I nytt ljus

1963, när Björn Löfstedt var tio, blev hans mamma blind. Hon var diabetiker, utvecklingen hade gått fort och familjen stod handfallen. Med tiden lärde hon sig dock blindskrift och kom i kontakt med Synskadades riksförbund SRF. Så småningom började hon även jobba som informatör för blinda i skolorna i Norrbotten. Och något började gro inom Björn Löfstedt. Femton år senare skulle han ta det första lilla steget mot en norrländsk exportsuccé: hans företag Index Braille, som gör skrivare för blindskrift eller punktskrift som relieftecknen egentligen heter, är i dag världsledande.

– Vi fick lite pengar från Styrelsen för teknisk utveckling, (nuvarande Tillväxtverket, red:s anm.) till ett universitetsprojekt, minns Björn Löfstedt. Ett par år senare startade vi i väldigt liten skala bolaget Polar Print Production i garaget. Det här var ju före pc och Windows och första versionen var egentligen en skrivmaskin för blindskrift med kopieringsfunktion.

– Jag har väl gjort alla misstag man kan göra, skrockar han. Att ge sig in i ett högteknologiskt projekt utan kapital, erfarenhet eller internationella kontakter, det var ju väldigt dumt – men det gjorde jag och de första 15 åren var en resa på slak likviditetslina, kan jag säga. Det visade sig dock till slut att det fanns en marknad som var villig att betala för mina idéer.

Det kan man skriva under på. Efter ett överhängande konkurshot på 1980-talet, en uppdelning av företaget och starten för den del som enkom skulle handla om punktskrivare – Index Braille – ett evigt sjå att hänga med i 1990-talets hysteriska utvecklingstakt inom operativsystem och drivrutiner, och hundra andra med- och motgångar, kan Björn Löfstedt i dag blicka ut över en verksamhet i Gammelstad utanför Luleå som har hälften av den globala marknaden och sina produkter i över 60 länder.

–  Världsmarknaden ligger i dag någonstans runt 3 000–4 000 punktskrivare per år, säger Björn Löfstedt. De senaste decenniernas växande medelklass i många länder har även gällt de handikappade som i allt större utsträckning blivit integrerade i samhället, kunnat skaffa sig utbildning och arbete, och allt detta har gjort att efterfrågan för det skrivna ordet även för blinda är större. Men majoriteten av världens synskadade får aldrig lära sig läsa eller skriva – de är åsidosatta i sina samhällen – så marknaden kunde egentligen vara mångdubbelt större.

Växande marknad

Efterfrågan finns inom de flesta verksamheter, framför allt utbildningsväsende och förvaltning. Med skrivare från Index Braille kan man alltså skriva ut inte bara sina egenhändigt skrivna texter utan läromedel, information, avtal och andra dokument från de företag och myndigheter som skriver med punktskrift.

 I dag sker utveckling, slutmontering, test och support av skrivarna på anläggningen utanför Luleå. Med nya skrivarmodeller som gör att man både kan skriva ut från alla typer av hårdvara och få fjärrsupport från Luleå på sin skrivare placerad var som helst i världen, påverkas bolaget inte heller nämnvärt av fysiska restriktioner under coronapandemin. Läget ser fortsatt gynnsamt ut för Index Braille.

Samtidigt, kan ju en lekman undra, om inte sådant som ljudböcker är ett växande hot mot punktskriften i stort?

– Jag brukar alltid säga att det skrivna ordet är ett fundament i utbildningen och i samhället. Med det sagt upplever vi väl att ganska många människor nu blir lite slöare och läser mindre, det gäller ju även papperstidningar och böcker för seende. Så visst, en form av konkurrens kommer från inlästa texter. Men parallellt upplever vi en bristsituation för punktskrift världen över – exempelvis är det många blinda som kommer in på en utbildning bara för att upptäcka att inga läromedel finns för dem.

– Man kan inte ta till sig information, eller kommunicera den för den delen, på ett bättre sätt än att i skrift. Hjälpmedel som ljud skapar ingen översikt utan ger bara ett ord i taget och både vad gäller utbildning och jobb bildas ett sorts glastak om du inte kan kommunicera med skrift. Så jag tror absolut på framtiden för det skrivna ordet, säger Björn Löfstedt.

Sjunkande priser

Den tekniska utvecklingen har förstås gått snabbt även inom indexskrivarbranschen. Användarnytta och prispress är självklarheter. Och som på andra elektroniska områden behöver du i dag inte själv kunna grunderna, i det här fallet själva punktskriften, för att kunna skriva ut. Annat var det på 1980-talet när Björn Löfstedt grundade verksamheten, tunga datorapplikationer och punktskrivare som kostade ungefär som en bil.

– I dag får du 20 punktskrivare för priset av en ny bil, så relativt sett har det blivit så mycket både billigare och enklare att marknaden kunde växa ordentligt, säger han. Men eftersom vi är det sista ledet, alltså inte skapar själva punktskriften utan det som skriver ut den, är det lite svårare för oss att påverka. Men man kan ju hoppas och du som skriver för en bank: om alla banker började skriva ut punktskrift till sina blinda kunder så handlar det om ganska många skrivare. I dag kan de ju inte läsa varken avtal eller annan information från banken.

– Men det här gäller många områden, fortsätter han: försäkring, socialförsäkring, sjukvård… Och en sak som skulle öka vår volym drastiskt vore om läkemedelsbolagen gjorde bipacksedlar även i punktskrift och inte bara lite information på kartongerna. Eller rättsväsendet. Som kuriosa kan jag nämna att en stor marknad i USA är domstolarna. Där har de gjort värderingen att blinda ska ha samma tillgång till domstolsdokument som seende, så därifrån kommer massor av förfrågningar.

Hur än behovet för punktskrivare kommer se ut, och från vilka delar av samhället det kommer att öka, så kan Björn Löfstedt i alla fall konstatera att det där som började gro i honom för ungefär femtio år sedan skulle växa till succé.

– Jo, det tar lång tid att etablera succéer, skrattar han.

Text: Niklas Wahllöf Foto: Peter Cederling

Publicerat 01.02.2022