Hur hållbar är portföljen egentligen?

Inom enheten Investment Advisory arbetar en grupp rådgivare och specialister med rådgivning och förvaltning för Private Bankings stiftelsekunder och institutionella kunder. Här jobbar portföljanalytiker Hermina Antonsson, som utöver traditionell portföljanalys specialiserat sig på hållbarhetsanalys.

Hermina, berätta om din roll och hur du arbetar!

– Min roll är att analysera kundernas portföljer ur ett hållbarhetsperspektiv. Jag kan också hjälpa dem att formulera egna hållbarhetsstrategier, som vi sedan löpande kan följa upp. 

Som portföljanalytiker pratar jag med kunderna om tillgångsfördelning, risker, möjligheter, förväntad avkastning och mål med förvaltningen.

I regel handlar det om rent finansiella aspekter, men nästan lika viktigt har det blivit att ta höjd för motsvarande frågor kring risker och möjligheter inom ESG. Det beror på att allt fler eftersöker affärsmodeller och branscher med långsiktig hållbarhet, det vill säga möjlighet att överleva i ett förändrat klimat.

Vilka kunder är det du arbetar med?

– Vi riktar oss primärt till kommuner, regioner, stiftelser och andra icke-ägarledda organisationer.  

I samband med att vi hjälper våra kunder med deras placeringar blir det en självklar del av rekommendationen och diskussionen att prata om hållbarhetsaspekter. Vilka bolag och affärsmodeller kan tänkas överleva? Eller till och med – vilka gynnas på lång sikt av förändringar i vårt sociala och miljömässiga klimat?

Vi föredrar att jobba med våra kunder "from scratch", det vill säga se till att de har en uttalad strategi för att hantera eller implementera ESG-screening i sin förvaltning. Det gör mitt jobb enklare att vi har en gemensam förståelse för varför vi analyserar hållbarhetsfrågor, och hur vi kan mäta det som efterfrågas.

Men om man inte har någon egen hållbarhetsstrategi?

– Då hjälper vi kunderna att formulera en sådan, utifrån deras verksamhet, mål och placeringspolicy. 

Vad exakt mäter ni?

– Vi kan mäta det mesta som det ställs krav på utifrån våra kunders placeringspolicies, bland annat fossil exponering och normefterlevnad.

Vad bör en bra portfölj innehålla?

– Det är inte upp till mig att bedöma kundernas portföljer, utan jag tillhandahåller en analys, och utifrån det diskuterar och nyanserar vi tillsammans de data som framkommit. Ofta dyker det upp information om bolag man som investerare inte tänkt på, och som kan vara viktigt att ta hänsyn till.

Är kunderna intresserade av detta?

– Ja, absolut. Precis som att våra kunder vill kvantifiera och få en uppfattning om den förväntade finansiella upp- och nedsidan i sina portföljer, vill många få en förståelse för potentiella risker avseende hållbarhet.

På samma sätt som att det inför kvartalsrapporter ställs frågor om orderingång, PE-tal och rörelseresultat, ställs det numera även frågor kring regelefterlevnad och hantering av bolag vars kontroverser man läser om i media. Sådana kontroverser kan påverka aktiekursen negativt, och det vill vi undvika.

För ett antal större stiftelser håller vi årligen en större genomgång där vi i detalj går igenom deras investeringsportfölj utifrån ett ESG-perspektiv. Det brukar vara mycket uppskattat och fungerar som underlag för deras vidarerapportering till sin styrelse.

Passar detta alla kunder?
– Ja, men vi märker en skillnad mellan olika kundgrupper. För exempelvis fackförbund kommer frågan ofta upp om huruvida bolagen i portföljen följer arbetsrättsliga lagar. När det gäller non profit-organisationer kan mer humanitära frågor vara på tapeten. För stiftelser med forskningsbidrag som ändamål kan det vara extra viktigt att portföljen ligger i linje med den forskning som stöds. Exempelvis att bolagen i portföljen stödjer teman som vattenrening, hållbart jordbruk eller energiomställning.

Även för kommuner och regioner är det en trygghet att kunna svara på exakt vad som finns i deras portfölj.

Vad säger era analyser och hur ska man tolka dem?

– Jag tror att en majoritet av marknaden är överens om att bolag som sköter sina ESG-risker väntas gå en ljusare framtid till mötes än de som anses som oetiska. Exempelvis brukar följande risker komma upp:

1. Kontroversiella sektorer: Spel- och tobaksbolag utmanas av regelverk på europeisk nivå.

2. Miljö/klimat: Bolag som i samband med sin produktion på ett negativt sätt påverkar miljö och samhälle, och kan väntas drabbas av bojkott från kunder och investerare.

3. Sociala faktorer: Bolag som hindrar sina anställda från att organisera sig i fackliga organisationer eller som inte ger sina anställda skäliga arbetsvillkor kan tänkas tappa sin förmåga att locka till sig så väl nyanställda som investerare.

4. Bolagsstyrning: Bolag som ertappats med korruption kan möta juridiska konsekvenser och i sin tur få stora finansiella bötesbelopp eller till och med verksamhetsstopp.

Ser du några nya trender?

– I samband med anfallskriget mot Ukraina såg vi ett skifte bland våra kunder, att inte längre nödvändigtvis vilja exkludera bolag verksamma inom produktion av vapen och militärt materiel – där ett välkänt bolag inom försvarsindustrin tidigare brukade bli föremål för diskussion. Detta anser jag är nyttigt och lärorikt – att kunna se på oetiskt klassade branscher med nya ögon i kriser.

Vi ser också att strategier som ligger tungt fokuserade på förnybar energi och energieffektivisering har det kämpigt just nu. Detta på grund av att de höga värderingar vi såg fram till 2022 inte hållit i sig då marknadssentimentet förändrats, det vill säga skiftat från tillväxtaktier till värdeaktier.

Vad ser du själv fram emot när det gäller hållbarhetsscreening?

– Mest av allt ser jag framför mig bättre data. Vi förlitar oss på data från kompententa analyshus som granskar bolag och deras mer eller mindre tillgängliga information. Jag uppskattar också samarbetet med Nordeas kompetenta hållbarhetsteam som arbetar med hållbarhetsfrågor och aktivt ägarskap, vilket ger oss mycket värdefull information till våra analyser.

Foto: Henric Uhrbom

Publicerat 28.11.2023