Jämställd pension – hur gör man?
Att det fortfarande finns en stor skillnad mellan mäns och kvinnors pensioner är ingen nyhet och alltfler makar ställer sig frågan hur de ska resonera och agera för att utjämna dessa olikheter. Private Bankings familjerättsjurist Jennifer Roos ger goda råd om hur man kan gå tillväga.

De flesta svenskar känner nog till vikten av att se över sin pension i god tid. Däremot saknar många vetskap om att det finns en stor familjerättslig skillnad mellan privata pensioner och företagsägda tjänstepensioner.
Den betydande skillnaden är att tjänstepensioner ägs av arbetsgivaren och i regel undantas från att delas i en bodelning vid skilsmässa, vilket inte gäller privata pensionsförsäkringar. Resultatet kan då bli att den ena maken behåller hela sin tjänstepension vid en skilsmässa medan den andra makens privata pensionssparande ska likadelas.
Inte sällan har kvinnor sitt huvudsakliga pensionssparande i en privat pensionsförsäkring.
Med andra ord behöver makar noga se över sina pensioner – och inte bara bedöma storleken av sparandet utan även hur de skulle beaktas i en eventuell bodelning.
Avsättningar till maken med lägst inkomst
Ett vanligt tillvägagångssätt att jämna ut makarnas ekonomiska olikheter är att avsätta ett privat pensionssparande till den make som har lägst inkomst, som tillägg till dennes pensioner och övrigt sparande.
Det kan vara fråga om såväl en engångsinsättning som löpande insättningar. För makar, till skillnad från sambor, behöver man då även tänka på att komplettera med ett äktenskapsförord, eftersom sparandet annars blir föremål för bodelning om äktenskapet upphör.
Ett äktenskapsförord mellan makar undantar viss egendom från bodelning och det kan endast omfatta den egendom som makarna äger vid avtalets ingående.
Gör man då fortlöpande påfyllningar i en makes privata pensionssparande kommer de beloppen inte att omfattas av äktenskapsförordet – om det inte uppdateras regelbundet efter varje insättning.
Dessutom finns en annan överhängande risk, nämligen att de fortlöpande pensionsinsättningarna sker av medel som inte utgör enskild egendom utan av giftorättsgods. Det kan medföra att pensionsavsättningarnas karaktär som enskild egendom släcks ut. I stället för att skydda makens pensionssparande och vara en långsiktig trygghet kan sammanblandningen resultera i att hela pensionssparandet räknas som giftorättsgods – och riskerar bli föremål för en framtida bodelning mellan makarna.

Dela upp vissa tillgångar
Det finns även en möjlighet för makar att avtala i ett äktenskapsförord att en av dem ska få tillgodogöra sig en viss tillgång som sin enskilda egendom. Ett vanligt exempel är en ägarandel av fritidsbostad eller makarnas gemensamma permanentbostad.
Den ena makens ägarandel av bostadens nettovärde – efter avdrag för andelen eventuella lån som belastar bostaden – blir dennes enskilda egendom och hålls utanför en bodelning, medan den andra makens andel alltjämt kvarstår som bodelningsbart giftorättsgods.
Överföring av pensionsrätter mellan makar
En överföring av framtida premiepensionsrätter kan vara ett sätt att jämna ut skillnader mellan makarna utan att belasta deras ekonomi här och nu.
Det är dock endast premiepensionen man kan överföra till en make, det vill säga den mindre delen av den allmänna pensionen som man själv får placera i fonder. (Premiepensionen är det som brukar redovisas i det årliga orange kuvertet.)
Endast makar kan överföra framtida pensionsrätter för premiepensionen till varandra för att jämna ut pensionsfördelningen. Någon motsvarande möjlighet finns inte för sambor i dag. Överföringarna fortsätter till dess de stoppas och upphör automatiskt vid en skilsmässa. Pensionsrätten ingår inte i en bodelning och därmed behöver makarna inget äktenskapsförord när de väljer den lösningen.
Det går inte att föra över redan intjänad pension. Bra att känna till är också att vid överföring av premiepensionsrätter minskas överfört belopp med 8 procent. Det innebär att den make som får pensionsrätterna inte erhåller 100 procent av beloppet utan 92. Resterande del fördelas som en så kallad arvsvinst. Anledningen till detta förfarande är att överföringarna i praktiken nästan uteslutande går till kvinnor, vilka beräknas ha en längre genomsnittlig livslängd än män.

Vad gäller pension i allmänhet tenderar den övervägande delen utgöras av inkomstpension och eventuell tjänstepension, så det är viktigt att makarna sätter sig in i vad premiepensionsöverföringen innebär i praktiken. Möjligen behöver den kompletteras med ett privat sparande eller annan förmögenhetsöverföring, som i sin tur skyddas via äktenskapsförord.
När makarna beräknar kompensationen för den av dem som tar ett större ansvar för det obetalda arbetet i hemmet är det centralt att beakta vad den maken ofta förlorar i löne- och karriärutveckling även på lång sikt. Att endast kompensera för det faktiska inkomstbortfallet här och nu rättar inte till den långsiktiga ojämställdheten.
Privatägda tjänstepensioner
Som nämnts ovan bör ofta det privata pensionssparande som tillgodogörs en av makarna regleras via äktenskapsförord. Lika angeläget är det att se över givarmakens egendom.
När en make har en företagsägd tjänstepension är den i regel undantagen från bodelning – men om tjänstepensionen blir privatägd gäller det motsatta. Det är med andra ord högst angeläget att makarna registrerar ett nytt äktenskapsförord som tillägg till sitt tidigare avtal, för att skydda denna makes tillgång på samma sätt som för den andre.
Konsekvensen blir annars att den ekonomiska orättvisa som det ursprungliga avtalet avsåg att förebygga istället drabbar den givande maken.
Sammanfattning
Med rätt kunskap kan makar och sambor fatta välgrundade beslut om de olika privatekonomiska och juridiska avtal som kan skapa den trygghet de båda eftersträvar för sig själva och varandra, såväl i dag som i framtiden.
Syftet bör vara att inte bara att utjämna redan uppkomna ojämlikheter utan även aktivt se till undvika att de uppstår i framtiden.
Har du frågor om pension och enskild egendom? Välkommen att kontakta din rådgivare i Private Banking som kan boka in ett möte med en familjerättsjurist.
Text: Jennifer Roos Foto: Peter Cederling
Publicerat 25.02.2025