Julgåvan – skatterisker och möjligheter
Med julen i antågande brukar generositeten i samhället öka, detta märks inte minst bland Sveriges företagare. Men se upp så att inte skatten blir större än själva gåvan. Private Bankings affärsjurist Rickard Krantz ger goda råd.
Vi jurister får under den här tiden på året ofta frågor om hur man som företagare kan skänka pengar till välgörande ändamål och om det är någonting man behöver tänka på ur ett skatteperspektiv. Rent allmänt kan vi konstatera att det finns stora begränsningar med företaget som gåvogivare. Företagaren själv kan ha bättre möjligheter!
Kan företaget skänka pengar?
En vanlig uppfattning är att företag kan skänka pengar till välgörande ändamål. Enligt skattelagstiftningen är dock detta utrymme starkt begränsat. Om ett företag ger en gåva till ett välgörande ändamål är det generellt sett inte en kostnad för företagets verksamhet och företaget saknar därför rätt att göra avdrag för utgiften.
Skatteeffekterna slutar dock inte där. Det finns också en stor risk att gåvan beskattas som inkomst hos företagets företagsledare. Normalt ses det som en skattepliktig förmån som beskattas i inkomstslaget tjänst. Dessutom ska företaget betala arbetsgivaravgifter på förmånsbeloppet, det vill säga gåvans värde.
Vi tänker oss ett exempel med ett aktiebolag som skänker 100 000 kronor till en välgörenhetsorganisation. Bolaget har en enda ägare vars marginalskatt är 50 procent. Om gåvan skulle bedömas som en förmån för ägaren blir kostnaden för skatt och arbetsgivaravgifter totalt drygt 80 000 kr (enligt beräkningen (100 000 kr x 50 %) + (100 000 kr x 31,42 %). Skulle det dessutom vara så att detta avviker från vad som har deklarerats, och det föreligger grund för skattetillägg, tillkommer i värsta fall ytterligare drygt 25 000 kr. Resultatet blir att gåvan genererar mer pengar till staten än till välgörenhetsorganisationen.
Finns det då inga möjligheter för ett företag att ge en julgåva utan att det uppkommer dramatiska skatteeffekter? Jo, det finns två typfall som fungerar.
1. Motprestation
Om man för gåvan får en motprestation som minst motsvarar gåvans värde accepteras det skattemässigt. Det handlar vanligtvis om reklamvärde i att få synas i ett visst sammanhang eller att få använda en viss organisations logotype i sin kommunikation etc, men även andra former av motprestation kan tänkas. I ett sådant fall betraktas gåvan som en rörelsekostnad och är avdragsgill för företaget. Inte heller uppkommer någon skatteeffekt på ägarnivå. En svårighet här är förstås att kunna visa och värdera motprestationen.
2. Julgåva till personalen
En annan vanlig variant är att låta personalens julgåva gå till välgörande ändamål. Julgåvan är en möjlighet för en arbetsgivare att ge en skattefri gåva till personalen. Ursprungstanken är förstås att arbetsgivaren ska kunna ge en mindre julklapp till sina anställda utan beskattning, men beloppet kan alltså även användas för att ge en julgåva till en välgörenhetsorganisation å personalens vägnar. Det finns dock en hel del ramar i skattelagstiftningen att hålla sig till. Exempelvis får gåvans värde maximalt uppgå till 500 kr inkl. moms[1] per år och anställd och den ska dessutom ges hela personalen, eller åtminstone en stor del av personalen.
Företagaren själv då?
Om man nu inte tycker att begränsningarna med företaget som givare fungerar, kan man överväga att själv ge en gåva som fysisk person. Skattemässigt finns även här vissa möjligheter.
Skattereduktion
Numera finns det (återigen) möjlighet för privatpersoner att få skattereduktion för gåvor till vissa särskilt godkända gåvomottagare. Skattereduktionen uppgår till 25 procent av gåvans värde, dock maximalt 1 500 kr per år. Det innebär att man som privatperson kan skänka 6 000 kr i ”skattegynnad” gåva.
Ge bort din utdelning!
Om man vill ge ett lite större belopp som företagare finns en annan möjlighet som har godkänts i rättspraxis. En företagare som äger aktier i ett bolag kan välja att ge bort rätten till utdelning från sitt bolag till en välgörenhetsorganisation. Görs detta enligt konstens alla regler beskattas inte företagaren för detta, eftersom rätten till utdelning har givits bort före det att utdelningen varit tillgänglig för ägaren (normalt vid bolagsstämmans beslut om utdelning). Om rätten till utdelning har getts till en skattebefriad allmännyttig gåvomottagare kommer inte heller mottagaren beskattas för utdelningen.
Gåva av utdelningsrätt kan i princip göras för vilka aktier som helst, även kvalificerade aktier i fåmansföretag, där en utdelning annars kan beskattas med upp till ca 55 procent hos ägaren. Detta kan alltså vara ett bra sätt för företagare som vill gynna en välgörenhetsorganisation. Var dock noga med att stämma av att gåvomottagaren verkligen är skattebefriad för kapitalinkomster och att de kan ta emot utdelningen. Det finns även en hel del andra detaljer som måste vara uppfyllda, så för den som är intresserad av detta rekommenderar vi att man stämmer av med en expert. Många välgörenhetsorganisationer har information på sina hemsidor som förklarar hur man går tillväga om man vill skänka sin rätt till aktieutdelning skattefritt. Vi har spelat in ett webbinarium där vi berättar mer om frågeställningarna kring julgåvor. Här kan du lyssna på webbinariet.
Som kund i Nordea Private Banking är du förstås också välkommen att ta kontakt med någon av oss jurister för vägledning.
Är du ännu inte kund? Då är du välkommen att kontakta oss för mer information.
- [1] Den tillfälliga s.k. Corona-gåvan som för 2021 är 2000 kr inkl. moms per anställd kan läggas till julgåvan till den del den inte redan är utnyttjad under året.
Publicerat 29.10.2021