Hållbarhet

Livet efter katastrofen

Oops! Please enable marketing cookies to view content like this from Nordea

Den 25 januari i fjol slog katastrofen till i den lilla staden Brumadinho i Brasilien när fördämningarna till en av gruvgiganten Vales dammar brast. En våg av vatten, kemikalier och järnoxider störtade i en lerig tsunami ned över bygden och dödade över 300 människor och gjorde stora landområden obrukbara. En repris på en liknande katastrof som inträffat fyra år tidigare i Samarco, även då var det en damm, ägd av samma gruvbolag, som brast. Den gången förolyckades 19 personer och tusentals blev utan dricksvatten.

Karim Sayyad, analytiker på Nordea Asset Management åkte till Brumadinho med ett filmteam för att med egna ögon bilda sig en uppfattning om vad som hänt, prata med ledningen på Vale och ta fram underlag för hur Nordea ska göra med kommande investeringar i gruvbolaget.

Hur var det att möta människorna i Brumadinho?

– Olyckan är en tragedi för hela regionen. I princip alla boende påverkades. De som inte själva blev skadade eller förlorade egendom, känner någon eller är släkt med någon som på ett eller annat sätt drabbades. Staden är dessutom ekonomiskt utsatt, vilket gjorde det ännu svårare att möta dessa människor.

Det starkaste ögonblicket för dig personligen?

– Det var en kvinna som berättade att hennes dotter, som var gravid i femte månaden, fortfarande saknades. Hon bad oss vädja till räddningsarbetarna, som vi vid ett senare tillfälle skulle träffa, att inte sluta leta. Hoppet att hitta någon levande vid den tidpunkten fanns inte.

Varför är det, i dina ögon, så viktigt att Nordea är på plats vid sådana här tragiska händelser?

– Nordea har ett ansvar att investera ansvarsfullt och hållbart. Det är svårt att säkerställa detta utan information. Visst kan man läsa sig till händelser i rapporter, så kallad ”desk-research”, men för att förstå situationer och avgöra bästa väg framåt – det gör man genom att prata med flera intressenter på plats. Inte bara representanter från bolaget, men med människorna som bor i området, myndighetsrepresentanter eller olika organisationer.

Hur var det att träffa ledningen för Vale, var de tillmötesgående?

– Jo, det var de, och förstod också att det som hänt inte var acceptabelt. Särskilt inte eftersom det är andra gången en liknande incident sker på kort tid. Det relevanta är vad de gör åt saken, och hur snabbt de agerar.

Tog de till sig av era krav/önskemål?

– Vår uppfattning är att de lyssnar på oss och det breda investerarkollektivet. Problemet är att de åtgärder de tar nu borde ha tagits för flera år sen. Det positiva är att bolaget har ökat säkerheten och takten att avveckla alla dammar i resten av landet som har samma struktur som den i Brumadinho.

Kunde man på något vis ha förutsett/förhindrat katastrofen?

– Man visste att denna typ av dammstruktur var högrisk. Utredningar pågår för att avgöra bland annat hur pass oaktsamt bolaget har varit gällande säkerheten. Vad som är säkert är att bolaget inte gjorde tillräckligt efter den första katastrofen i Samarco.

Hur har Nordea hanterat sina investeringar i Vale efter katastrofen?

– Nordea placerade bolaget i karantän, det vill säga, inga mer köp i aktien var tillåtet, och vår exponering minskade. Det gjorde vi för att köpa oss mer tid att analysera och inhämta information.

Kommer du/ni åka tillbaka till Brumadinho?

– Beroende på hur situationen utvecklar sig kan det bli relevant med ett återbesök. Vi kommer att ha en nära dialog med bolaget framåt och kommer fortsätta engagera oss för att bidra med en positiv förändring framåt, inte bara för Vale men för hela gruvindustrin.