professor vid Harvard Business School, om i boken Right Kind of Wrong. Där drar hon en rad exempel, från historien till dagens näringsliv och popkultur och pekar på att vi i stället för att skämmas över misslyckandet och till varje pris försöka undvika dylika framöver så kan vi lära oss ett annat synsätt: att ”misslyckas bra”, menar hon.
Det håller Amazon-grundaren Jeff Bezos med om. Bolagets extremt dyra storsatsning på smarttelefonen Amazon Fire för tio år sedan blev ett så hiskeligt magplask att inte få såg mörka moln torna upp sig över företaget. Men Bezos sa att fiaskot bara var resultatet av en organisation fokuserad på ständig innovation och: ”Om ni tror att det där var ett misslyckande så jobbar vi just nu på ännu större sådana.”
Amazon skulle bli världens näst största företag. Kanske just för att de gjort misslyckanden till kultur.
Text: Niklas Wahllöf
Publicerat 27.11.2024