Make Europe Great Again?
Energiförsörjning, regional produktion och försvarssatsningar – Europa håller på att hitta sin egen identitet i en värld med nya spelregler. Nu satsas det för fullt på att skapa ett mer självständigt och oberoende Europa, något som också medför intressanta möjligheter för investerare, konstaterar Maria Wendestam på Nordea Asset Management.
Det har blivit dags för Europa att stå på egna ben. Efter flera år av slit och gnetande för att få ordning på det europeiska banksystemet i kölvattnet av Eurokrisen är det nu läge att ta på sig spenderbyxorna och satsa. Och det är många miljarder euro från EU som ligger på bordet, både som stimulanser och i form av öronmärkta lån.
Energiförsörjningen vill man nu i största mån kunna klara själv – åtminstone utan rysk inblandning. Industriproduktion kan med fördel förläggas i närområdet för att säkerställa kvalitet och undvika långa logistikkedjor. Dessutom behövs ett starkt och upprustat försvar för att vara beredd på yttre hot i en orolig omvärld.
Lägre värdering attraktivt
Den europeiska aktiemarknaden har tveklöst stått i skuggan av den amerikanska men när Europa nu kokar av nya initiativ ser vi intressanta investeringsmöjligheter. Även om ett brett europeiskt aktieindex hittills i år är upp ett par procentenheter – medan motsvarande globala index har backat – har den europeiska aktiemarknaden fortfarande lägre värdering, vilket är attraktivt ur ett investerarperspektiv.
Lägg därtill att den Europeiska Centralbanken ECB redan har hunnit med tre räntesänkningar i år, medan Fed på andra sidan Atlanten håller sig mer avvaktande. Lägre styrräntor skapar som bekant en stimulerande miljö för bolagen, som får en lägre finansieringskostnad, och ger samtidigt mer pengar över i fickan hos konsumenterna. Därutöver är inflationen på en förhållandevis stabil och bekväm nivå, även om den osäkra omvärlden förstås är ett orosmoln.
”Nu är det dags att helt kapa energibanden med en opålitlig energileverantör!”
Orden kommer från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och syftar på EU:s plan för att helt frigöra sig från rysk energi.
Europa har under flera år varit beroende av energi från omvärlden, där rysk gas just nu får ses som mest problematiskt. Beroendet av Ryssland har minskat stadigt sedan invasionen av Ukraina 2022 och nu tar EU ytterligare krafttag för att stärka energisäkerheten.
Som en del i EU:s handlingsplan RePowerEU ska de EU-länder med rysk energiimport ha en handlingsplan för hur den ska fasas ut och senast 2027 ska alla energiavtal med Ryssland vara avslutade. Här krävs åtgärder både för att effektivisera hanteringen av den energi som produceras och utveckling av nya energikällor. Pengar saknas inte, då RePowerEU omfattar 300 miljarder EUR.
Ur investeringssynpunkt ser vi här en särskilt stor potential för bolag inom infrastruktur, energilagring och förnybara energikällor.
Borta bra, men…
Ytterligare ett intressant tema för Europa handlar om att bolagen i allt högre grad väljer att flytta hem industriproduktionen från låglöneländer som Kina. Det industriella landskapet har förändrats och det finns en efterfrågan på individualisering och skräddarsydda lösningar som helt enkelt kräver regional närvaro.
Den kostnadsbesparing som man ansåg sig få genom produktion i låglöneländer tar man nu igen på effektiviserad produktion med en högre grad av automatisering och artificiell intelligens. Därtill har man en bättre kontroll på tillverkningen och kan säkerställa både kvalitet och hållbarhet i processerna.
Långväga lågkostnadsproduktion innebär dessutom risker, något som blev smärtsamt tydligt i samband med coronapandemin. När ett fartyg dessutom fastnade i Suezkanalen, och därmed blockerade varutransporterna från öst, började det eka tomt på hyllorna i både lager och butiker.
På senare tid har EU kavlat upp ärmarna för att satsa på i första hand halvledarteknik. EU:s reglering ”Chips Act” omfattar drygt 40 miljarder EUR i satsningar fram till år 2030, och innebär investeringar för att öka produktionen inom EU, förbättra kvaliteten och minska beroendet av tredjelandsproducenter. Här förväntas även privata investerare skjuta till liknande belopp – allt för att stärka såväl konkurrens- som motståndskraft inom halvledarteknik.
En orolig omvärld kräver beredskap
Ett annat eftersatt område i Europa är försvaret. Likväl, med ett spänt världsläge och väpnade konflikter in på knuten, har nu Europa fått börja se om sitt hus och rusta upp försvaret. USA har varit tydliga med att Europa inte kan räkna med något stöd från andra sidan Atlanten, vilket sannolikt var något som bidrog till att EU i mars i år lanserade Readiness 2030. Initiativet innebär 650 miljarder EUR i försvarsrelaterade satsningar, och här handlar det inte bara om konventionella försvarsfrågor.
Artificiell intelligens, cybersäkerhet, kvantteknik och skydd av kritisk infrastruktur är också viktiga komponenter. Utöver EU:s medel erbjuds medlemsstaterna lån på 150 miljarder EUR för egna satsningar. Det här ska få Europas teknologiska underläge att brytas efter en lång period av underinvesteringar i sektorn.
Efter regn kommer solsken
Eurokrisen i början av 2010-talet slog hårt mot Europa, då bankerna belades med strikta kapitalbaskrav som försvårade utlåningen till näringslivet. Ett starkt beroende till omvärlden fördjupades och Europas egen innovationsförmåga sattes på paus.
Med en turbulent omvärld har dock nya möjligheter uppstått och vi ser nu potential inom framför allt områdena energiförsörjning, hemtagning av produktion och försvar och cybersäkerhet. Europa genomgår just nu en ”extreme makeover” men på andra sidan väntar vi oss ett starkt, enat och självständigt Europa.
Sammantaget sker det mycket i olika europeiska sektorer just nu, som säkert kan komma investerare till del framöver. Vi bevakar området noga och ser löpande över våra rekommendationer och portföljförslag.
Är du intresserad av att veta mer om investeringar i europeiska värdepapper, kontakta din rådgivare i Private Banking.
Text: Maria Wendestam Foto: Henric Uhrbom
Publicerat 28.05.2025
