Glöm inte kapitalförsäkringen!

Private Bankings kunder brukar ha bra koll på sina placeringar och tillgodohavanden. Men försäkringssparande tycker många är komplicerat – vilket inte är så konstigt sett till den ”djungel” av kapital- och pensionsförsäkringar som finns.

Försäkringen som du tecknade för länge sen, hur var det nu med villkoren? Vem är det som får pengarna så småningom? Ska kapitalet utgöra enskild egendom? Veronica Porko, familjerättsjurist på Nordea Private Banking, lyfter gärna dessa frågor. Inte minst därför att många kunder ofta har stora belopp placerade i olika försäkringsprodukter.

– Det är viktigt att känna till hur dessa produkter fungerar och hur de förhåller sig till den övriga förmögenheten – det kan nämligen få stora konsekvenser den dag du är borta och försäkringen faller ut, menar Veronica Porko, som här belyser vikten av att skriva rätt förmånstagarförordnande.  

Men jag har ju ett testamente, räcker inte det?

Många kunder är angelägna att skriva testamenten med viktiga villkor som enskild egendom, för att skydda sina arvingar och säkerställa att förmögenheten hålls inom familjen. Det man lätt glömmer bort är att en kapitalförsäkring med förmånstagare inte omfattas av testamentet. Försäkringsbeloppet betalas ut för sig och övrig kvarlåtenskap fördelas enligt testamentet.

Standardförordnandet i en försäkring är oftast att make/sambo i första hand, barn i andra hand och arvingar i tredje hand. Man kan även sätta in annan förmånstagare enligt eget önskemål. (Då behöver man fylla i en särskild blankett och sända in den till Nordea Liv & Pension eller det försäkringsbolag där försäkringen finns.)

En kapitalförsäkring kan även vara oförordnad, vilket innebär att den saknar förmånstagare. Den ingår då i dödsboets behållning (kvarlåtenskapen) vid dödsfall och omfattas även av ett eventuellt testamente. Tillgångarna i en oförordnad kapitalförsäkring säljs automatiskt av innan kapitalet tillfaller dödsboet vilket kanske inte alltid är det mest gynnsamma.

Har man däremot satt in någon som förmånstagare finns möjlighet att låta försäkringen leva vidare. Förmånstagarna kan då besluta om de vill ha tillgångarna utbetalade eller låta dem finnas kvar i försäkringen.

Mot denna bakgrund är det givetvis viktigt att förmånstagarförordnandet stämmer överens med vad man själv önskar. Det bör också innehålla de eventuella villkor man önskar ska gälla, till exempel villkor om enskild egendom och särskild förvaltning för barn upp till en viss ålder. Har man inte med detta i försäkringen så räcker det inte att villkoren står i ett testamente, eftersom kapitalförsäkring med förmånstagare alltså inte omfattas av testamentet.

Veronica Porko, familjerättsjurist på Nordea Private Banking.

Vem får pengarna och vilka fallgropar kan finnas?

På samma sätt som det finns anledning att betrakta ett testamente som ett ”levande dokument” bör man även se över sina förmånstagarförordnanden om förutsättningarna i livet förändras. För att illustrera detta ger jag ett par exempel.

Exempel 1: Den nya sambon

Per har en kapitalförsäkring som är värd cirka 10 miljoner kronor. Vanligt standardförordnande gäller, vilket innebär att förmånstagare är make/sambo i första hand och barn i andra hand. Per var i många år gift med Birgitta och de fick tre barn tillsammans, som nu är vuxna. Per och Birgitta skildes för sju år sedan och sedan något år tillbaka är Per sambo med Jenny. De har inga gemensamma barn. Om Per skulle avlida idag – vem eller vilka får ut pengarna från försäkringen?

Svar: Det blir sambon Jenny som får ut hela beloppet i detta fall, eftersom förmånstagarförordnandet anger att (nuvarande) sambo/maka ärver i första hand. Det var kanske inte vad Per egentligen hade velat, med tanke på att han även efterlämnar tre barn från tidigare äktenskap. 

Vad skulle Per ha gjort? Han borde ha funderat över sin och Jennys ekonomiska situation och även barnens. Kanske hade han då valt att utfallande belopp skulle gå till barnen i första hand. Eller också hade han angett att beloppet skulle delas lika mellan Jenny och barnen.

Exempel 2: Arvet efter tidigare makan

Änklingen Nils, som tidigare var gift med Anna, har precis gift om sig med Gunilla. När Anna avled ärvde Nils hennes egendom med fri förfoganderätt. De två gemensamma barnen fick inte ut något arv vid den tidpunkten, utan har ett efterarv från sin mamma att vänta när Nils avlider.

Nu har som sagt Nils gift om sig med Gunilla och han har nyligen tecknat en betydande kapitalförsäkring med henne som förmånstagare. Vad kan hända med pengarna i detta fall?

Svar: Här finns det stor risk att kapitalförsäkringen inkräktar på barnens rätt till arvet efter deras mamma, vilket tyvärr kan leda till uppslitande tvister mellan dem och nya hustrun Gunilla.

Vad borde Nils ha gjort? När han tecknade försäkringen borde han ha valt ett belopp som inte väsentligt minskade barnens rätt till efterarv. Nils hade ju ärvt Anna med fri förfoganderätt och den dagen han går bort är barnen efterarvingar i dödsboet efter Anna men också i dödsboet efter honom.

Behoven ändras med åren 

Det kan finnas fler anledningar att se över ett förmånstagarförordnande som man tecknat för länge sedan. I takt med att kapitalet vuxit och åren gått kanske man inte längre ser det som helt nödvändigt att efterlevande make eller maka ensam ska få hela det utfallande beloppet, i synnerhet om ekonomin i övrigt är god. Under dessa omständigheter kanske man hellre ser att den efterlevande och barnen delar på utfallande belopp och därför väljer att lägga till barnen som förmånstagare. Det kan antingen göras så att hälften tillfaller efterlevande maka och resterande hälft delas mellan barnen, eller att utfallande kapital delas i lika delar mellan efterlevande maka och barnen.

Vi jurister på Nordea Private Banking lyfter gärna frågor om kapitalförsäkringar i våra kundmöten och vi har även kunniga försäkringsspecialister på Nordea Liv & Pension till hands. Kontakta din rådgivare som kan boka in ett möte, så att vi tillsammans kan vägleda dig rätt.

Publicerat 07.01.2021