Hur påverkar klimat­föränd­ringarna din framtida avkastning?

1. Vad behöver man som investerare egentligen veta om klimatförändringar? 

– Vårt budskap är att klimatförändringen sannolikt kommer att påverka avkastningen på sparande och investeringar på lång sikt och då har vi räknat på 30 år. Det går inte att säga hur stor påverkan blir, men vi är övertygande om att kopplingen finns där: Temperaturen stiger och åtgärder som vidtas för att bromsa den globala uppvärmningen kommer att kräva stora resurser vilket kan pressa avkastningen på vissa tillgångar, inklusive aktier och obligationer.

2. Omställningen kräver stora resurser – men det innebär väl också stora investeringar, är inte det positivt?

– I det här fallet kommer investeringarna som en nödvändig åtgärd för att motverka temperaturökningen, och jämfört med andra typer av investeringar så förväntas det inte medföra en totalt sett högre produktivitet, eller en högre global tillväxt. I alla fall inte i det korta perspektivet. För enskilda länder, regioner, bolag och så vidare – framför allt de som kommer att ha en mer framträdande roll i omställningen – så kommer det att vara positivt.

3. Alla påverkas alltså inte lika mycket? 

– Enligt vår analys kommer klimatförändringarna att påverka länder och regioner på olika sätt. En temperaturhöjning får exempelvis större inverkan på produktiviteten i länder som redan har en relativt hög mediantemperatur (över 15°C) samtidigt som vi vet att Norden värms upp snabbare än det globala genomsnittet. Vi bedömer också att länder med koldioxidintensiv tillverkningsindustri och/eller stora reserver av fossila bränslen kommer att påverkas mer. Det kostar mer för dessa länder att ställa om till en koldioxidsnål ekonomi och deras reserver med fossila bränslen kommer att tappa värde när nya, renare tekniker fasas in.  

4. Hur ser utsikterna ut för de nordiska länderna? 

– Så länge som den globala temperaturökningen inte stiger mer än 1,5–2°C jämfört med tiden före industrialiseringen så bör de nordiska länderna påverkas mindre, relativt sett. Kostnaden för att ställa om till en koldioxidsnål ekonomi blir också lägre i Norden. 

5. Vilka möjligheter ser du med nya branscher och vilka är extra intressanta på sikt?

– Som alltid vid förändringar och olika typer av till exempel tekniska framsteg så dyker det upp nya företag som växer kraftigt. I det här fallet tror jag också det kommer bli väldigt viktigt för äldre och mer mogna företag och branscher att hänga med i utvecklingen. Produktionen av stål är till exempel en stor utsläppskälla av koldioxid, både globalt sett och för Sverige. Processen att försöka ställa om produktionen, från att vara baserad på kol till mer hållbara alternativt, är väldigt intressant att följa.

6. Fossila bränslen orsakar i dag enorma kostnader för sjukvården, organisationer och i slutänden samhället – i det perspektivet, vad är din analys av vad en omställning kommer innebära?

– Viktigt att komma ihåg är att tillgången på billig energi är en avgörande faktor för många av de framsteg som mänskligheten lyckats uppnå. Energitillgången är också viktig i kampen för att lösa de problem som alltjämt kvarstår, till exempel den fortsatta bekämpningen av fattigdom, möjligheter till utbildning, ökad jämställdhet och så vidare. Kol är en av de billigare energikällorna men förutom utsläpp av klimatgaser så genererar det andra utsläpp som är direkt hälsovådliga. Det är dock centralt att omställningen inte leder till väsentligt högre energipriser. Det är med andra ord inte bara viktigt att fatta beslut, utan att fatta rätt beslut. På senare år har exempelvis solenergi kommit att bli en billigare energikälla.

7. I Norden ligger vi långt framme i energiomställningen – vilka möjligheter ser du här?

– I Sverige har vi förutsättningar som många andra länder saknar, vi har stor tillgång på vattenkraft och gott om möjligheter att utnyttja andra hållbara energikällor. Det finns dessutom ett stort intresse och ett stort engagemang. Sverige har över tid sänkt utsläppen, där införandet av kärnkraft minskade de svenska koldioxidutsläppen väldigt markant. Som jag nämnde tidigare, beslut som fattas av enskilda företag och branscher kommer också vara viktiga. Två företag eller företagskoncerner verksamma i Sverige står i dag för drygt 20 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Om stålproduktionen skulle kunna göras hållbar skulle det föra med sig en minskning av de svenska koldioxidutsläppen med dryga 10 procent.

8. Slutligen, har ni även räknat på vad det skulle kosta att inte göra några förändringar alls?

– I vår analys ser vi att om vi inte gör något för att förhindra klimatförändringarna så kommer den globala medeltemperaturen fortsätta att stiga upp emot cirka 4 grader över nivåerna före industrialiseringen vid slutet av århundradet. Det skulle i sådana fall medföra kostnader för den globala ekonomin som är mer än 10 gånger högre jämfört med om vi håller oss under 2 grader.

Så även om det krävs stora investeringar de närmsta decennierna för att motverka temperaturökningen så är det klart gynnsamt på längre sikt.

Vår slutsats är att vi fram till 2050 förutser en nettokostnad för den globala ekonomin men vi ser också flera fördelar realiseras under tiden, som en omställning till mer grön energi och förbättrad hälsa bland annat.

Publicerat 21.06.2021