Koll på kassan
– på ett smart och effektivt sätt

När ett företag stöter på problem, brukar just likviditet vara det dödligaste hotet. En annars livskraftig verksamhet, som kanske är både lönsam och snabbväxande, kan gå i konkurs om leverantörer inte får betalt i tid, eller om man inte kan betala ränta på sina lån, eller refinansiera sina obligationer. Och det är förstås ännu viktigare att ha full koll på sin likviditet i osäkrare tider.

För att kartlägga hur svenska företag arbetar med sin likviditet, och kunna hitta en benchmark som man kan jämföra sig mot, skickade Nordeas företagsenhet ut en digital enkät med frågor om hur man hanterar betalningsflöden, kassor och valutarisker.

Valutadimensionen tycker vi är viktig att fånga, eftersom den är direkt kopplad till likviditet och betalningar för alla företag med flöden i andra valutor än svenska kronor. Eftersom vår enkätstudie skulle omfatta både likviditet och valutarisker, valde vi att kalla den för Kassan och Kronan.

Automatisering underlättar, om man hinner implementera

De 120 svenska storföretag som var med och svarade på enkäten har intäkter från ca 200 miljoner till över 10 miljarder kronor, och kommer från 19 olika branscher (industri, detaljhandel och teknologi/IT är de tre största). Hälften av dem har mer än halva sin omsättning utomlands, och de vanligaste utländska marknaderna där de har en närvaro är euroområdet, Norge, Danmark, USA och UK. Ca 70 procent har finansiella mål för marginal och/eller tillväxt.

Knappt 20 procent av företagen har en enda kassa – i moderbolaget – och för resterande varierar antalet dotterbolag med egna kassor från en handfull till över tjugo. Detta gör det tydligt varför två tredjedelar av bolagen redan jobbar med cash pooling. Det blir för komplext, tidskrävande, dyrt och riskfyllt att köra för många parallella kassor. Strax under hälften av företagen har några inslag av automatisering av sin likviditet och man har kommit längre på FX-sidan, där 60 procent automatiserar åtminstone en del av sin valutahantering.

Företagen tycker överlag att automatiseringsverktygen fungerar väl. För den tredjedel av företagen som inte använder cash pooling, är det vanligaste skälet att de inte har tid att implementera en lösning. Vi har stor förståelse för detta. Finansfunktionen är ofta tungt belastad, och bokstavligen livsviktig för ett företags överlevnad.

Men vi ser det också som en möjlighet att just tid är en begränsande faktor. Här kan till exempel möjliga lösningar vara att få hjälp från banken, konsulter, eller andra, när behoven är stora och ges prioritet. Problemet blir mycket svårare att lösa om det inte finns bra verktyg.

Stor valutaexponering kan ge sårbarhet

Den höga graden av internationalisering syns också i valutaexponeringar, där 92 procent av företagen har väsentlig valutaexponering, och de vanligaste i fallande ordning är euro, dollar, norska och danska kronor, och brittiska pund. De populäraste nyckeltalen för finansiella mål, lönsamhetsmått, ses också som mest sårbara för påverkan från valutakursrörelser.

Och vad driver egentligen företagens nivå av fokus på hantering av valutarisker? Förutom det uppenbara – att följa vad som uttrycks i företagets finanspolicy – kommer fokus oftast efter att det ställts frågor om valutaeffekter av ledning, styrelse eller till och med ägare. Sådana frågor brukar komma när det finns negativa effekter från valuta.

Prishöjningar oftast ingen lösning

En till drivkraft är den upplevda förmågan hos företaget att kunna göra FX-effekter till kundens problem. Men hur ser möjligheten egentligen ut att kunna föra negativa valutaeffekter vidare mot kunder genom prishöjningar?

70 procent av företagen ser bara begränsade eller inga möjligheter att göra detta, och det har blivit svårare att göra det jämfört med för två år sedan. Som lök på laxen upplever 85 procent av företagen en ökad FX-risk från den geopolitiska miljön vi ser runt omkring oss idag.

Möjlighet att effektivisera och få bättre kontroll

Svenska storföretag har gjort en resa inom automatisering av sin hantering av likviditet och valutarisker. Den resan verkar vara långt ifrån avslutad, och återstående potential framstår som ännu mer intressant att försöka utforska med en osäkrare omvärldsmiljö där många har börjat uppleva mycket kraftigare – ofta negativa – valutaeffekter, efter något decennium med större stabilitet.

Enligt vår undersökning är det ofta bara tid som saknas för att testa lösningar som skulle kunna höja effektivitet och ge bättre kontroll på risker. Är du egen företagare eller ansvarig för betalningar i utländsk valuta i ditt företag – tveka inte att be din rådgivare i Nordea om inspel.

Text: Johan Trocmé

Publicerad 20.07.2026