Muntliga uppgifter kan bli kostsamma
I april trädde en ny lag i kraft som innebär att även muntliga uppgifter till Skatteverket kan utgöra grund för straffansvar för skattebrott. Private Bankings affärsjurist Shirin Persson förklarar vad lagändringen innebär.
Bakgrunden till reformen är framför allt EU:s arbete mot omfattande gränsöverskridande momsbedrägerier. Lagstiftaren ansåg att det inte längre var rimligt att de rättsliga följderna skulle bero på om en uppgift hade lämnats muntligen eller skriftligen. Det avgörande bör i stället vara om uppgiften är oriktig, oavsett i vilken form den har lämnats.
Även om lagändringen motiverades av behovet av att bekämpa momsbedrägerier valde lagstiftaren att låta reglerna omfatta hela skatteförfarandet. Syftet var att skapa ett mer enhetligt och konsekvent regelverk.
Det bör samtidigt framhållas att muntliga uppgifter inte var betydelselösa före lagändringen heller. Skatteverket har sedan tidigare kunnat beakta muntliga uppgifter i sin utredningsverksamhet. För skattetillägg och vissa straffrättsliga sanktioner gällde tidigare ett särskilt undantag för muntliga uppgifter – genom lagändringen har detta undantag tagits bort.
För den enskilde innebär förändringen att uppgifter som lämnas vid telefonsamtal eller möten med Skatteverket kan få större betydelse än tidigare.
När muntliga uppgifter får ökad rättslig betydelse ökar samtidigt vikten av att det i efterhand går att klarlägga vad som faktiskt har sagts. Det talar för att Skatteverkets dokumentation av muntliga uppgifter kommer att få en mer central betydelse.
Text: Shirin Persson Foto: Sara Ekberg
Publicerad 25.06.2026
