Factfulness

Hurra för heta linjen

Den kom till under kalla kriget för att hindra kärnvapenkrig och minska spänningarna mellan öst och väst. Heta linjen mellan Washington DC och Moskva, ofta symboliserad av en röd telefon, fyller 60 år.

en röd telefon mellan siluetter från ryssland och usa
Från kamrat partiledare till presidenten. Den röda telefonen kom att bli symbol för den unika kommunikationslinje mellan Washington DC och Moskva som upprättades för 60 år sedan.

I filmen Dr. Strangelove från 1964 spelar Peter Sellers USA:s president. I en laddad scen lyfter han telefonluren för ett avgörande samtal med sin sovjetiske motpart. Allvarsamma män i mörka kostymer lyssnar intensivt på samtalet, det gäller att stoppa ett krig innan det är för sent.

Dramatiken kring en direktlinje mellan stormakterna gör sig fint i filmens värld. Dr. Strangelove är svartvit men sinnebilden av den symboliska telefonen, helst en röd, har etsat sig fast hos tittare och filmskapare. I James Bond-filmer och rullar som Fail Safe, Sum of All Fears och X-Men: First Class har avgörande scener utspelat sig runt en röd telefon.

Scen ur Dr. Strangelove
Den satiriska komedin Dr. Strangelove eller: Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bomben regisserades av Stanley Kubrick. Filmen, som hade premiär 1964, ifrågasatte bruket av kärnvapen. I den förekom en direktlinje mellan den sovjetiske och amerikanske presidenten, en tidig referens till den så kallade heta linjen.

I verkligheten firar den unika kontakten mellan USA:s och Rysslands huvudstäder nu 60 år. Men någon röd telefon på presidenternas skrivbord har aldrig funnits och några makthavare har aldrig pratat direkt med varandra över linjen. Här är den riktiga historien:

Det började med kärnvapenhot

Kubakrisen hösten 1962 blev en väckarklocka. Världen var en hårsmån från kärnvapenkrig, något som i sista minuten avstyrdes genom ett telefonsamtal mellan USA:s president John F Kennedy och Sovjetunionens Nikita Chrusjtjov. Efter förhandlingar i Genève skrev länderna den 20 juni 1963 på en överenskommelse om nya kommunikationsvägar. Den första bryggan mellan USA:s försvarshögkvarter Pentagon och det sovjetiska maktcentret Kreml byggde på ett system med två linjer: Den första utgjordes av telegram som sändes via rutten Washington-London-Köpenhamn-Stockholm-Helsingfors-Moskva. Den andra linjen sköttes via radiotelegrafi som gick Washington-Tanger-Moskva. Därmed fanns en direktkontakt mellan stormakterna som kom att kallas heta linjen.

John F Kennedy i samtal
USA:s president, demokraten John F Kennedy, fotograferad i Vita huset under Kubakrisen 1962. Bild: JFK Library

Från brun räv till cyberbrott

Det första meddelandet över den heta linjen skickades den 30 augusti 1963. Det kom från USA, var skrivet i versaler och löd: "THE QUICK BROWN FOX JUMPED OVER THE LAZY DOG'S BACK 1234567890". Ryssarna undrade förbryllat vad som var meningen.

Det visade sig att frasen var ett så kallat pangram, där varje bokstav i det engelska alfabetet användes minst en gång. Amerikanerna hade testat tangenterna helt enkelt. Ryssarna svarade med att beskriva hur en vacker sol sänkte sig över Moskva.

I dag sköts kontakten mellan länderna främst genom datorer och två satelliter, men den så kallade Atlantkabeln används fortfarande. Ryssland vill inte kapa den, de menar att kabeln symboliserar ett band som binder samman länderna. Barack Obamas styre såg till att bilagor kunde skickas via den heta linjen, bland annat med information om cyberincidenter. Så här sextio år efter premiären testas systemet fortfarande en gång i timmen, dygnet runt.

Rivningen av berlinmuren 1989
1989 föll Berlinmuren, som länge utgjort gräns mellan öst och väst. Händelsen föranledde kommunikation via heta linjen mellan ledarna i USA och dåvarande Sovjetunionen. Bild: Wikimedia CC

Heta linjen i praktiken

Det sägs ha tagit fyra år innan heta linjen användes i ”spänt läge”. Då kommunicerade USA:s president Lyndon B Johnson med Sovjetunionens Alexej Kosygin om det förestående sexdagarskriget i Mellanöstern. Ytterligare fyra år senare diskuterade Richard Nixon spänningarna mellan Indien och Pakistan med Leonid Brezjnev. Jimmy Carter använde heta linjen 1979 för att protestera mot Sovjetunionens invasion av Afghanistan. Och 1989 gick linjen het i samband med Berlinmurens fall.

Strax före valet 2016 varnade president Barack Obama sin ryske kollega Vladimir Putin för att lägga sig i det amerikanska valet. Det uppges vara enda gången Obama använde sig av den direkta kommunikationsvägen.

Fler direktlänkar

Bra idéer brukar kopieras. I dag finns ett antal heta linjer mellan länders makthavare. Här är några av dem:

  • Storbritannien och USA startade en het linje redan 1943, då med världens första maskin som krypterade röster, kallad Sigsaly.
  • Nord- och Sydkorea har etablerat flera heta linjer för att underlätta kommunikation och minska spänningen mellan grannarna.
  • Indien och Pakistan har en het linje som syftar till att förhindra missförstånd mellan de båda kärnvapenmakterna.
  • Kina och USA: En direktlinje ska förhindra kriser och felaktiga tolkningar mellan de två supermakterna.
  • Kina och Ryssland har en het linje för att underlätta diplomatiska relationer och samarbeten.
  • Försvarsalliansen NATO och Ryssland har en het linje för att minska risker för militära incidenter och konflikter.

Den röda telefonen på pentagon

Den enda riktiga röda telefon som funnits i heta linjen-sammanhang stod på USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Den hade direktkontakt med Vita huset.

Fanns ens någon röd telefon?

En äkta röd telefon rapporteras faktiskt ha funnits på Pentagon. På 1960-talet när den första heta linjen installerats i ledningscentralen fanns alltid en general i tjänst – redo att ta emot meddelanden. På generalens skrivbord stod en röd telefon och den hade direktkontakt med Vita huset.

Källor: USA:s utrikesdepartement, NBC News, The New York Times, SAC Museum med flera

Publicerat 25.09.2023