Höjd schablonskatt 2023

Såväl investeringssparkonton (ISK) som kapitalförsäkringar är mycket populära bland Nordea Private Bankings kunder. Inte särskilt konstigt med tanke på alla fördelar de kan ha. Skattemässigt har ISK och kapitalförsäkring stora likheter. Om värdepapper ligger inom dessa ”skal” beskattas inte enskilda transaktioner, som aktieförsäljningar och utdelningar. I stället betalas en årlig schablonskatt som baseras på tillgångsvärdet, insättningar under året och aktuell statslåneränta.

Vi har under senare år vant oss vid en låg schablonbeskattning på detta sparande som en följd av låga räntor. Det senaste året har beskattningen varit 0,375 procent på kapitalet. När vi nu har ett högre allmänt ränteläge blir också statslåneräntan betydligt högre. Den statslåneränta som kommer gälla för 2023 fastställdes i slutet av november till 1,94 procent. Det innebär en betydande skattehöjning för ISK och kapitalförsäkringar. Underlaget för schablonintäkt och avkastningsskatt hamnar därmed på 2,94 procent vilket innebär en skattenivå på 0,88 procent för 2023.

Rickard, hur ska man tänka när schablonskatten på sparandet ökar?

– Givetvis behöver man vara noggrannare med att titta på avkastningen på investeringarna. Avkastningen över tid behöver överträffa schablonintäkten för att det ska vara skattemässigt fördelaktigt med placeringar inom skatteskal. Vid en statslåneränta på knappt 2 procent ligger brytpunkten på en avkastning på knappt 3 procent för privatpersoner. Rent historiskt kan man konstatera att investeringar i aktier generellt har klarat även den brytpunkten över tid.

Även om schablonskatten ökar kan det ändå vara fördelaktigt?

– Javisst, det får vi inte glömma. För både ISK och kapitalförsäkring gäller att enskilda värdepappersaffärer inte behöver deklareras, vilket förenklar tillvaron när det är dags att deklarera. Man behöver inte redovisa varje försäljning på en K4-blankett.

Dessutom vet man aldrig hur ränteläge och avkastning förändras framgent. Vi kan dock konstatera att det historiskt och över tid i regel har varit förmånligt rent skattemässigt att ha ISK eller en kapitalförsäkring – även när vi har haft högre räntenivåer. Att gå i och ur dessa sparformer är inte att rekommendera av flera skäl.

Finns det några fällor?

– Ja, ett antal faktiskt. Min bedömning är som sagt att det, trots en höjd schablonskatt, fortfarande finns mycket starka skäl att hålla fast vid sin ISK eller kapitalförsäkring. Däremot bör man vara mer noggrann med att inte hålla lågavkastande tillgångar här, till exempel kontolikvid. Ur det perspektivet kan det säkert vara lockande att föra ut all likvid och bara föra in den igen när man ska köpa ett värdepapper. Detta riskerar dock att leda till högre schablonskatt eftersom insättningar på ISK och kapitalförsäkring ökar schablonskatten samtidigt som uttag inte minskar schablonskatten på motsvarande sätt.

Ytterligare en fälla finns för den som vill kvitta utgiftsräntor. Här bör man känna till att man kan kvitta dessa mot schablonintäkt på ISK. För kapitalförsäkringar fungerar det dock inte, eftersom avkastningsskatten betalas direkt av försäkringsbolaget och därmed inte passerar den privata deklarationen. När vi nu ser högre räntor blir det förstås mer angeläget att kunna utnyttja rätten till ränteavdrag.

Det finns ju andra fördelar med just kapitalförsäkring också, eller hur?

– I vissa fall kan det vara en fördel att man kan styra kapital till bestämda förmånstagare vid dödsfall. Det finnas även värdepapper som kan förvaras inom en kapitalförsäkring men som inte är tillåtna på ISK.

Investerar man i utländska aktier finns det en annan fördel med kapitalförsäkring. Om försäkringen ligger hos Nordea Liv & Pension sköter försäkringsbolaget den ofta krångliga processen med att ansöka om återbetalning av utländsk källskatt (så kallad restitution). Ytterligare en fördel är att man kan vara anonym, eftersom avkastningsskatten betalas av försäkringsbolaget och därmed inte tas upp i deklarationen.

Är det något praktiskt man bör tänka på när det gäller den höjda schablonskatten?

– Har man placerat i enskilda värdepapper i sin kapitalförsäkring är det viktigt att man framöver tänker på att ha lite mer likvida medel än tidigare i sin försäkring för att täcka kostnader för avgift och skatt. Har man i stället placerat i Nordea-fonder så sköter Nordea Liv & Pension detta automatiskt.

Hur blir det för kapitalförsäkringar i bolag då?

– Generellt fungerar en kapitalförsäkring på samma sätt i ett bolag som för en privatperson. Schablonbeskattningen är densamma och enkelheten i att inte behöva redovisa varje transaktion i försäkringen likaså.

När det gäller brytpunkten för vilken avkastningsnivå som krävs för att det ska vara skattemässigt lönsamt är den dock högre för ett bolag än för en privatperson. Med en statslåneränta på knappt 2 procent krävs en avkastning på ca 4,5 procent för att det ska vara fördelaktigt.

Till sist, finns några förändringar i sikte för ISK och kapitalförsäkringar?

– I det så kallade Tidö-avtalet sades att skatten på ISK ska sänkas genom att en grundnivå på 300 000 kr görs skattefri. Man kan konstatera att detta inte fanns med i den budget för 2023 som regeringen senare presenterade i november. Det innebär att den annonserade skattesänkningen åtminstone inte förverkligas för 2023.

Publicerat 28.11.2022