Ekonomi

Låt dig inte luras!

På senare tid har bankbedrägerier via SMS och telefon ökat. Att vara sunt skeptisk är en bra inställning för att inte råka illa ut, menar Nordeas Amalia Krantz.

Amalia Krantz
Amalia Krantz på Nordea Fraud Intelligence & Awareness, en avdelning som bland annat informerar om hur man skyddar sig mot bedrägerier.

Många svenska bankkunder har uppvaktats av personer som utger sig företräda banken men som visat sig ha helt andra syften. Det kan vara brådskande samtal om att dina pengar är på väg att föras ut ur landet, eller meddelanden där du uppmanas klicka på en länk för att uppgradera dina banktjänster. Men om du följer instruktionerna kan i stället ditt konto länsas.  

– Det här är inte ett fenomen som är specifikt för Nordea, utan det drabbar alla bankers kunder, säger Amalia Krantz på Nordea Fraud Intelligence & Awareness, en avdelning som bland annat informerar om hur man skyddar sig mot bedrägerier.  

Antalet brott ökar och bedragarna blir alltmer förslagna. De falska SMS som skickas och samtal som rings verkar ofta mycket professionella och det är lätt att låta sig luras.

Tyvärr är förmögna kunder, som kanske även har egna företag, extra intressanta för bedragarna att uppvakta och har så alltid varit. Men kan man behålla lugnet och försöka att alltid vara sunt skeptiskt är mycket vunnet, menar Amalia Krantz, som här delar med sig av några råd.   

Om jag blir uppringd i ett bankärende av någon som jag inte känner igen, vad säger jag?

– Det är faktiskt inte fel att vara lite oartig. Fråga vem som ringer och vad de vill. Blir du tveksam, lägg på eller säg att du återkommer. Ring sedan din rådgivare i Private Banking eller Nordeas kundtjänst på de telefonnummer du brukar använda, och fråga om de har sökt dig.

Ring inte något nummer som du får tips om i själva samtalet, även om det uppges gå till ”Nordeas Spärrservice” eller liknande. Det kan vara falskt.

Men om jag ser att någon ringer från Nordeas telefonnummer?

– Känner du igen rådgivaren eller banktjänstemannen som ringer är det förstås helt korrekt. Men blir du osäker, ställ några extra frågor eller be att få ringa upp. Tyvärr har antalet falska samtal ökat och att förfalska ett telefonnummer är inte så svårt idag.

Amalia Krantz
Amalia Krantz varnar för att bedragare använder sig av ny teknik, exempelvis smishing, där det kan vara svårt att avgöra om exempelvis ett SMS är äkta eller falskt.

Vad är viktigast att tänka på?

– Att aldrig lämna ut några personliga uppgifter, Mobilt BankID eller e-kod (från kortläsare) när någon kontaktar dig. Det är bara när du själv väljer att kontakta banken, en myndighet, en vårdcentral eller ett företag som du känner till, som du ska legitimera dig på det viset.  

Men om jag får höra att mina pengar är på väg försvinna, vad gör jag då?   

– Låt dig inte dras med av det är bråttom – bankärenden är aldrig så akuta att du måste fatta beslut i panik. Ställ frågor eller lägg bara på luren och kontakta sedan banken så som du brukar.

Och kom ihåg, använd inte Mobilt BankID eller e-kod i denna typ av samtal.

Hur vet jag att ett SMS kommer från Nordea?

– Ny teknik har medfört att det kan vara svårt att se vad som är äkta. Något som ökat är så kallad smishing, ett falskt SMS som ser äkta ut. Meddelandet kan verka aktuellt och trovärdigt. Exempelvis står det att du bör uppgradera din telefon eller ditt bankID så att du kan använda den nya nätbanken och så finns en länk att klicka på för uppgraderingen. Bekvämt och praktiskt.

Men, finns det en länk i ett SMS ska du alltid vara extra uppmärksam. Nordea skickar visserligen ut SMS ibland – men vi länkar aldrig till direkt till mobilbanken eller nätbanken! Där måste du alltid logga in själv, via bankens app eller hemsidan nordea.se. 

Jag får ju ofta nyhetsbrev från banken som innehåller länkar, vågar jag klicka på dem?

– De nyhetsbrev som Nordea och Private Banking skickar ut har länkar som leder direkt till Nordeas egna hemsidor. Du kan se på länkadresserna att du kommer till en Nordea-sida och du behöver inte heller ange några koder eller BankID för att komma dit. Så på det viset är våra nyhetsbrev OK att klicka på. Känner du dig osäker – kontakta din rådgivare i Private Banking som brukar veta vad som nyligen har skickats ut. 

Fyra tips för att öka säkerheten med Mobilt BankID:

1. Lägg in tvingade ID-kontroll

En tvingande ID-kontroll innebär att du får identifiera dig med pass eller nationellt id-kort varje gång du skaffar ett nytt Mobilt BankID. Legitimeringen medför att ingen annan kan öppna ett nytt BankID i ditt namn. Vill du höja säkerheten på detta sätt, kontakta Private Banking som registrerar tjänsten. När du nästa gång vill öppna ett nytt BankId måste du ”blippa” din legitimation. Det blir några extra steg, men det är inte svårt att lära sig.

2. Aktivera notiser

Genom att tillåta notiser för BankID i din mobiltelefons inställningar ser du när ett nytt BankID skapas. Förhoppningsvis är det av dig själv, annars ska du snabbt kontakta banken.

Amalia Krantz
Akta dig för att klicka på länkar, varnar Nordeas Amalia Krantz. Det kan vara bra att veta att Nordea aldrig länkar direkt till mobilbanken eller nätbanken – dit måste du logga in själv.

3. Ha platstjänsten påslagen

Genom så kallad geopositionering kan din mobil visa om ditt BankID håller på att användas någon annanstans än där du själv befinner dig. Detta är också något du ordnar under Inställningar i din mobil.

4. Läs igenom innan du signerar

Du skulle nog aldrig skriva under ett fysiskt kontrakt utan att läsa det – tänk därför på samma sätt när det gäller signering med Mobilt BankID. Läs alltså noggrant igenom vad du signerar, innan du signerar.

Vad betyder orden?

Smishing: Innebär att någon skickar falska SMS, som är mycket lika bankens egna. Du ombeds ringa ett telefonnummer eller klicka på en länk för att exempelvis komma till nätbanken, men hamnar någon helt annanstans.  

Vishing: En person ringer upp med en trovärdig historia, till exempel att ditt konto är kapat. Allt går ut på att lura dig att skapa ett nytt Mobilt BankID, som bedragarna sedan kan använda för att komma åt dina konton eller söka krediter i ditt namn. 

Spoofing: Avsändaren av ett e-postmeddelande, SMS eller ett uppringande telefonnummer är förfalskad, så att det ser ut att komma från en betrodd part, till exempel en bank, ett företag eller en myndighet.

Text: Ann Sofie Hammarin Foto: Peter Cederling

Publicerat 31.03.2022